Aftonbladet – 5 oktober 1863, sida 2

uct Beulhalc all nan endast, med orGagranntii citerande af två lagpåragrafer, af hvilka ent dera måste tillämpas, yttrat ein åsigt om Is hvilkendera som sloge in på föreliggande ji casus, hvilket vore hans obestridliga rätt,( en förklaring, som af ståndet helsades med j 1 lifligt bifall. 1 Vid början af dagens plenum afgaflandt-4 marskalken, inför det nästan mangrannt förit samlade ståndet och inför de af åhörare öfh veriyllda tribunerna, öfver sitt handliogssätt ! i i måndagens plenum en förklaring, likaji: ovanlig, Bom den var öppen och manlig. te Friherre Nordenstam yttrade nemligen, att! han erfarit, att eit af honom i förra plenum låt uttryck gifvit anledning till ett missstånd, som han beklsgade och som hade js sin anleduing deri att han oskickligtt ut-tryckt sin mening. Med det om utskottets I resonnement begagnade uttrycket advokato-4 riskt hade han nemligen ingslunda afsett ott i deteamma skulle härflyta alnågon förvrängi ning eller vanställning af lagen, uton att det härrörde deraf, att man icke tolkade lai 4 gen efter bokstafven. Då ban derefter sporde ståndet huruvida det ansåg denna hans fö klering tililyllestgörande, reste sig hela stån det säsom en man (ill tecken att man all-: mänt erkände och antog den upprättelse som 1 landimarskalken sölunda gilvit för ett fö bastadt uttryck. Scen. n varihög grad imii posant och gjorde på alla de rande ett djupt och, tilläggom det, ett i hög grad anje genämt intryck. Oc vid en mid Is deg, som friberre N. i z för samtliga Is ständets medlemm selian dem och ho-ty nom ett det hjertligaste och föriroligaste förjs hällande. För er korrespondent, som från if börjar tyckt sig finna, vu I :8 miss: 1 tag hade sin grund i ovana chandlingerne, men ej i någon afsigt ati träda grundis lagarne för nära, är det synuerligen fäg-ir nande att finna sin uppfaltning ar denna II framstående person vid den finska landtda!1 gen genom dessa händelser till fullo be-h räftad. i Jag har redan omförmält resultatet ali omröstningarne i den mycket debatterade frå-: an och lemnar nu för denna gång riksdagsI förhandiingarne, då änrvu i de andra stånI den intet af vigt förefaln Såsom jag genast i första ögonblicket förutsåg, växer förbitringen oltmer och mer öfver den tystnad, som biitvit ålogd pressen ii med afseende å lan sutllingarne, ii och hvilken t. ex. I de här ofvan omför som hållit hela Helsin past af tidniugerne aning. Man tror sig censur-cirkuläret är i v I inhiberadt, men, trolizen för att j utsätta t sig för äudlöst trassel, ser man tidningerne lt inn iakttaga mycken skypghet vid landt-11 frågornas och landtda -teelsernas beörande, — Huru frågan bedömes i landsortea ken ni sluta af följande utdra jag haft tillfälle göra af ett bref från en i sin ort mycket ansedd och iuvflytelserik person till en medlem ståndet vidi! lapdtidagen. Han s Med indignation omtalas hi budet af landtdagsförhandlingarnes Jag saknar för tilltrället källor att kontrollera ! hvad hitintills gällande riksdagsordning bestämmer — vet blott, att mycket länge praktiserats i, att t. o. m. särskildt utgitva 8. k. riksdagstid-: ning. Förhandlingarne äro ju — utom de seereta utskotten, offentliga. Skall då nationen utestängas från hvad Helsingforsboerna obehini dradt åtnjuta, skall den skandalen ega rum, att ! ; Lä lö främmande länder genom agenter få del af styrelseåtgärder, som hemlighållas för landets egna undersäåter! Skola Jandtdagsmännen, under ut öfningen af deras så djupt betydelsefulla pligter, kunna, derpå oberedda — påbjudas att, sålunda isolerade från hela nationen, för tid och framtid ikläda sig en ansvarighet, som genom ! förhandlingarnes offentliggörande och dermed sammanhängande fri yttranderätt innan besluten äro sanktionerade till lag, hade kunnat lindra dera8 bördor? Allt detta synes mig allvarligen förtjent af en demonstration, lika betydelsefull, som för 2. år tillbaka. Det iärej blott de nedtystade tidningsskrifvarnes sak att häri taga initiativet, såsom, till ett gyckelspel för dem, nu skeit ; mig synes en motion i detta syfte ligga såsom en heliz pligt inom representantkallet. 4 I ( 1 E Måtte deruti handlas med enighet såsom hvarje stor andling — öppet för de fege att-— äfven öppet inför den nation, hvars intressen de äro prigtige att bevaka, reservera sig.4 Med en visas ötverraskving fann man här, att större delen af hr Wetterhoffs skildriog af sitt nio degars besök i Fintand fått ostruket passera censuren. Det berättas ett guvernören Wallten, som blifvit af posidirekren tillspord i ämnet, sjelf insisterat på att allt hvad som rörde honom skuile få passera. Naturligtvis bestrider ban riktigheten af åtskilligt, t. ex. de honom tillagaa uttryck, i hvilka han åberopat kejsarens befallningar. Emellertid blef af hela uppsatsen blott unge jär en qvarts spalt dold af censursvärtan. Af exemplar, som gått postverket förbi, har man funnit att det öiverstrukna var den lilla episoden om furst Gortschakoffs voltige gevom hr Valleens fönster, Vederbörande ansågo sig pligtskyldigast böra utstryka denna mycket otörargliga berättelse, hvilken man e!jest hör kompletterar sälunde, att den ryske vice kanslern skell, då han af hr Walleen underrättades om hvem det var som hjelpt bonom genom fönstret, skrattande ha utroat: Voila de la chancet f; Slutligen torde det intressera er att erfara c det man bär är så orolig för några befarade stämplingar af Bakunin och hans anhängare, alt genceralguvernören meddelat berallning åt guvernörerna och dessa åter ät kro nobeljeningen att noga efterforska huruvida som hvars och ens verkningsområde vågon verson utspridde 1evolutionära proklamatioer, som man tror sig veta hafva emanerat ller skola emanera från Bakunin. Upptäces någon sådan uppviglare, skall han ickelr ;enast anteslas, utan man blott hälla vakIf amt öga på honom, inrapporiera förhållanI let och afvakta vidare ordres. Vv tInvalident och andra ryska blad ha re-s lan börjat exploitera det finska trontalett lideles på det sätt som man här förutsett ch jag hel tillfälle fö C. de -d Vi omtalade för ett par veckor sedanie wru en polack, som anträffats här i stadenj vetilande, blifvit at öfverstäthällareemhetet sripen och forslad öfver gränsen mot Finand, för att der af de ryska myndigheterna! da ottagas. Vi beledsagade icke då dennalpo J 0 EA — Fr A MM rm Fr me lr Koff a Fa AR