Aftonbladet – 3 oktober 1863, sida 3

nan verkan uppkom än den, att svalget mellan de begge partierna än mera vidgades. ! Emellertid framskredo ståndets förhandlingar i jemn gång, hvarunder det Murenska partiet, lörstärkt at de ofvan antydda misanöjda, intog en afvaktande ställning. Åtskilliga frågor föranledde visserligen skärmytsliogar, men särdeles i afseende på de brännande jernvägsfrågorna voro intressena juom de begge partierna så omblandade att icke några synnerligt häftiga strider, än mindre perso ga anfall mot statsutskottets ledamöter inom slandet föreföllo. Men då åttonde hufvudiieln behandlades, inträffade det ögonblick då den redan länge tillberedda minan fadtligen kunde antänds. Statsutskottet hade med mycken frikostighet förordat dels anslag, dels lån till uppförande af elementarlärov erksbyggnader i ett siort antel städer. Denna åtgärd klandrades naturligtvis alldeles i men till förevänning för det långt förut aftslade anloppet mot Jir Björck logs nu glt utskotiet bade dristat of styrka bifall till ett låne nelag å 30.000 rår mot 2 procent ränte och 3 procent kapitalalb talning, som Norrteige genom sin repre sentant, häradshölding Isberg, begärt i och för betäckande of en skuld som staden redan äsairkat sig vid uppbyggandet af det der befintliga skolhuset — eit anspråk desto betänkligare som, i fall detsamma nn vunnit bifall, tvifvelsutan äfven ganska många audra städe sm redan uppfört skolhus, med lika 1 Norrtelge kun nat fordra lån mot låg rästa för betäckande al åsamkade skalder. Hr Is sberg, sekundeher Witt och Brun, ingiex i nlång ik öfver utsko önkande, hvsrmed: åsyftades att bevisa d. At wskottet vid motisen ef sina till olier afstyrkanden icke förfarit konseqvent. 1 deo yllerst bittra ton som dessa talare nnv vid sina föredrag, men än mera deri att deras yttranden påtagligen riktades ic mot utskoilet, utan: mot br Björek personligen, låg det parle men-. fariskt anstötliga, det i uuden oädla. Dessa talare löstego nemligen, mot I vetande, att ingen enda af utskottets 36 le damöter hade reserverat sig mot beslutet om det ifrågavarande lår seanspråkets afstyrkande, ait åtgärden således var grucdad på en i utskottet enhili åsigt, och att br Björck allts del var mera klandervärd äs ötriga 35 ledamöter. Om hr Björek varit mindre känstomenniska än ban är, om han haft lika god tid att bereda sig på försvaret, som de re herrarne hatt för ait med råds råde genomtänka anfallet, så är det otvifvelsktigtatt han ekulle tillbakavisat de mot henom riktade angreppen annorlunda än han gjorde, och allraminst inlåtit sig i en konirovers med hr Isberg — en utmärkelse com hans beteende sannerligen icke förijent Det är uppenbart ett ofvannämnde attack icke var motiverad af en sådan obetydlighet com Norrte!je-frågan. Motivet låg vida djupare, nemligen i den allt dittills tillbakahållna fö bitlringen af de vid utskottsvalen Siillbekasatta ledamöterna. Det är obestridligt att hr Björek för sin egen de! hede handlat försigtigast, om ban vid riksdogens: början eejolerat de inom borgarståndet be fintiiga mest ömtå iga fäfängligheterna, och om han derjemte vid sin sida i statsutskottet bemödat sig att. erhålia personer med större erkänd förmåga, och (om uttrycket må tillåtas mig) med större res . än den som de fyra be jua. Hela egionen af tillbakasatta, blond hvilka hvarochennaturligtvis ansåg Sig sjelt mes kompetent att erhålla plats i någotu! deförnämligare utskotten, och företrädesvis i stats ä trängtat etter tillfälle med förbigående af elektorerns, som för engripa. Om vu br varit sekundered at let för de fyraX, cå t det! ofvan omförmälda Isb ufullet uteblifv eller åtminstone skule va tillbal gats anvorlunda än nämnda tyra upptädde vc lenast br Sirå ie ru såsom ofta uten all egentli bland de öfriga utskottele med est vivende som gaf v gom alldeles icke var ot i afseende på ansluz statsutskotiet som hos en det van mesta i Björek fö er, heil att NR utsntskottet! G seqven-, en lägges. ) För! to 3 ostieket all ingen fara är på modiga som tu! Om 3 vare en ib Isnd de Le rgarståndets plura er om dn serais af den fåfänga mindre bevakade i träder i vämnde stånd, upprop till ständen tedun ning, ändock af ma och biful!a1 låreans! Norrtelje, icke vunuit framg2örg, ar hal dels att caken icke läng re skuile okt. burar gällde ow Norrtelje skulie 1å eller icke få lånet, ty den frågan var reden definitift afj gjord, och dels att br Isberes bela uppträdande ver riktad. mot he B personligen. Ait borgarståndets pluralitet pu villigt underkastade sig och tillmöte sgiex hr Isberge anspråk i Norrielje-frågan, och stt hr Björek jemvl i åtskilliga avdra fågor på den sed nare. tiden lidit mederlag vid voteringar siåndet, dertill ligger orsaken, utom de of. van antydda skälen, äfven i den omständig heten aw ståndets plurelietl icke vidare, scdan riksdagen när tior sig behöfva hr Björeks derförinna t eftersökta biträde, och tror sig kunua undvara hans: råd och hans erfarenhet. Emeilertid och osktadt br Bj s infly tande, af skäl som här blifvit inera antydda än utvecklade, men som dock torde Å temligen åskädli i borgarståndet insecnde som hr