Aftonbladet – 2 oktober 1863, sida 2

STOCKHOLM den 3 Okt. De med dagens post komna danska tidningarne redogöra nu för riksrådets öppnande och de till detsamma aflemnade förlag till en ny gemensam konstitution för Danmark och Slesvig, hvarom förut på teegrafisk väg nägra korta underrättelser ngått. Det var i måndags som riksrådssessionen ;ppnades af konseljpresidenten Hall på kowungens vägnar. Det trontal han dervid ippläste var af följande lydelse: Grekiska netionalförsamlingens val har ned de tre skyddsmakternas bifall kallat 0 prins af vårt kungliga hus till Hellenernas tron. Riksrådet skall förena sig ned oss i den önskan, att den nya konungaätjen må länge verka till lycka för ett folk, hvars stora forntid innebär löftet om en ärofull framtid. Såsom i förra sessionen tillkännagafs, skall för riksrådet blifva framlagdt förslag ill en ny grundlag för konungarikets och Slesvigs allmänna angelägenheter, hvilken nära ansluter sig till den grundval, som ligger i den redan bestående konstitutionen. Det är vår afrigt att dermed gifva riksrådet en sådan styrka, att det icke blott skall kunna uppfylla de stora kraf, som den närmaste framtiden möjligen må komma att hafva på densamma, uten att det äfven skall blifva i stånd att under tidernas lopp bära upp hela vär konstitutionella utvecking. De tillagda provisoriska stadgandena, som Holsteins och Lauenburgs exceptionella ställning gjort nödvändiga, skola anvisa den väg, på hvilken dessa landsdelars förhållande till vår öfriga monarki kan ordnas genom befolkningarnes medverkan och fverensstämmende med deras intressen och önskningar. Den långa striden emellan Danmark och det tyska förbundet synes närma sig ett afoörande. Då Tysklands furstar nu sjelfva hafva deltagit i sträfvanden, hvilkas genomförande, hvad våra till förbundet hörande länder beträffar, ovilkorligen förutsätter en sådan förändring i dessas förhållande till Vår öfriga monarki, som den, hvilken är grundlagd genom Vär allerhögsta kungörelse af den 30 Mars detta år, så vilja Vi icke öfvergifva hoppet om en öfverenskommelse. Ty liksom Vi genom Vår förenämnda ailerhögsta kungörelse hafva velat tillmötesgå en af förbundet framställd fordran, eå hafve Vi i Vår sednast till förbundet afgifna förklaring uttalat Vår beredvillighet ait sätta förbundets beslut i verkställighet i hertigdömena Holstein och Lauenburg, så vida de icke äro oförenliga med Vår oafhändeliga suveränitet i våra förbundsländer eller träda hindrande i vägen för den fria utöfningen af den lagstiftande makten i de delar af vår monarki, som icke höra till det tyska förbundet. Bkulle, det oaktadt, detta hopp icke gå i fullbordan, skall deraf varda uppenbart att det icke gäller Våra tyska förbundsländers förbundsmessiga rätt, utan Vårt danska rikes oafhängighet. Denna äro Vi fast beslutna till att försvara mot hvarje anfall, och Vi äro förvissade att Vi icke skola stå ensamme deruti. Men framför allt förtrösta Vi på värt trogna folks käriea till fädernesland och frihet.? Dagen derpå framlade konseljpresidenten för riksrådet Förslag til ny grundlag för konungarikets och Slesvigs gemensamma angelägenheter samt till en ny vallag. Enligt detta förslag skall rizsrådet (den för konungariket och Elesvig gemensamma riksdagen) bestå af två kamrar, ett Landsthing och ett Folkething. Det förstoämovda sammansättes af 75 ledamöter, af hvilka 50 utses genom omedelbara val uti större valkretsar (i enlighet med den bestående riksrådsvallagen af 1855) för åtta år, och 25 utnämnas af konuogen på 12 år. Folkethinget består al 130 ledamöter, 101 för konungariket och 29 för Slesvig, som väljas omedelbart i mindre valkretsar under samma vilkor för valrätt och valbarhet, som äro gällande för valen till konungarikets Folkething. Omlånget af riksrådets kompetens blir oförändradt, men dess myndighet och de båda kamrarnes förhållande till hvarandra fastställes såsom i konungarikets grundlug, dock så att propositioner i anslagsväg kunna föreläggas hvilkendera kammaren som helst först. En normalbudget för monarkiens gemensamma utgifter bibehålles, så att endast tilläggsbevillningarne voteras. Iogen af riksrådet och konungen antagen lag behöfver någon annan lagsti gsmakts bifall och samtycke för att utfärdas, för såvidt riksridet vid lagens antagande icke uttryckligen har bestämt att den skall träda i kraft för konungarriket och Slesvig endast för sävidt en motsvarande lag samtidigt kan utfärdas för Holstein. Åtskilliga till gjellva konstitutionsförslaget fogade interimsbestämmelser anvisa vägen att efterhand lösa gemensamheten med Holstein i särskilda riktningar. Af vallagen finner man, att riksrådets hittills varande valmetod bibehålles för Landsthinget, dock så att konungariket delas i flera valkretsar. För valen till Folkethinget behållag i slesvig med några förändringar de hittillsvarande yvalspetsarne. . Efter hvad det vil synas vid en hastig genomläsning af förslaget, synes detta vara mycket tillfredsetällande och böra bli väl emottaget, måhända med undantag för två bestäromelser, nemligen den, att en del af landsthingets !edamöter skall tillsättas af ko nungen sarat den, alt riksrådet blott skall -ammanträda hvertannat år. Frågan om 3. k. konun avalde ledamöter af representationen föreställde vi oss yara så uiagar rad i Danmark, att den aldrig mera skulle kunna bringas på tapeten. Iden grundlags-. stiftande riksförsamlingen 1848—49 visade sig så bestämda antipatier mot en dylik metod att skaffa representanter åt nationen, att