Aftonbladet – 18 september 1863, sida 3

Detta är allt hvad jag vet, men jag troi alt det skall vara nog, svarade pageo sFröken af Clairvaut, den upga damen hvars spår ni under den förflutna natter fruktlöst efterspanat, har på vägen ifrån de ställe, der er broder måste lemna henne : vagnen mött en afdelning af de kunglig trupperna och blifvit förd till slottet Thierry. hvarifrån hon afsändt till er broder herr a! Colembel, den främmande hertn som nt var i hans sällskap. Detta har jag hör honom sjelf vid sin ankomst hit helt hög: och otvunget omtala. Men af hans, page med hvilken jag snart blef god vän, ock som antingen varit inne i rummet eller lyss nat vid dörren under det alt hans herre ta lade med er broder, har jag ytterligare in hemtat att herr af Colombel, uppå inrådan af en prest, som befunnit sig tillsamman: med fröken, öfvertalat markisen att taga tjenst vid den kungliga hären, dertill icke litet lärer bidragit den jemväl meddelade underrättelsen ati konuunrg Henrik sannolikt skulle komma att behålla den unga damen såsom en gisslan på hertigens trohet och gifta bort henne endast med någon som anstod hans majestät sjelf.s Carlaf Moatsoreau slog sig förtviflad fö pannan. Han bade inom en ganskakortfid erhållit seå många dystra och nedslående be vis på den menskliga naturens låghet öch talskhet, att hans ädla och upphöjda själ kände sig deraf helt betryckt. Han insåg nu huru få i denna af egennytta och pas sioner beherrskade verld, huru i eanning få de ärv som handla af rena bevekelsegrun: der, och sörjde öfver alt finna sitt förut så förtröstansfulia hjerta allt mera intaga al tvifvelsmål och misstanksr. s Ar det väl möjligt4, frågade han sig vjelf, Satt jag kan hafva så helt och hållet misstagit mig på abben at Boisguerin? Kan jag hafva trott, älskat och vördat en person; som förtjenar hvarken förtroende, kärlek eller aktving? Det är icke möjligt; nej, det Kan icke vara möjligt.? Sedan han der