Aftonbladet – 18 september 1863, sida 2

munalstyrelse på landet antagits för kommunalutskylders fördelning, dock utan den modifikation, som i sistvämnde förordning är genom fyrktalsberäkningen beredd för bibehållande af hemmantalets lika betydenhet, oberoende af hemmanens olika taxeringsvärde. Vid innevarande riksdag hafva emellertid rikets ständer, i följd af väckta motioner i ämnet, ansett väsentliga förändringar i siståberopade böra ega rum. Med afseende derå att egare af jord måste ega mera intresse för kommunens framtid än egare af annan fastighet, löntagare eller rörelseidkare, hafva rikets ständer funnit de förra böra i förhållande till de sednare vidkännas en större andel i kommunalskatterna, äfvensom högre rösträtt vid -kommunalfrågors behandling. Jemte det att jordbruksfastig het, utan afseende på mantalssättning, skulle äsältas fyrktal efter dess bevillning, hafva rikets ständer tillika, då äfven sådan jord-! bruksfastighet finnes, för hvilken bevillving ej erlägges, sågom kungsgårdar och kungs ladugårdar, ansett stadgande böra inrymmas angående sådan fasighets fyrksättning, samt, på grund af hvad sålunda förekomantagit att 5S borde erhålla följande förändrade ly 2: De i nästtöregående omförmälda bidrag skola, såsom kommunalutskylder, utoöras i förhållande till särskilda, de skattskyldige efter nedanstående grunder påförda fyrktal. Till beräkningsgrund för fyrktalssättninoen tjenar den bevillning enligt art. IL i bevillningsstadgan, som de skattskyldige, jemlikt sednast fastställda taxeringslängder, till staten eriägga, sålunda att A) för jordbruksfastighet, chvad den äri mantal sat eller ej, pålföres en fyrk för bevillning till belop, af en till och med 5 öre; två fyrk för bevillning utöfver 5 till och med 10 öre; tre fyrk för bevillning utöfver 10 till och med 15 öre 0. 8. v.; samt B) för annan fastighet, trälseränta och hvarje annat beskattningsföremål påföres en fyrk för bevillnine till belopp af 1 till och med 10 öre; två fyrk för bevillning utöfver 10 till och med 20 öre 0 8. Vv. För sådan jordbrukstastighet, tör hvilken bevillning ej erlägges, pätöres fyrktal efter det belopp, sow, derest bevillning för densamma euligt ari, II bevillningsstadgan utg skulle, på grund af taxeringsvärdet mot sä dan bevillmnog svarar; hvaremot inkomst af arrende för sädan fastighet ej skalli fyrktal sättas. I fråga om löntagare, som tillika innchar boställe, skall hevillningen för inkomst för bostället, hviixet enligt ofvan stadgade grunder ildt till fyrktal sättas bör, icke vid fyrkngen :ör den öfriga lönen i berä tag now de delar af Siora Kopparbergs län, der konunuusiuiskylder hittills bluvit efter andel i suldatrue debiterade och uppburne, gäller hvad derom särskildt stadgus. Vid föredragniog den 15 innevarande må nad sf rikets ständers dagen förut inkomne skrifvelse, derui rikets ständer, biand andra ifrågosaun förändrin ar i ofvanberörde förordning vm kommunalstyrelse jå landet jemväl anhållit, att pyssnämnde 58 erhålla den ordalydelse, som här ofvan upptagen, har K. M:t, med iakttagande allenast af nå närre, på hufvudirågar ick inverkande, 1ö ringar, funnit golt deru lemna bilsll; och då fråga dervid jemvä uppstått dels huruvida icke örändringen i grundea för kommunaluiskyldernas utgörande jen väl må påkalla en 1 hufvudsakligen enahanda riktiiog våeöde förändring i be stämmelserna om de afgifter, som uf lands tinget beslutas, så utt dessa i allmänhut komme att för jordbruksfastighet, ehvid den är i mantal suut eller ej, utgå med dubbert belopp emot för annan fastighet, frälseränta och hvarje aunst beskattningsföremål, dels om icke, oberoende häraf, sådan jordbruksfastighet, för hvilken bev tv) utgöres, i allt fall borde erlägga ufg til det be lopp, som derest hevitining för densamma enligt art. Il bevilniogsstadgan utgå skulle, på grund al taxeringsvärdet mot sådan b villsiog svarsr, her K. M:t befallt att ce Iningsha? nom K. M:is vederbörande bef vande landstingens yttrande häröfver borde infordras och till civiläepartenientet insän das Då emellertid en framdeles möjl gen blif vande förändring i förrberörde häseenden icke kan komma att tillämpas å de afgil ter, som vid inncevar. nde äras landsting beslutas, men de skäl, som hos rikets ständer ojort sig gä lande vid frågan om grunden för kommunalutskyidernas utgörande, kunna i viss mån tala tör deras tillämpning äfven i detta fall; och landstinget, nligt 1 mom, af 47 i förordningen om landsting. eger att, med afseende på ifrågakomna företags beskaffenhet, särskildt bestämma grunden för uttaxeriog af de medel, som för. wförandet erfordras, har K. M.l ansett atv ät landstingens afg de borde öfverlemnas.. huruvida af no förändrade förhållanden spå i be:ingas särskildt beslut i afsecnde på d afpifter, hvilka för året skola uttaxeras, i hvilket hänseende K. M:t3 befallvingshaf vande alltsi har att till landstinget inom änet göra framställning. — K. M:l bar under den 135 dennes be allt at ledamo en i förvaltoingen af sjö irendenva, kommendörkaptenen vid flottau n. m. J. B. Kleman skall vara ordförande en komitå till anställande vf skjutförsök ill utrönande af svensk pansarplåts relativa nötståndsförmåga om. m, och att denaa omitö skall, så snart pågående förberedan le åtgärder medhuanits, och å dag, som rdföranden eger att utsätta, samma stiräda, ör att vid Carlsborgs fästniog utföra ifrå