Aftonbladet – 14 september 1863, sida 2

en efter melodien föga afpassad svensk text, interfolierande dem med en eller annan i och för dessa föreningar särskildt komponerad sång, ej sällan mycket tarflig både till text och melodi. Detta har haft till följd, it då en samverkan emellan dem, som förr deltagit i studentsången i Upsala eiler Lund, och medlemmar af f. Iksångföreningarne kunnat ifrägakomma, en sädan icke kunnat ega nm emedan repertoiren varit betydligt olika. Bland den i Sigtuna kyrka hållna konsertens tio nummer var det blott de två af oss förut särskildt nämnda och dertill den Lind: bladska hymnen till konungen, hvilka voro af svensk kompositör; de öfriga utgjordes ef tyska sånger, till en del serenadstycken, som icke så väl lämpa sig för en stark kör. Efter konsertens slut tågade sångarne upp på skolgården, der fanorna planterades och bå!ar framsattes. Direktör Fröberg föreslog i vältaliga ordalag en skål för de Stock. holmska sångföreningarne och för detta första svenska sångaremöte. Denna skål besvarades med mycken värma och hjertlighet af mag. Jahnke, som inlagt så stora förtjenster i afseende på de Stockholmska så föreningerne och som ätven väsentligast bi dragit ull att mötet kupnat komma till ständ. Under åtskilliga andra skålar och utförande af en mängd sånger tillbragtes bär ett par timmar, hvarefter sängföreningarne omkring kl. ?4, 6 e. m. bröto upp från staden och embarkerade. De båda ångfarlygen skildes från hvarandra under bilga hurrarop från ömse sidor. De Stockholwska sångförenin. garne anlände lyckligen och väl till hufvud staden omkring kl. I e. m., elter att på hemresan, liksom på bortfärden, ha på flera ställen blifvit helsäde med kanonsslut, hurra: rop och andra tecken afupp samhet och välvilja.