Aftonbladet – 12 september 1863, sida 2

wilket äfven de kommissarier utnämnas, hvilka nför deputeradekammaren skola representera örbundsstyrelsen. Deputeradekammaren utgöes af 302 deputerade, hvilka af de skilda staernas deputerade utväljas inom dem sjelfva. På tvåkammarsystemet är vid dessa val afseende stadt sålunda, att de andra kamrarne välja å tredjedelar och de första kamrarne deremöot tredjedel af de förbundsdeputerade som ola utses. Antalet af de förbundsdeputeade, som tillkomma hvarje stat, är uppgjordt på ;rund af statens maktoch befolkningstörhållanle; Österrike och Preussen hafva dock hvartdera 5, Baiern sänder 27, de öfriga konungarikena wvartdera 15, Baden 12, de båda Hessen hvartlera 9, Holstein 5, Luxemburg4, Braunschweig 3, båda Mecklenburg tillsammans 6, Nassau 1, Weimar 3, Meiningen, Coburg-Gotha, Altenburg och Hamburg hvartdera 2, Oldenburg 3, de öfriga staterna hvartdera 1. Valet af de deputerade sker i hvarje stat genast efter det statens representativa församling sammanträdt samt för lika lång tid som den väljande korporationens uppdrag räcker, dock så att det förblir giligt efter utgången af detta uppdrag eller den väljande korporationens upplösning, ända tills nytt val blifvit anstäldt af den näst efter följanle församlingen. De förbundsdenputerade erhålla gtraktamenten och respenningar af förbundskassan. Inkallandet sker hvart tredje år i Maj månad till Frankfurt am Main; för utomordentiga fall kan direktoriet äfven annars inkalla sammaren. Valet af presidenter o. s. v. äfvensom fasts:ällandet af arbetsordningen är öfverlåtet åt församlingen sjelf. Dess kompetens är våfaldig. Inom verkningskretsen af förbundet, såsom det för närvarande är konstitueradt genom förbundslagarne, tillkommer den nemligen nitiativ och beslutande medverkan i förbundslagstiftningens angelägenheter; men utöfver dessa gränser, der det således är fråga om saker, hvilka höra till kompetensen för de enskilda staternas lagstiftning, kan den i det gemensamma fälerneslandets intresse föreslå och rekommendera gemensamma åtgärder, såsom en allmän pressjag, lag om borgareoch församlingsrätt o. 8. v.; dock skall majoriteten dervid utgöras af två tredjedelar at deputerade. Det definitiva antagandet af dessa åtsärder blir beroende utaf de skilda förbundsstaternas författningsenliga bifall. Ett af hufvudföremålen för förhandlingarne är beviljandet af förbundsbudgeten. Dessutom har kammaren rätt att göra föreställningar och anföra besvär. Fursteförsamlingen sammanträder regelbundet efter slutet af hvarje deputeradekammarens session, på inbjudning af kejsaren af Österrike och konungen af Preussen. Den utgöres af de suveräna furstarne och de högsta embetsmännen i Tysklands fria städer äfvensom af två befullmäktigade af de f. d. riksfurstarne, hvilka år 1806 beröfvades sin landshöghet. Suveränerna kunna låta representera sig al en utaf furstarne af huset såsom deras alter ego. Omröstningen sker efter den för förbundsrådet gällande omröstningsordningen. Den beslutar närmast öfver de af direktoriet den förelagda besluten af deputeradekammaren, hvilka, såvida de icke äro beroende af de skilda staternas författningsenliga bifall, erhålla sin definitiva sanktion genom ett bif: llande beslut af fursteförsamlingen samt dermera måste publiceras af direktoriet säsom rbundslagar. urstarne besluta vidare öfver möjligen inträffande besvär och andra framställningar af förbunds-deputeradekammaren samt kunna dessutom öfverhufvud upptaga till fri öfverläggning hvarje för det gemensamma fäderneslandets väl vigtigt ämne. Förbundsdomstolen betraktas såsom en oundgängligen nödig beståndsdel af den reformerade författningen. Den skall komma att bestå af en president, två vice presidenter och tolf ordinarie bisittare. Af dessa 15 ständiga domare väljas 12 af resp. regeringar och tvenne af direktoriet. Alla dessa utnämnas på lifstid och aflönas af förbundskassan. De äro oafsättliga, och efter uppnådda 70 år kan direktoriet afskeda dem med full lön. De hafva ej rättighet att emottaga hvarken penningar eller utmärkelser af någon enda förbundsmedlem. I stridiga fall kan domstolen förökas med ytterligare toll bisittare, som utses bland ständerförsamlingen.