Aftonbladet – 12 september 1863, sida 2

dess i stor hemlighet. Emeller skas ett och annat till och med om trontalets innehåll. Män kan redan temligen säkert fixera landtdagsmännens blifvande antal till 300. Ungefär 50 bönder, 40 borgare och 30 prester, gör 120; och de representerade adliga ätternas antal, tro vi, skall blifva ganska nära 180. En stor del ätter kommer naturligtvis nu, såsom alltid, att representeras genom fullmäktige. Dyrheten af en längre vistelse här afhåller många på andra orter boende adelsmän att sjelfva infinna sig. Alla ha nemligen icke varit lika omtänksamme som några tjenande adelsmän vid ett visst embetsverk, hvilka hos senaten lära ha anhållit om ågot slags understöd för sin vistelse vid landtdagen. Hvar och en har sin uppfattning af representantkallet! — Deremot påstås åtskilliga sådana adelsmän vara sinnade att intaga plats å riddarhuset, hvilka stå i ryck tjenst, tillbragt hela sitt lif i Ryssland och aldrig ännu lydt under finsk lag. Bristfälligheten uti vår gamla, under helt andra förhållanden uppgjorda, riddarhusordning gör, att inträde åt sålunda qvalificerade medlemmar troligen icke skall kunna firvägras. I det nya förslaget till riddarhusordning har man, som bekant, sökt att förekomma dylika absurditeter. Kejsarens ankomst hit är nu, enligt hvad det officiella bladet sednast förkunnat, bestämd till den 14. H. M:t lär, liksom i somras, komma att åtföljas af en lysande svit, ibland hvilken nu särskildt nämnes utrikesministern furst Gortschakoff. Också en större eskader af ryska flottan berättas komma att åtfölja kejsaren hit. Under sin vistelse här på orten, ända till den 19, torde kejsaren komma att företaga fiera kortare utflykter. Man talar icke blott om ett jagtparti å Träskända, der de mest somptuösa arrangementer för monarkens emottagande göras, utan också om en större fältmanöver, som någonstädes i närheten af staden skulle komma att anställas. Med kejsarens besök härstädes synas således också nu militäriska ändamål vara förenade. Och säkert är det, att kriget och dess förberedelser ingalunda ännu äro glömda. De nu fulländade batterierna i trakterna omkring Tavastehus ha i dessa dagar blifvit inspekterade af sjelfva general Todleben, som för närvarande befinner sig i landet, och på östra sidan af Kymmene-elf har man icke längesedan på börjat nya och vidsträckta batteribyggnader. Också särskilda lokomotiver för de militära transporternas behof lära ännu i höst komma ait från Ryssland hemtas till vår jernväg. — Hvad som icke behöfves i dag, kan behöfvas i morgon Midt under de stora festligheternas period komma också tvänne akademiska solenniteter att ega rum; den ena, inskriptionen, hvilken blir förstkommande lördag; den andra, de nya professorerna, Forsmans och Ahqvists installationsakt, hvilken lär vara utsatt till någon dag i nästa vecka. Ett litterärt evenement för dagen är den nya finska tidningen Päiwätär, hvars första nummer utkom i lördags. Till sitt format är den större än någon hittills utkommen tidning på finska språket. Bladets yttre är mycket likt Helsingfors Dagblads, och dess inre ännu mera. Väderleken har återgått till sin normala beskaffenhet under detta år; den är lämplig, omvexlande med solsken och regn. Underrättelserna om årsväxt och skörd blifva också allt bättre och bättre.4 TYSKLAND. Den vid furstekongressen i Frankfurt, utan Preussens deltagande, beslutade nya förbundsförfattningen i mehåller hufvudsakligen följande bestämmelser: Reformakten är delad i fem kapitel, af hvilka det första lemnar en allmän öfverblick, de fyra öfriga åter afhandla de nya förbundsorganerna. Bland dessa intager en förbunds-exekutivmakt det främsta rummet, i form af ett direktorium; vid dess sida står ett förbundsråd, medan äter det tyska folkets konstitutionella represäntation utgöres af en utaf 300 medlemmar bestående förbunds-deputerade-kammare, hvars beslut, i stället för att gå den långsamma och besvärliga diplomatiska vägen, erhåller en direkt sanktion genom en personlig :ammankomst af Tysklands furstar. På detta sätt skulle den tyska förbundsdagen bestå af tre fraktioner: direktoriet med förbundsrådet, furstekongressen och förbundsdeputerade-kammaren. Direktoriet är sammansatt af Österrike med 1 röst, Preussen med 1 d:o; Baiern 1; Sachsen, Wirtemberg och Hannover 1, i det de antingen årligen omvexla i direktoriet eller efter inbördes öfverenskommelse; Baden, Hessen-Darmstadt, Kurhe:sen, Holstein och Lauenburg, Br:unschweig, båda Mecklenburgarne och Nassau 1 röst; samtliga andra furstendömen och fristäder 1 röst. — Ordförandeskapet i direktoriet och i förbunds: rådet tillkommer Österrike. I direktoriet skola alla frågor afgöras med enkel pluralitet, likaså i förbundsrådet; det stadgas särskildt om det fall di ?4 pluralitet erfordras. I händelse rösterna inom direktoriet väga lika, erhåller den sidan majoritet, hvars resp. stater ha största folknumerären. I förbundsrådet äro direktorialhofven representerade af dessas ledamöter i direktoriet, eller af dertill särskildt utsedde, om sådant önskas. För det speciella utarbetandet af en fråga äro särskilda kommissioner bestämda, hyilka såsam biträdaride auktoriteter stå vid direktoriets sida, nemligen militärkommissionen, en kommission för inre och justitieärender, en finanskommission samt en kommission för handdelsoch tullärender. De äro ett slags förbundsm nisterer. Pirektoriet utöfvar den verkställan de mäkten alldeles sjelfständigt och är i detta afseende icke inskränkt af förbundsrådet, men deremot i de angelägenheter, som gälla förbundslagstiftningen, har direktoriet rätt att representera samtliga regeringar endast i fall förbundsrådet gillat det. I utrikesförhållandena biträdes direktoriet af förbundets folkrepresentation, i dess egenskap af gemensam makt. För afslutande af internationella fördrag är en ratifikation af fursteförsamlingen nödvändig och, såvidt de röra förbundslagstiftningen, äfven af deputeradekammaren. Nen enligt hittills gällande krigsförfattniug förbundet tillkommande hbefogenhet öfverflytt .s få direktoriet, som eger beslutanderätt rörande förbundshärens mobilisering, exeqverar förbundsförfattningarne, utnämner förbundsfältherrar, bildar högqvarteren samt inrättar en förbundskrigskassa. Förbundshären bär under den tid den är i förbundets tjenst äfven dess fälttecken. Fredsunåerhanglingarne ledas af direktoriet genom dess fullmäktige. Till antagande och bekräftande af fredsfördraget erfordras dock ett förbundsråds beslut. För afgö. ndet af alla frågor om krig elter fred fordras pluralitet. Omsorgen om upprätthållandet af ordhilig och lugn i Fyskland Hvilar på direktoriet, så långt sådana frågor i kraft alförtat : zen kunna betraktas som förbundets sak. Ihändalse at inre oroligneter eger pagifikationen rum efter bestämmelserna i wienerfördragets slutakta 25:e och 28:e artikel angående förbundsangelägenheterna. I afseende å förbundslagstiftningen tillkommer di-1. rektoriet initiativet rå grund af förbundsrådets!? beslut, för hvars fattande dock fordras enatäm-! nighet inom förbundsrådet, då det blir fråga om 4 att införd förändringar i förbundskonstitutionen eller organiska institutioner, livilka hittills varit f förbehållna de olika staternas särskilda Jagstift-. ning. Förbundsrådet skall i detta hänseende förbereda de behöfliga framställningarne för de puteradekammären. Förvaltningen är förbundöinanserna hör natarhigtvis till den exekultival naktens befogenhet; men vid upprättandet af örbundsbudgeten, som skall föreläggas förbunds I å Igputeradekammaren, kemmer döck förbundsrådets medverkan att ega rum. Blir deputerade