Aftonbladet – 9 september 1863, sida 2

promulgation blifvit satt i sammanhang med gudstjensten. Att kungörelserna ej ega något gemensamt med gudstjensten, gäller åtminstone ; icke för protestanterna, som ej göra gudstjeni sten till en myster och ej neka öfverhetens bud: sin betydelse. Att uppläsningen kan vara ett! onus för presten bestreds icke, men kyrkolagen; säger icke heller att just presten skall verk-: ställa uppläsningen. Jag ber er, mina herrar, i yttrade härvid talaren, med kyrkolagen i sin nd, a öfvertygade att jag vet hvad jag er. För öfrigt måtte det vara med besväret huru som helst, så är detta en bisak, promulgationen deremot en hufvudsak, hvadan talaren biföll utskottets hemställan. Vid omsider anställd votering bifölls utskottets förslag med 21 röster mot 19. Samma utskotts memorial n:r 20 och 21 lades med godkännande till handlingarne. Vidare upplästes och godkändes en revisionsberättelse ofver arkivkassans tillstånd och förvaltning m. m. Ett af hr Ekman i borgareståndet väckt förslag, om gemensamma öfverläggningar rörande privatbanklagstiltningen, bifölls. a g 2 N ; Slutligen beslöt ståndet, på begäran af riksarkivarien Nordström, alt uppmana lagutskottet påskynda behandlingen af talarens vid riksdagens början väckta motion om ändringar i kon kurslagen. Eorfarestir dot, Utan diskussion bifölls statsutskottets betänkande n:r 142 med vilkor etc i afseende på de statsbidrag, som till väganläggningar m. m. blifvit beviljade. Likaledes bifölls samma utskottsbetänkande n:r 146, afstyrkande väckt motion om skogsinstilutets förflyttning till Leckö. Hr Rydin yrkade återremiss, under förmenande att den i! motionen ifrågaställda platen vore i många hänseende långt lämpligare än den närvarande. Samma utskotts betänkande n:r 147 tillstyrkande, i anledning af utaf hr Alander väckt motion, att enkan von Zweigbergk måtte, mot ansvarandet för den utgående räntan, från den 14 Mars detta år och sedan allt framgent få uppbära det för indragna predikantsboställen, som af hennes man i lifstiden innehafts, inflytande arrende, bifölls med det af hr Hierta föreslagna, samt af hrr Alander, Grenander och Beronius förordade, tillägg, att hon derjemte skulle erhålla erit skild från åbosättning för den tid hon va rätten till detta hemman. Derefter föredrogs samma utskotts betänkande n:r 148, med anledning af 1862 års statsrevisorers berättelse om verkställd granskning af statsverkets och andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd etc, -Revisorerna hade gjort anmärkning mot att ersättning för afsändande af en deputation från Lunds nniversitet till H. M. konungen blifvit akademikassan debiterad men utskouet hade med hänsyn till summans obetydlighet tillstyrkt att denna anmärkning måtte få förfalla. Häremot anmärkte hr Witt att rätt bör vara rätt, antingen summan är stor eller liten, och ej förefunnes något skäl att akademikassan borde få betala en blott underdånig uppvaktning, då dervid ingen akademiens direkta avgelägenhet varit afsedd. Hr Ekman gillade hr Witts anmärkning, men ansåg att man borde låta saken bero. Hr Ödmansson yrkade bifall. Punkten bifölls. jande punkt hvari, med anledning utaf anmärkning deröfver att konsistorium i Linköping till arkitekten Abom utöfver kontraktet utgifvit så kallad resekostnadsersättning, tillstyrkes ett förständigande för vederbörande att vidtaga ätgärder för vinnande af ersättning utaf dem som vederbör, för den förlust, som af konsistori klandrade åtgärd ar eller varder en följd, blef åter föremål för votering. Densamma utföll med 24 ja mot 19 nej, som voro för den åsigt atta märkningen till ingen åtgärd borde fö . Härför talade hrr Ekman, Ridderstad, Alander, Isberg och Sommelius, hvilka vi erkände anmärkvingens befogenhet, men ansågo att utskoitet lika fullt i denna zom föregåer de punkt kunnat fästa afseende vid summans obetydlighet. Derjemte anfördes, att genom den li klandrade åtgärden i sjelfva verket bercdts i det allmänna en fördel, derigenom att en när js mare tillsyn utöfvats öfver byggnaden af -Å5 verkshuset i Linköping. Hir Kistner, Björck is och Hjerta ide bifall, under älan att fs man måtte vakta sig att skapa så vådliga pre Å: judikater. Att tvifla på att tillsynen ej i annan ! händelse blifvit så follständig, vore ej i sin ord-Åt ning; kontraktet innehöll nemligen härom be-l: stämmelser, som ej genom nämnde gratifikations ) s utbetalning blefve mera bindande. i Vid derefter skedd föredragning af samma ut-j skoits betänkande nir 149, fstyrkande väckt motion, angående extra statsregleringens öfrerflyt l tande på statskontoret uttalade sig hr Lallerstedt! om det orediga skick, hvaruti statens penninge; förvaltning befunre sig. Organisationen är sådan, ; att ofta millioner (stundom 30 proc. af statens)! utgilter) bgga skrinlagda. Talaren hade troti fl! att man oaktadt den und. framställning, som : man gjort om förändring i statskontorets organisation, äfvensom af arbetsordningarne för öf-) riga förvaltande kollegiala embetsverk, kunnat i göra mera alfscende på ifrågavarande motion, å särdeles som utskottet erkäni dess förtjenster. Det egentliga skäl man anfört, eller alt mera r kontroll skulle li deri att medlen al ständernas delegerade, såsom riksgäldskontorets fullmäktige i sjelfva verket äro, trodde ta-Å5 laren icke hälla stånd. IIrr Alander och Ene5 qvist instämde. För bifall till utskottets be-å! tänkande talade hrr Rydin, Björck, Henchen ) och Kiswner. Det närvarande förhållandet torde å vara det med grundlagens mening och ordaly. delse mest öfverensstämmande, ätvensom mest ; förenligt med det konstitutionella styre ÅN I den skrifvelse, hvilken man till K. M:t afflå! tit, torde ligga antydda botemedlen för öfverkta-Å gade olägenheter. Den grundsatsen vore som ! riktig erkänd att man i en kassa borde samla samtliga statens inkomster, för att sedan derifrår: dela ut dem efter behof. Åsigterna i afseende på förhållandet mellan riksgäldsoch statskontoren hade vexlat under olika tidskiften; så fanns t. ex. en tid då man ansåg det förstnämnda kontoret böra vara ett slags riks kassör, detsednare B ett slags riks-kamrer. På dessa och öfriga ar P utskottet anförda skäl borde betänkandet bifal-B las, hvilket också utan votering blef ståndets M beslut. B Derefter biföllos utan diskussion följande beM tänkanden: Ekonomiutskottets n:r 126, med 5 sammanjemkningsförslag och voteringsproposi-ÅP tion i anledning af skiljaktiga beslut, rörande G öfverlemnande åt kommunalstyrelserna att öfver I? sockenmagasiner förfoga; sammansatta statsoch H bankoutskottets betänkanden nir 41 och 42, i E fråga om vissa ändringar i de för revisorerna få Af stats, bankooch riksgäldsverken gillande c instruktioner samt angående motion i fråga om IV grunderna för belåning i riksbanken m. fl. puh lika verk af vissa fastigheter på Gotland;) sammansatta lagoch ekonomiutskottets beänkande nir 19, afstyrkande väckta motioner Hi om ändring i föreskrifterna angående uppläI ande af kungörelser m. m. från predikstolarne. Vv En inbjudning från presteståndet rörande N statsutskottets betänkande n:r 139. åttonde hufI AS