Aftonbladet – 7 september 1863, sida 3

ende del al ifrågavarande k mmunikationsied blifvit, i enlighet med af K. M:t faststäd plan; och afslutadt kontrakt, fullbordad, den behi Ina j årliga trafik-inkomsten först, ech innan någon utdelning må aktieegarne tillgodokomma, bör användas till lånets årliga förräntning och amorI tering, hvaremot, om inkomsterna icke hänill! blifva tillräckliga, aktieegarne frikallas från allj skyldighet att för sådant ändamål utöfver det inj betalda aktiebeloppet vidkännas någon utgift; samt att riksgäldskontoret skall, intilldess lånet blifvit till fullo betaldt, ega utse en ledamot uti direktionen för det till arbetets utförande bildade : bolag, hvilken direktionsledamot skall hafva! skylt ighet vaka deröfver, att behållningen af rö relsen varder på föreskrifvet sätt årligen använd j fill lånets förräntning och amotering, innan någof deraf må till aktieegarne utdelas. Grefve OC. G. Mörner fann frih. af Ugglas förslag förenadt med stora praktiska svårigheter och ansåg on återremiss lämpligast. Grefve E. Sparre deremot öfverensstämde fullkomligt med frih. af Ugglas utom i 2 mom. af hans reservation, enär han ansåg tillräckligt om riksgäldskontorgt tillsatte en person, som deltoge i revisionen. Återremiss yrkades af hr Poykull som heldre ville lemnandet af ett anslag, lika med ränteafbetalninen få lånesumman, och frih. Tersmeden, hvilen hufvudsakligen öfverensstämde med grefve Sparre och ansåg det böra finnas samma kontroll, som i afseende på lån till jernvägar. Frih. af Ugglas motsatte sig icke återremiss, men ville åtminstone hafva i protokollet förvaradt, att om grundsatsen af vilkor i likhet med de vid jernvägarne bestämda skulle antagas, å1ierremissen icke borde anses hafva tillkommit i den syftning att enahanda garanti skulle lemnas för segeNedens färdigbyggande. Punkten återremitterades. Punkten 32 tillstyrker för utsträckningen af Kinda båtled, medelst kanalisering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn, ett mot 2, af den härför beräknade kostnadssumma unefärligen svarande statsbidrag at 875,000 rår, eraf hälften såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och hälften såsom lån, hvaraf 470,000 rår, hälften som lån och hälften som anslag, skulle utgå under nästa statsregleringspetiod. Denna punkt återremiterades på framställning af frih. af Jgglas, som ansåg att äfven härvidlag borde finnas starkare kontroller, och af grefve E. Sparre, som anmärkte att Stångån, särdeles vid den ständigt tilltagande vattenförminskningen vore ett alltför obetydligt vattendrag att derpå nediägga så betydliga omkostnader, och instämde i hr Nordenfeldts reservation, hvari en jernväg i stället föreslås. Den längsta och lifligaste diskussionen förekom vid punkten 33, som för Luleåelfs kanalisering tillstyrker ett anslag af 852,000 rdr. Hr IL. M. Nordenfeldt gillade den af frih. af Ugglas afgifna reservation, att för anslag till kanaliseringen skulle göras såsom vilkor ett af K. M:t gilladt afta! om jernvägs byggande från Gellivara mamstreck till Hedens forssar, men ville gå ännu eu steg längre och alternativt förena sig i hr Bergers reservation om 93,00 rår till en jernväg förbi dessa forssar, enär han betviflade att något bolag komme till ständ som företoge sig att bygga jernbana fram till Gelivara. För bifall tälade I mer eller mindre vidlyftiga föredrag hr ton Knorring. frih. af Schmidt, hrr W. Stråle och Bildt, grefve H Taube och frih. Tersmeden. Frih. af Ugglas, med hvilken frih. C. 8. Hermelin instämde, åberopade sin reservation. Grefve C.G. Mörner yrkade i början afslag, men instämde sedan i hr Bergers reservation. Frih. C. G. Cederström anhöll om återremiss, från hvilket yrkande han likväl sedermera afstod. Genom vo: tering huruvida kontraproposition vid hufvudomröstningen skulle blifva hr Nordenfeldis förslag eller frih. af Ugglas reservation, antogs dertill det förra med 44 röster mot 7 — Vid slutvoteringen bifölls punkten med 38 ja mot 18 nej. Vid punkten 34, afstyrkande hr Hiertas motion om anslag till en kanal mellan Lännerstafjärden o h Baggensfjärden, beklagade hr Bildt alt denna vigtiga fråga förekommit i riksdagens ellte timma, men ville nu icke göra något särskildt yrkande. Frih. af Ugglas upplyste att statsutskottet trott sig böra afstyrka hvad K. Maj:t ansett vara förenadt med så stora svårigheter. Likaledes beklagade frih. A. Cederström att i punkten 35 blifvit afstyrkt hr Wallenbergs motion om 360,000 rdr för upprensningen af Baggensstäket. Några fästningar, på nödvändigheten af hvars anläggande utskottet grundat sin motivering, behöfdes icke, sådana funnes ju d heller vid Södertelje. Under vår tid behöfde man icke frukta någon öfverrumpling, det finnes ju elektriska telegrafer och dessutom vet nog i ministern om krig inträffar. Talaren ville dock icke göra något särskildt yrkande. Punkten bi-:! fölls. Mot den sist företagna punkten, den 40:de, som afstyrker motioner om anslag till förekommande af Umeå elfs inskärningar vid Ytterhiske by, reserverade sig hr v. Knorring, enär dessa j inskärningar äro vådliga för hela trakten, icke? blott för byn, såsom utskottet påstår, men äfven I här framställdes ej något särskildt yrkande och; bifölls punkten. I Plenum afslöts kl. en qvart till 10 e. m. i Presteståndet. Fortsattes och afslutades föredragningen af statsutskottets utlåtande n:r 141, angående stats-!: bidrag till väganläggningar, brooch hamnbyggnader m. m. 43:dje punkten, afstyrkande lån till upprens-; ning af Lida-ån, föranledde någon diskussion, derunder kyrkoherden Otterström understödde motionen och yrkade bifall till Bjerkanders reservation, dock så att under denna statsragleringsperiod skulle utgå bloit 48,000 rdr och. 80,000 sedermera. i För bifall till utskottets afslag yttrade sig bi-j: skop Annerstedt och dr Rundgren, dels emedan det är i allmänhet motbjudande att bifalla en mo-: tion då motionärerna medgifva alltför stora afpratningar, dels emedan vederbörande myndig-. heter icke yttrat sig öfver ortens förmåga att återbetala lånet. : ; Deremot ansågo prosten Tegner, prof. Selander, !t dr Almqvist, prostarne Sonden och Ljunggren, att!. då affären gällde en jemförelsevis obetydlig !: summa pr år, det väl ej kunde vara så farligt och att man väl på försök kunde bevilja det be4 gärda understödet. ; ; j Såsom förklaring på den betydliga nedprutningen upplyste kyrkoherden Ötierström, dels att! motionären är vestgöte, dels att tvänne under-j sökningar blifvit verkställda, af hvilka den sednare utvisat ett vida billigare kostnadsförslag ! än den första j Vid slutligen anställd votering bifölls reservationen med 23 röster mot 10, på det sätt kyrko-! herden Otterström föreslagit. öl bh Vid öT:sta punkten beslöts, på hemställan af:: prosten Ljunggren, att för aftappning af sjön 4 Häsefjorden i Sundals härad på Dahlsland, beI vilja ett lån af 100,000 rår i stället för 85,000, : i överensstämmelse med yrkandet i talarens reIE servation. ij Samma utskotts memnoga Nr 142, angående alimänna vilkor för erhållande af statsbidrag till väganläggningar, -brooch hamnbyggnader c , bifölls utan diskussion. I! Likaså utlåtandet n:r 146, afstyrkande skogs. !: institptets förflyttning till Erckö, äfvensom n:r1 147, om rättighet för enkän Zweigbergk att in-!s nehafva besittningsrätten till indragna prediil kantsbostället Törnestorp och Hofstena Lunna1 gården, endast med den af biskop Annerstedt och! i prosten Sonden frkade ändring, att denna rättighet skulle räknas -heane till godo från den. j4 Mars4501 i stället fur innevarande år. je Vidare föredrogos och biföllos utan diskussion a samma utskotts utlåtande n:r 148, i anledning 1 af rikets ständers revisorers berättelse om gransk, r ning af statsverkets och andra allmänna fon-Ir