Aftonbladet – 7 september 1863, sida 3

HCP VIL TaStINDORCU DdAUV JV, KICYLIBUTL TA al kanonerna, då det sjette skottet aflossades ur densamma, hvarvid 2 man dödades och en illa sårades. Äfven general Cabral sårades; men kejsaren, som stod helt nära kanonen, blef helt och bållet oskadad. RIKSDAGEN LÖRDAGENS FÖRMIDDAGSOCH AFTONPLENA. Ridderskapet och Adoln. Till behandling företogs statsutskottets utlåtande n:r 141, angående föreslagna statsbidra; för vägars anläggning och förbättring, brooc hamnbyggnader samt kanaler, äfvensom försänkningar och andra vattenaftappningsföretag, m. fi. dylika föremål. De punkter, som här ej särskildt nämnas, biföllos, utan att dervid något märkligt yttrande förekom. I punkten 1 hemställes att ständerna måtte för anläggning af nya samt förbättring eller omgning af backiga eller eljest mindre goda v gar anvisa till K. M:ts disposition ew årligt a slag af 150,000. rår. Grefve . Waclumeister ville anslagets förhöjande till 250.000 rår, i enlighet med hr Oldevigs motion. Hr Falnehjelm öfverensstämde med föregående talare, men ön derjemte att. i likhet med hvad under riksdagar blifvit bestämdt, , af anslaget skulle tillfalla de dliga länen. Frih. af Ugglas anmärkte att skilda större an blitvit till orrlands förmån föreslagna, och först om dessa icke beviljades, hvilket talaren ej önskade, borde det allmänna anslaget ökas. I afseende på den af hr Fahnehjelm äskade fördelning genmäldes att det vore bäst om användandet lemnades till K. M:ts bepröfvande, och det hade dessutom alltid förefallit talaren underligt att man ville liksom göra Norrlanditill en alldeles särskild del af landet. I fall ståndet ginge in på grefve Wachtmeisters förslag, borde anslaget åtminstone ej öfverstiga 200,000 rdr. Uti samma syftning talade frih. Tersmeden. Sedan slutligen frih. J. W. Stjernstedt yrkat bifall till punkten oförändrad, blef detta ståndets beslut. Punkten 3 föreslår ett lån af 70.000 rår åt Jemtlands kommunikationsbolag, mot skyldighet att från lyftningsdagen erlägga 5 procents årli ränta samt att efter fem år från nämnda dag kapitalet inom hvarje års slut afbetala 6 proc. af lånets ursprungliga belopp, intilldess skulden är betald. Hr Paykull hyste den åsigten att dylika lån icke borde beviljas, utan hellre ett anslag motsvarande statens räntevinst, helst det bör vara Jätt för bolaget att få ett lån på enskild väg, isynnerhet som arbetet redan är färdigt. Frih. af Ugglas talade för bifall. Bolaget skulle icke vara hjelpt med den af hr Paykull föreslagna åtgärd och Paul Andersson hade derföre i sin motion föreslagit ett lån. Utskottets hemställan bifölls. Punkten 4 tillstyrker, för anläggning af den slagna vägen från Öhrträsk, till Fredrika kyrka och vidare derifrån till Asele inom Westerbottens län. ett anslag, utan återbetalningsskyldighet af 100.000 rdr, att under instundande statsregleringsperiod utgå med halfva beloppet eller 50,000 rdr, under förbindelse för vederbörande att icke blott behörigen utföra och fullborda ifrågavarande väganläggning utan ock ansvara för densammas framtida bestånd. Hr von Knorring yrkade den förändring att hela summan skulle utgå under nästa statsregleringsper riod; ehuru man icke borde antaga det, vore det ju icke omöjligt att näst sammanträdande ständer skulle vägra den återstående hälften. I samma syftning yttrade sig hr Lagerstråle och grefve H. E. Taube. För bifall talade friherre af Ugglas; en riksdagsman från Norrland hade sjelf varit nöjd med delningen, helst arbetet ej kan hinna blifva färdigt på de trenne åren. Afslag yrkades af friherre Tersmeden på den grund att frågan icke vore tillräckligt utredd. Punkten bia med den af hr v. Knorring föreslagna änring, Punkten 5 föreslår, att för anläggning af väg mellan Letsbo by i Ljusdals socken och Ramsjö kyrka anvisas en summa af 50,000 rdr, att under nästinstundande statsregleringsperiod utgå med 25,000 rdr, under de vilkor, som varda föreskrifna för tillgodonjutande af de under denna riksdag för andra dylika företag anslagna medel. Friherre af Ugglas ansåg att punkten borde ändras i konseqvens med beslutet vid föregå ende. Friherre Tersmeden räknade denna väg ännu mindre vigtig än den i förra punkten omförmälda, och förordade afslag, ehuru han sjelf är godsegare i orten. För afslag talade äfven grefve E. Sparre; frågan hade aldrig varit under K. M:ts pröfning. Skulle förslaget godkännas, måste man dock motsätta sig friherre af Ugglas konsenvenser, som vore högst farliga och kunde till betydlig grad stegra statsregleringen. Tunkten afslogs. I punkten 12 hemställes att rikets ständer, för anläggning af väg mellan Östmarks kyrka och norska gränsen i närheten al Kaikelandstorp, måtte anvisa 7, af den härför beräknade kostnad, att utgå med, i jemnadt tal, 35,000 rdr, under vilkor, dels att vederbörande vägbyggnadsskyldige åtaga sig alt, mot åtnjutande al detta statsbidrag, ansvara för arbetets utförande och ägens framtida underhåll, dels att, innan någon del af anslaget får utbetalas, vederbörligt beslut bör vara fattadt derom att vägen från norska gränsen till Glommens dal skall samtidigt utföras och fullbordas inom den tid K M:t kan finna för godt bestämma. Hr Lagerstråle anmärkte att frågan icke blifvit i Norge afgjord och det vore derföre nödigt att här göra en ändring. Anhöll om bifall till punkten med uteslutande af orden dels att, innan etc. — bestämma. Friherre Tersmeden yrkade rent afslag och friherre af Ugglas förenade sig med hr Lagerstråle. Utskottets förslag bifölls med den föreslagna uteslutningen. Punkten 17, tillstyrkande att rikets ständer, i och för den numera fullbordade brobyggnaden ötver Umeå elf måtte bevilja ett ytterligare lån, stert 20,000 rdr rmt, med förbindelse för vederbörande låntagare att årligen, efter slutet af det år, hvarunder lånemedlen utbekommits, erlägga 8 proc. af hela den lyftade lånesumman, hyaraf ränta godtgöres efter b proc. utaf obetalda kapitalbåoppet och det öfriga utgör afbetalning derå, samt att i öfrigt de föreskrifter, som för tillgodonjutande af andra dylika siatsbidrag vid innevarande riksdag varda stadgade, tfven i afseende på detta lån böra, i tillämpliga delar, iända till efterrättelse, afslogs på framställning af hrr Fahnehjelm och Paykull samt grefve af Ugglas, hufvudsakligen på den grund att häradsboerna genom laga dom blifvit förpligtade att uppbygga bron, hvilken regan är färdig, och att redan betydliga statsanslag blifvit för ändamålet beviljade. Hr v. Knorring talade för bifall i behjertande af den svåra missväxt som öfvergått trakten. Den förra meningen segrade vid voterincen, som utföll med 33 nej mot 9 ja. I punkten 22 föreslås att rikets ständer, för anläggande afen jetnbro öfver Lilla Hammarsundet i närheten åf Askersund, måtte bevilja det för berörda arbetes utförande bildade bolag ett mot två tredjedelar ef den till 88,19 rdr beräknade kostnadssumman ungefärligen svarande anslag af 58,700 rdr, med vilkor att, derest arbetet icke kan komma till verkställighet med mindre affe funml ennen hamna anAan da alallaf Ja trafllanran Ja