Aftonbladet – 7 september 1863, sida 2

lunda säkerligen mer än tusen personer. en — Om invigningen af den nya kommunikationsleden mellan Jemtland och Norge innehåller. Jemtlands Tidning för den 2 Sept. följande: Kl. 6 på morconen den 27 Aug. samlades på ångaren Odin 17 deputerade från Jemtland för färd till Norge. En ogenomtränglig dimma lade väl till en början hinder i vägen för ångbåtens afgång; men något sednare skingrades deu och gynnad af en herrlig väderlek fortsattes färden ömsom öfver land ömsom å ångbåt till Melens station vid gränsen. Med afdrag af tiden för de uppehåll, som icke varit nödiga, hade afständet, nära 16 mil, tillrygga!agts på icke fullt 12 timmar, — ett resultat som ansågs särdeles godt, vid betraktande af de flera omlastningar, som egt rum. Piatsen, der Melens station blifvit uppförd, var för några år sedan ett otillgängligt trbsk, som koappt varit trampadi af menniskolot. Belägen i dea vildaste myrtrakt, och med läge af 1500 fot öfver hafvet, var nu der uppfördt ett ståtligt hotell, som, ehuru icke Tullt inredt, likväl kunde bereda sällskapet all den komfort, rimligen kunde begäras. Påföljande morgon skedde afresan öfver let. Snart tillryggalades alståndet fill andvikens station i Norge. Stor var gläden, då denna lilla nätta, i schweizerstil uppförda, station syntes. Skandinaviska känslor vexlade om med behaget att i fjelltrakt färdas fram på förträffliga chausster. Här emottogos jemtarne af Bestyrerent för norska vägarbetena löjtnant Ramm, prosten Kock, pastor Steen, stortingsmannen Rygh och civilingeniören Jenssen. Efter intagna förfriskningar fördes sällskapet inorska ekipager till Ness gästgifvargård, der vidare voro till mötes amtmannen Wessel-Berg, öf verstlöjtnavt Schmidt, apotekaren Sissener, juris kandidaten Lynum, löjtnant Fougner, proprietären Jelstrup och köpman Martini. Vid ankomsten till Levanger gafs derifråa salut, och flaggor svajade här och der tåget for fram. En hvar af deputerade fördes af sin värd till dennes familj, der gästfriheten gjorde allt sitt till för svenskarnes välbefinnande. Sedan Levangers herrliga omgifningar dagen derpå tagits i betraktande, fördes deputerade af sina värdär till rådhuset, der en väl arrengerad middag gats. Det syntes tydligt af allt, att norrmännen med varmt intresse omfattade betydelsen af denna internationella fest och att frågan trängt ned till folket; ty många voro de arrangementer som utmärkte festen, och stora skaror af högtidsklädd allmoge vandrade fram och åter på stadens gator. Den stora samlingen af deputerade och allt hvad Nordre Throadbjems amt hade mera framståen e af medborgare samlades i. särskilda rum, och efter det amtmannen Wesel Berg öfverlemnat kommendörsstjernan af S:t Olafs orden till landshöfding Bennich samt riddaretecknet af samma orden till f. landssekreteraren Thomåe och kaptenen Nordbeck, tågade processionen till middagsbordet. Många . voro de ekälar, som föreslogos. Bland de tal som höt!los, tycktes hr Löghens för hr Thomte mest slå an. Den hyllning, som visades denne man, gjorde ett godt intryck på svenskarne. Ett törfärligt regn, som inräftade på aftonen, utgjorde hinder för afbrännandet af ett fyrverkeri; men i öfrigt voro alla arrangementer särdeles lyckade. Den 30 på morgonen skedde svenskarnes återtåg från Levanger, i sällskap med 17 ieputerade från Norge. Vid Sandvigens