Aftonbladet – 5 september 1863, sida 3

Staten och de enskilda jernvägsbolagen. Piats har blifvit begärd i bladet för en så lydande uppsats: Till Redaktionen af Aftonbladet! Med anledning af hr grefve Sparres uppgilt i Aftonbladet n:r 198, d. 28 sistl. månad, och redaktionens svar derå anhåller jag vördsammast att härmedelst få lemna följande beriktigande angående hvad som deruti förekommer om Gefle—Dala-jernvägsaktiebolag. Grefve Sparre yttrar nemligen: Derjemte tillåter jag mig erinra, att, efter det sädane låneunderstöd uppburits, jemkningor eller tillskou flerfaldiga gånger lemnats t. ex. åt Norbergs jernvägsbolag, Gefle—Dala-jernvägsbolag m. fl.4, och härå svarar Aftonbladet bland annat: Vi vera mycket väl, att det fordom ofta praktiserats, att kommuner och enskilda på enahanda sätt, som här försökes, vigilerat sig ifrån uppfyllandet af ingångna förbindelser till staten etc. Då härutaf således skulle synas, som Gefle—Dala bolaget vore ett utaf dessa, som vigilerat sig ifrån uppfyllandet af ingångna förbindelser till staten, och då undertecknad från begynnelsen af bolagets tillkomst i egenskap al verkställande direktör handhaft och fortfarande handbafver dess penningeaffärer, så anser jag mig till följd derutaf pligtig upplysa, att de med staten ingångna koutrakter om såväl anläggningen af Gefle Dala-jernvägen och detta arbetes utförande på derför bestämd tid som ock om ränteoch amorteringsliqviderna åå de af staten lemnade 2:ne lånen blifvit i allo fullgjorda i öfverensstämmelse med de primitiva stipulationerna, hvaruti någon den ringasie förändring aldrig blifvit från nä: gondera sidan ifrågasatt, och hvilket af riksgäldskoalorets handlingar och räkenskaper vitsordas. Det synes temligen tydligt, att hr grefve Sparre begagnat orden elter tillskott endast för att derigenom kunna beseda sig till: fälle att få åberopa äfven Gefle—Dala-bolaget såsom exempel, men om ock det sednore lånet å 600,000 rdr rmt, som ständerna 1857 lemnade detta bolag till jernvägsarbetets fullbordande, må kunna kallas ett tillskott, så var detta dock i verkligheten ett nytt, från det första fristående lån på vilkor, som befriade staten från någon peku niär uppoffring derigenom, att räntan bestämdes till 5, 4 från lyftningsdagen, hvarjemte föreskrefs, att kapitalet med en tiondedel om året skulle återbetalas, och då dessa liqvider ordentligen blifvit fullgjorda, si lärer väl ett sådant förhållande icke kunna lända hr grefven tll något det ringaste stöd för yrkandet på eftergifter från statens sida i kontrakterade vilkor för Boråsbolaget. Tvertom torde väl exemplet med Gefle— Dala-boleagets förhällande i fråga om uppfyllandet af ingångna förbindelser kunna åberopas som stöd för motsatsen till hvad hr grefven söker. Till följd derutaf vågar jag äfven hoppas, ait hvar och en benäget inser, att Gefle— Dala-bolaget icke kan räknas till dem, hvarom Altonbladet säger sig mycket väl veta?, att de vigilerat sig ifrån uppfyllandet af ingångna förbindelser till staten. Siockholm i September. P. Muren.