Aftonbladet – 5 september 1863, sida 3

1:sta punkten tillstyrker att rikets ständer måtte, i enlighet med Kongl. Maj:ts proposition, för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett anslag vi fyrahundradefemtiotusen rdr under nästa stats regleringsperiod, för att användas der Kongl. Maj:t finner mest nödigt för befordrande af allmänt gagn. Hedström yrkade vid föredragandet af denna punkt att 50,000 rår årligen måtte afsättas ensamt för vägförbättringar inom de norra länen, hvilket yrkande föranledde en längre diskussion, hvarunder alla talare som uppträdde motsatte sig Hedströms förslag. Sedan han slutligen sjelf frånträdt detsamma, bifölls punkten oförändrad. 2:dra punkten, om anslag af 253,000 rår till enäg mellan Bräcke gistgifvargård och Sundsvall, bifölls med 50 röster mot 37, hvilka sed nare röstade för anslagets nedsättande till 200,000 rår, hvarom förslag framställdes af C. Ivarsson.. För bifall yttrade sig Mengel, Paul Andersson, Rosenberg, Bjerkander och Almqvist m. fl. 3:dje Om ett lån af 70,000 rår till Jemtlands kommunikationsaktiebolag, bifölls utan diskussion. 4:de Rörande anslag af 100,000 rår (deraf hälften under instundande statsregleringsperiod), i och för en väganläggning från Öhrträsk förbi Fredrika kyrka till Asele inom Westerbottens län, mötte ett olikartadt motstånd, emedan Hörnfeldt förordade sin reservation om den föreslagna vägens påbörjande från Björna i Westernorrlands län till Fredrika och derifrån till Åsele, hvaremot Hedström önskade att man vid denna riksdag endast måtte bevilja anslag till väglängden mellan Fredrika och Åsele samt låta undersöka hvilken riktning som för vägens fortsättning vore den ämpligaste. För sin del ansåg talaren att den borde från Åsele fortgå till Wilhelmina kyrka. I afseende å sjelfva anslagets belopp deremot önskade OC. Ivarsson och Ola Jönsson att hälften af letsamma eller 50,000 rdr måtte komma att utgå form af lån. Rosenberg och Medin ansågo det bäst att afslå hela punkten för att få frågan bättre utredd, alldenstund Norrlands represenanter icke voro eniga om vägens sträckning. För denna sednare åsigt yttrade sig jemväl Rundväck, Bjerkander och sedermera äfven C. Ivarsson. För bifall till utskottets förslag ordade Erik Ersson, Jonas Andersson, Lönnberg och Mengel, hvilcen ansåg det oriktigt att genom ett atslag å beänkandet bestraffa en hel ort derför att några å representanter sing emellan voro oeniga. Paul Indersson yttrade sig i samma riktning och erinade om de tvister, hvilka förekommit vid fråsan om södra stambanans dragande genom Lasaådalen eller utefter Nässjölinien. Per Nilsson i Espö föreslog, med anledning af le olika åsigter som i afseende å vägens sträcking blifvit uttalade, att man för denna riksdag nåtte endast bevilja anslag till vägen Fredrika— sele, t Efter det sistnämnda förslag vid votering till ontraproposition förfallit, bifölls utskottets tilltyrkan med 43 röster mot 37, som voro för rent fslag. Plenum fortsättes i afton.