Aftonbladet – 5 september 1863, sida 3

ijande af anslag för rensningar i Luleå elf samt .J anläggande af kanaler med lutande planer förbi Hedens och Ede forssar, uppstod en långvarig diskussion, derunder utskottets förslag förfäkta Pi des af prosten Ljunggren, biskop Millen, doktor 2 I Nordlander, doktor Almqvist, biskop Annerstedt, prof ti Ribbing, doktor Landgren och prof. Selander. -1 Duaktor Säve, prosten Lundholm och prosten Å Lithner förordade antagande af frih. Ugglas reervation (beviljande af anslaget, såvida aftal an ske om anläggning samtidigt af jern väg melIlan staden Luleå och Gellivara malmfält). hvaremot domprosten Sundberg, kyrkoherden Otterström och doktor Petrelli yrkade bifall till brukspatron I Bergers reservation (som afser anslag till belopp j af 93.009 rår för en jernvägs anläggning). Sedan genom votering med 22 röster mot 17 I till kontraproposition blifvit antagen frih. Ugglas ij reservation, segrade denna jemväl i hufvudvotetingen med 21 röster mot 17 för utskottets förI slag. J 4l:sta punkten, om anslag till myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norroch Vester4 bottens, Vesternorrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län, bifölls efter en kort öfverläggning, med det af biskop Annerstedt gjorda tillägg af Elfdals, Fryksdals och Jösse härader. Plenum fortsättes i afton. Borgaroständot. Under detta plenum börjades föredragningen af statsutskottets utlåtande n:o 141, angående statsbidrag för vägars anläggning etc. Och medhann ståndet deraf de 31 första punkterna. I 1:a punkten tillstyrkes ett anslag af 450,000 rår till anläggning i allmänhet af nya samt förbättring af gamla vägar. Hr Staaff uppträdde härvid och påminde derom att man ej borde frångå den princip föregående riksdagar etablerat, eller att ge Norrland ett särskildt anslag för detta ändamål, hvarföre talaren med hänsyn till denna landsdels stora utsträckning, pågående utI veckling samt större behof af statens hjelp i och för sina kommunikationer, yrkade att afl. detta ofvannämnde anslag måtte afsättas 150,000 rdr för Norrlands räkning. Hrr Muren och Ek1 man voro af samma åsigt som hr Staaffoch förordade hans förslag, som åter rönte mots.ånd afi hrr Wistelius och Rydin, af hvilka i synnerhet den sednare förklarade sig vilja motsätta sig dylika tidt och ofta återkommande anspråk på statens hjelp från Norrlands sida. Voteringen utföll med 32 ja mot 12 nej, hvarigenom således punkten var bifallen. Uti 3:e punkten tillstyrkes ett lån åt Jemtlands kommunikationsaktiebolag af 70,000 rdr. Hrr Ekman och Lallerstedt förklarade sig vid denna punkt, såsom varande den första, der fråga om lån förekommer, vilja uttala den åsigten, att dylika lån från staten till enskilda kommuner etc. kunde i en framtid komma att medföra högst vådliga följder. I hopp om att få dessa lån ien framtid afskrifna kunde många kanske komma att allt för lättsinnigt ingå dylika förbindelser till staten. Bättre vore att gifva dessa kommuner ett ansag svarande mot den vinst de göra sig mot att på så billiga vilkor undfå lån af staten. Farligt vore det alltid om man skulle tänka sig att en stor del inflytelserika kommuner, som vid riksdagarne hade sina representanter, skuldsatte sig hos staten. Kunde leda till demoralisation. Dessutom lemnades dessa lån på alldeles för billiga vilkor. I anledning häraf yttrade hr Hierta, att han för sin del alltid varit af den åsigten, att der ett stort behof förefunnes, men tillräckligt kapital saknades, borde staten träda emellan med sin kredit, men likvisst ej gifva alltför många fribetsår och ej lägre ränta än den vanliga. Detta vore den rätta och naturliga vägen för landets utveckling. Anslag trodde talaren åter att man borde vara så sparsam med som möjligt. Det vore nemligen statens pligt att beskydda de svagare mot de starkare, och de svagare det vore just de skattskyldige, under det att de enskilda intressena med sina inflytelserika försänkningar vore de starkare. Vid lån kan staten åter, så vida man aldrig tillåter afskrifning samt för öfrigt iakttager dess fördel, aldrig göra förluster, och med de småningom inflytande räntorna och kapitalsafbetalningarne kan staten lemna nya företag sitt understöd. — Hr Björck ) var till större delen af samma åsigt som hr! ( Hierta, och trodde åtminstone för ingen del att tiden nu vore inne för så radikala åtgärdersom de hrr Ekman och Lallerstedt föreslagit. Vid en fortgående landets utveckling kan staten möjligen i en framtid hoppas att lösgöra sig från !e f S R Lr mm se -m mm mm AA affärer med enskilda. — Er Wallenberg var ock af samma åsigt som de föregående talarne och förordade endast strängt vidhållande af kontraktsbestämmelserna samt kort Jånetid. Omnämnde för öfrigt, hvad detta lån särskildt beträffade, att Jemtland vore i stort behof deraf samt vore ett bördigt landskap, som endast behöfde en lättare kommunikation med hafvet och afsättning för sina produkter, för att ännu mera gå framåt. Bifall. — Hr Sundvallsson gillade ej heller de af hri Ekman och Lallerstedt uttalade åsigterna, trodde en dylik skuldsättning för inen del farlig samt ansåg det billigt att i om kostnaderna för dylika företag, som äro till nytta, ej blott för oss, men för våra efterkommande, kså en följande generation får deltaga. — U yrkades likaledes af hrr Muren, Berger, Cygneus och Witt. Punkten bifölls. d.4:de punkten, angående anslag för en väg från Åsele Lappmark ned till Umeå (Öhrträsk — Asele) förordade hr Staaff tillika ett anslag för en väg (Fredrika—Björna) från denna Lappmark nedåt Skellefteå-sidan, under anförande deraf att rörelsen derstädes i allmänhet visade sig benägen att taga denna riktning... — Hrr Berger och Hierta yrkade emellertid bifall, under säkran derom att utskottet noga pröfvat fördelarne af begge vägarne och efter mogen pröfning kommit till ifrågavarande resultat, dessutom ha sockneboarne i Fredrika sjelfva förklarat att de ä ännu här ville ha någon ny väg; de voro fullt sysselsatta med de förevarande väganläggningarne. Tvänne vägar hade sta en är närvarande råd att bekosta. Punkten biölls. . 12:te punkten angående väg mellan Östmarks kyrka och norska gränsen, bifölls, med uteslutande af slutmeningen, innefattande ett vilkor att en väg på norska sidan skulle samtidigt byggas. Denna uteslutning skedde på framställning af hr Murån. Vid utskottets afstyrkande i 14 punkten af motioner om en väganläggning från Holmens strand till Wieslanda station, yrkades återremiss af hrr Lovån, Witt, Ridderstad, Staaff och Ekroth, bifall åter af hrr Ekholm och Hierta. Punkten bifölls med 27 ja mot 24 nej. 17 punkten, tillstyrkande ett lån för den fullbordade brobyggnaden öfver Umeå elf, afslogs å yrkande af her Ekman, Isberg, Björck, Berger, Wii och Hierta. För bifall yttrade sighrr Cygnenus, Staaff och Alander. Beslutet fattades med 3i nej mot 15 ja. Hr Sundvalisson motsatte sig utskottets tillstyrkande i 26:te punkten, om ett anslag af 11,000 rdr till Falkenberg, för muddringsarbete i dess hamn. Hrr Lundberg, Björck och Berger förordade förslaget. Voteringen utföll med 38 ja mot 13 nej, hvarigenom punkten bifölls. 31 purkten, som tillstyrker dels anslag dels lån för ännnande af en csecellad mallan Hattalnia