Höganäs. Under öfverskrift Också ett småbref läser man i Snäll-Posten följande intressanta skildring af de industriella anläggningarne vid Höganäs: Jag skall icke uppmana till fjellvandringar eller locka in i Kullamannens klyftor. Vi vilja icke, som barndomsfantasien vid läsningen af Iogemanns roman Waldemar SeierX, följa med konungens ridderliga sändebud för att mana fram andar och troll: icke. heller vilja vi anstränga oss uppför de backar, utför hvilka Palnatoke lopp på skidor, hvilket så när kostade en bjeite lifvet, hvars exempel är varnande också i den delen. SAtt blifva vid jordev passar sig bästt, här kunna vi också komma i jorden, om läsaren vill följa med på en utflykt till Höganäs, ; Redan på långt afstånd kunna vi förmärka den lilla grufoch fabriksorten, — om dagen, genom den fjocka stenkolsrök, som hviler öfver nejden, om natten vinkar oss ett ljus till mötes, starkare än fyren deröppe på berget; röda lågor sträcka sina blodiga tungor uppöfver de många skorstenarne. Sedan observera vi på den annars jemna slätten förhöjningar, som äro menniskornas verk; det svarta ämne hvaraf de bestå, vittnar nogsamt om att vi äro vid kolgrufvorna. Och innan vi veta om det, äro vi inne i bruksköpingen, cch om vi begifva oss upp i det för en sådan ort verkligen stätlga hotellet, ha vi midt för oss det gamla direktionshuset, och till venster en ny och vacker byggnad, hvilken, liksom allt här städes, står i omedelbar förbindelse med det i rask drift varande verket. Tungt arbeta strax bredvid oss de gamla engelska pumparne, som oupphörligt med 150 hästars kraft draga vatten SP ur grufvorna, i hvarje teg 70 kubikfot eller omkring 2 tunnor, med 15 tag i minuten. Framför hotellet är torget prydt med cen liten fontän, naturligtvis hemmagjord af Högsnäs lera. Vi vendra ut, tech i förbigående, etrax bakom boteillet, till det nya präktiga stallet för brukets hästar; de äro här inlogerade så snyggt och i alla hänseenden komförta belt, som arbetshästar någonsin kunna göra anspråk på. — Att nedstisa i den härva: