Aftonbladet – 3 september 1863, sida 3

personnager?, som Aftonbladets ärade läsare, men jeg ber om förlåtelse! jag tror mig tvärtom handla i hela publikens välförstådda intresse, då jag i mina små reseanteckningar berör äfven dessa förhållanden af skenbart underordnad vigt. Vår tid reser mer än någon föregående har gjort, resandet sjelft har blilvit en konst, fättet att betjena den resande har å andra eidan blifvit det icke mindre. Det är skäl att litet uppmärksamhet och erkännande skånkes åt de lofvärda bemödanden i sistnämnda ädla konst, hvilka yttra sig äfven här hemma hos oss; liksom det kan hafva sin nytta, att man eflentligen påpekar bristerna, der de inom samma specialitet förefionas; denna kritik utgör redan för längesedan i åtskilliga utlädska resehandböcker en afdelning för sig, ganska omsorgsfullt och detaljeradt behandlad. För den, som ställer kosan norrifrån ner till Småland pr jernväg, är det sålunda en upplysning, som icke har så alldeles litet att betyda, att stationen Mullsjö — den ännu för ögonblicket sista mot Jönköping — är ett Storp på skogen, der den resande förgäfves söker vare sig mnattherberge eller något för stillande af sin hunger, samt att han alltså handlar klokast i att redan vid Fahlköpings station förse sig med hvad till lifvets uppehälle hörer hos den förekommande och välförsedda restauranten hr Johanssor, en man, hvilken tillfullo har förstått sin uppgift och realiserat jernvägssexans eller jernvägsfrukostens id, samt dessutom särskildt af sitt vid bangården belägna lilla hotell har skapat ett gästfritt och trfligt karavanserai. Det vackra hotellet i Sköfde midtemot bangården är likaså en värdefull tillflygt för den, som älskar kortare dagsresor. Da af onda tungor förtalade jernvägsmiddagarna på Halsberg nödgas jag taga i försvar och till och med särskiidt rekommendera, i min egenskap at cammal elev utaf den store Askelöfs att matsedeln är litet stereotypisk, kan endast besvära den, som roar sig med att resa denna vägen upp och ner hvar eller hvarannan deg, hufvud saken är att det presterade är godt och oklanderligt; jag tillstår att jag har funnit det förträffligt, förträffiigt inom sin art och efter förhållandena, ty hvarför precist jemföra .det med dessa lukulliska måltider, bvilka låta sig uppdukas på ett ordinarie stadshotell af första ordningen, som t. ex, Örebros, och hvarför infinna sig der med förutfattade ider precist från Hasselbacken? Nog af, en opartisk beskrifning af våra svenska hotellers och restaurationers beskaffenhet skulle vara en sannskyldig skatt för bvarje turist; ämnet är omfattande och fordrar en oförtruten förmåga i den vetenskapJiga recherchen, en Octavia Carlen. Jag har endest med dessa rader velat gilva en liten anvisning och ett blygsamt uppslag till den Fullsländiga hotellbok n, bvilken utan tvifvel snart skall blifva af behofvet strängeligen påkallad och om hvilken tjugo driftiga forläggare säkerligen då skola komma att slåss som enragerade. Orv. Odd.