Aftonbladet – 31 augusti 1863, sida 2

lifskrafter. Ett slags handbår blef snar iordningställd, några bönder anskaffades til bärare; och utsträckt derpå, klädd i den grofva, men varma och torra drägt, som begagnades af bygdens qvinnor, fördes den höga ättlingen af det furstliga huset Guise tillbaka tillslottet Montsoreau, beledsagad a! honom, som räddat henne utur den omkring henne redan tillslutna grafven, och nu blic: kade ned på henne, med den tanken inom sig, att hon var mera älskvärd i denne en. kla utstyrsel än omgifven af all den glans och prakt som tillkom hennes rang. Då de närmade sig slottet, trängde ljudet af horn samt rop och skrik till deras öron, och det syntes tydligt att Carls och Marias frånvaro icke hade blifvit bemärkt af någon annan än den omtänksamme Gondrin. Ryttare efter ryttare sprängde fram öfver vågen, och slutligen anlände äfven Gaspard sjelf med baronessan af Saulny och ifrökens af Clairvaut fjenarinror, hvilka, såsom qvinnor af alla klasser vid denna tid, ifrån samma stund, eom hägern flöz upp, hade förglömt hela verlden rundt omkring dem, utom falkarne och deras jogade offer. ) En mängd af frågor och utrop haglade nu från alla sidor; och utan att låta bönderna stanna med bären, förklarade Carl med få ord hvad som hade händt, huru Marias häst nade blifvit skrämd och genom sitt skenande bragt henne i den stora lifsfara, från hvil) Så utomordentlig och otrolig var fruntimmernas passion för falkjagt vid denna tid, att sjelfva Catharina af Medici, huru mycket hon än under hela sitt lif var invecklad i politikens ränkor, dock hade tid öfrig att litet emellanåt egna sig åt detta nöje, och var ihärdig nog att hålla ut dermed, oaktadt hon icke blott flera gånger gjort allvarsamma fall, utan äfven afbrutit ett ben och krossat en skuldra, i följd af den dåraktiga vanan att i fullt sträck galloppera efter fåglarne, med ögonen riktade uppåt, och utan att fråga efter hvart vägen bar. Ifrån det ögonblick falkarne lössläpptes, var allt annat på jorden glömdt, och de mest bedröfliga olyckshändelser hörde till ordningen för dagen.