Bref från Paris, (Från Aftonbladets korrespondent.) Den 23 Augusti. innehåll: Kannstöperierna i polska frågan. — De stora tidningarnes korrespondenter och pariserti arne. — Den 45 Augusti. — De tre noternas identitet, — Fredsutsigier och slutlig lösning. — Kongressen i Frankfurt. — Franska biskoparne och kejserliga dekretet. — Förhållandet mellan stat och kyrka i Frankrike. — Katolska kongressen i Mecheln. — Prins C artoryski på konzressen — Kongressens lifsfrågor Katolsk argumentering och kristlig blyg amhet. — Dela Croix. Senatens och lagstiftande kårens nästa sammanträde — Kejsaren i lägret vid Chalons Sällan, om någonsin, har man haft ett så godt tillfä!le, som under de sednast pågående underhbandlingarne i polska fr gan, att iakt aga huruledes till och med de mest framstående tidningarnes politiska resonnemanger ofta ej äro annat än haltlösa kannstö perier, samt mer eller mindre lyckade konjekturer. Men så är det ock förvånande att se, till hvilken grad diplomatien förstår att dölja sina kort eller, när intresset så fordrar. spela falskt spel med publiken. Det är en bekant sak, att tidningar sådana som Times Lindgpendance belge m. fl. lålla sig med pariserkorrespondentier, hvilka ej endast äro väl initierade i alla förekommande frågor, utan derjemte hafva relationer så nära kej sarens person som möjligt, men detta oak tadt ha de ytterst sällan haft att i den polska frägan bjuda den efter nyheter törstande publiken på en läskedryck ur sina tillför litliga källor4, förrän en fait accompli öpp nat någon af diplomatiens damluckor. Iall mänhet har detia i ännu högre grad gälh om paristertidnipogarne sjelfva, hvilka girigt ur främmande tidningars pariserkorrespondenser uppfiskat hvad de antingen ej sjel! kunnat åtkomma genom sina egna relatio ner eller också ej vägat i försia hand ut tala. För att emellertid underhålla publiken har man uppdukat rykten i hundratal, det ena lösligare än det andra, och om hän delsevis ett sådant kommit att besannas a! verkligheten har man slagits om prioritetsrätten som tuppar om ett korn. Det är der före ej underligt om publiken till slut blitvit osägligt uttröttad pf att sålunda oupp hörligt höra slagan gå på bara halmen. Gäckad i alla sina törhoppningar på et: bättre öde för Polen vänder man sig med harm bort från en i mörkret opererande di plomati, som för dynastiska intressen elle småaktig npationalafundsjuka uppoffrar föl kens ädlaste sympatier. Många hade väntat att den 15 Augusti skulle blifva en bemärkelsedag, och attkejsw Napoleon då omsider skulle taga bladet från munnen; men den 15 Augusui kom med tolkspel, illumination och fyrverkeri, med utnämningar och benådningar. 1 kyrkorna messades till den helga jangfruns ära och på teatrarne till Napsoleons; men icke ett ord om Polen Till den grad tyckes man ou ha uttröttat folket och betagit det alla rhoppningar alt göra sig hördt, att, eåvidt jag har mig bekant, ej ens några tillstym: melser till en demonstration egde rum. Sedan dess har åter en vecka förflutit utan att någon förändring försports, och utan att man fätt någon visshet om innehållet at de sist till Petersburg afsända noter. Förstirår meddelade Courrier du Dimanche de tre mak ternas gemensamma slatpåståenden 1 dessa noter sålunda lydande: Det återstår oss nu att påkalla prins Gortschakoffs allvarliga uppmärksamhet för vigten af situationen och den ansvarighet, som denna pålägger Ryssland Osterrike, Frankrike och Storbritannien hafva angivit den trängande nödvändigheten at göra tt slut på detta sakernas bedröfliga tillstånd, som är så fullt af fara för Ruropa. De hafva angifvit de medel, som synus dem böra användas för ändamålets vinnande. Om icke Ryssland gör allt hvad på det an kommer för att förverkliga de tre makteras hofsamma och tillmötesgående syften. om det icke beträder den af vänliga räd an ifna väg, gör det sig ansvarigt för de svåra