Aftonbladet – 22 augusti 1863, sida 2

STOCKHOLM den 223 Ang. Man har numera erhållit en fullständig öfversigt af resultatet af landstingsmansvalen för innevarande år. Vi återgifva längre fram i detta blad den från civildepartementet meddelade fullständiga förteckning på de i samtliga länen utsedda landstingsmän, samt en derstädes likaledes uppgjord tabell, utvisande de valda 1022 personernas olika stånd. Med offentliggörandet af ifrågavarande förteckning och tabell har bortfallit den hufvudsakliga och snart sagdt enda invändning af någon betydenhet, som kunnat ur konservativ synpunkt framställas mot det hvilande representationsförslaget. En bland grundtankarne i detta förslag är, att den mognare erfarenheten, den större betänksamheten och varsamheten, kort sagdt, de för en lugn och sansad utveckling nödvändiga konservativa elementerna inom representationen, skulle inrymmas i den första kammaren. Förslagets författare hafva ansett, att de åsyftade konservativa garantierna skulle vinnas derigenom, att den första kammaren utsåges af de hufvudsakligen för andra ändamål tillsatta länsrepresentaiionerna, samt genom bestämmelsen om en mognare ålder och ekonomiskt oberoende såsom valbarhetsvilkor. Från det håll, der man i sjelfva verket är fientlig mot hvarje förändring i representationens nuvarande sammansättning, mot hvarje rubbning af ståndsoch privilegiiväsendet, och der man följaktligen med begärlighet uppsökt alla möjliga förevändningar och svepskäl för att nedsätta det afnationens allmänna bifall mottagna nya representationsförslaget, har man hittills hufvudsakligen hakat sig fast vid den omständigheten, alt de valkorporationer, som skulle tillsätta den första kammaren, vore, såsom det hetat, okända storheter. Ingen visste ännu, sades det, hurudan landstingens fysionomi blelve. Man bemödade sig att göra troligt, att inom landstingen allmogen skulle få ett öfvervägande inflytande och att en första kammare, tillsatt af så beskaffade valkorporationer, skulle lägga landet under ett fullständigt bonderegemente. De efter hand ingåvgna underrättelserna om landstingsvalen ha ådagalagt, huru föga grundade dessa förespeglingar voro, oeh den nu erhållna fullständiga öfversigten af samtliga dessa val har endast ytterligare bekräftat det. Oaktadt allmogen väl på de flesta ställen i landet har genom sitt antel och sin egendomsbesittning det efgörande iuflytandet i sin hand, visar det sig emellertid, att vid valen gjort sig gällande så mycken frihet från ständsoch klassfördomar, att alla stånd och yrken blifvit i landstingen väl representerade, och att den egentliga allmogen, långt ifrån att tillvälla sig något öfvervägande inflytande, icke af män ur sin egen klass insatt isamiliga landstingen fullt fyratio procent af landstingsmännens hela antal. Blott i fyra län af tjugofyra, nemligen i Kronobergs, Gefizborgs, Kristianstads och Jemtiands, utgöra medlemmarne af bondeståndet majoritet bland landstingsmännen. De till antalet jemförelsevis så fåtaliga klasserna adel och prester räkna deremot tillsammans i landstingen öfver en femtedel af samtliga ledamöternas antal. Tager man dertill i betraktande, att bland de till ett antal af icke mindre än 310 uppgående personer, tillhörande klassen öfriga ståndspersonerX, en stor mängd äro eller varit embets eller tjenstemän, hvilka i allmänhet kunna anses hafva enahanda bildningsgrad och äskådningssätt som äro allmännast rådande bland adel och prester, så finner man hvilket högst betydligt inflytande som blifvit inom landstingen inrymdt åt de samhällselementer, som hittills varit representerade inom de båda första sånden. Skulle derjemte i öfversigten vara upptagna städerna Stockholms och Göteborgs stadsfullmäktige, hvilka äfven ut. göra valkorporationer för första kammaren och hvilkas sammansättning, såsom hvar man vet, är allting annat än demokratisk, skulle öfvervigten för de nyss antydda sam hällsledamöterna visa sig ännu större än den företer sig redan vid betraktande ensamt af de egentliga landstingen. Af allt detta framgår tydligt, alt en af landstingen utsedd första kammare skulle komma att innehålla fullt tillräckligt starka konservativa elementer, till och med om inga särskilda valbarbetsqvalifikationer vore uppställda. Men då nu, enligt det kongl. representationsförslaget, icke blott fordras såsom valbarhetsvilkor en mognare älder utan äfven en inkomst eller egendomsbesittning, antydande ekonomiskt oberoende, samt slut!igen, och vigtigast af allt, stadgas, alt första kammarens medlemmer skola utöfva representantkallet utan ersättning, så kan man vara fullt förvissad, att den första kammaren enligt det kongl. förslaget kommer att innehålla så betydande icke blott konservativa utan rent af aristokratiska elementer, att visserligen icke anledning till nigra farhågor ur konservativ synpunkt förefinnas, men väl någon tvekan kunde uppstå ur li—— beral synpunkt att göra en sålunda sammanI! satt kammare lika berättigad med den direkt af folket valda, såvida man icke från libe-j ral sida insåge och medgåfve att äfven åt de konservativa elementerna ett tillbörligt inflytande bör vara inrymdt i representationen, och så vida man icke insåge att hofsamhet i anspråken från den liberala sidan utgör ett oettergifligt vilkor för möjligheten att någonsin på de lagliga reformernas väg komma ifrån de af folkmedvetandet för så jängasedan utdömda fyrdelningen och sjelfso rifvenhelen. . 1n nig omständioket vid bedömandet