Aftonbladet – 21 augusti 1863, sida 2

AR VR ARARNFLIITL UV å Jar I morgondagens plena börjar föredragningen af åttonde hulvudtiteln. Det måste utan tvifvel anses såsom ett glädjande tidens tecken att statsutskottet vid behandlingen af denna hufvudiitel, hvilken afser främjandet af landets andiiga F visat en jemtörelsevis så hetydande stighet, som denna gäng varit händelsen. Den åttonde hulvudtiteln har visserligen redan under de sista riksdagarne blifvit mindre styfmoderligt behandlad än tillförene ofta var händelsen. Sednast församlade ständers statsutskott tillstyrkte i sitt utlåtande rörande denna hufvudiitel en tillökning mot hvad i föregående riksstat blifvit foststäldt af 204,600 rdr ordinarie anslag årligen, sart dessutom extra anslag för statsregleringsperioden till belopp af 1,311,650 rdr. Nu föreliggande utlåtande tillstyrker en tillökning i de ordinarie anslagen, emot hvad vid sista riksdag slutligen bestämdes, af icke mindre än 438,793 rdr, samt dessutom extra anslag af 1,799,333 rdr, eller närmare en half million mer i extra anslag än vid förra riksdagen tillstyrktes. Vid fullgörande af det brydsamma värfvet att pröfva samt tillfredsställa eller afvisa de mångfaldiga anspråk, som från alla håll framstälts, tyckes utskottet ha bemödat sig att åtminstone i någon mån tillgodose hvarje särskild grupp af intressen. Brorslotten har likväl tillfallit elementarläroverken, hvilka synas fortfarande vara föremål för ständernas synnerliga bevågenhet. Äfven för folkskoleväsendets upphjelpande hafva några tillökningar i anslagen blifvit beviljade, ehuru till jemförelsevis mindre betydande belopp — mindre betydande isynnerhet om man tager i betraktande att de medel, som för detta ändamäl utgå, afse hela den stora massan af landets ungdom, medan de högre undervis ningsanstalterna aldrig kunna tillgodokomma mer än en jemförelsevis obetydlig minoritet af det uppväxande slägtet. Mängden afi detta utlåtande berörda ärenden tillåter oss icke att här vidröra mer än några få punkter, som synas oss företrädesvis anmärkningsvärda. Bland de inkonseqvenser, hvartill statsutskottet vid innevarande riksdag, under behandlingen af 8:de hufvudtiteln, gjort sig skyldigt, förekommer, att utskottet, på samma tid det afslagit en myckenhet väl grundade framställningar om verkliga behof, beviljat anslag till ny profession i fysiologien vid Upsala universitet. Förslaget om en sådan professions upprättande vid nämnde universitet har redan, om vi icke alltför mycket misstaga oss, blifvit vid tvenne föregående riksdagar, gå goda grunder, ogil ladt; och nya skäl hafva icke nu blifvit anförda. Tvärtom göra numera förändrade förhållanden detta nya embete än mera obehöfligt än förut. Då man måste antaga att regeringen icke kan änyo åsidosätta ständernas beslut i afseende på Carolinska institutets likställighet med universiteterna, synes det icke vara med god hushållning förenligt att ytterligare vid dessa utvidga de medicinska fakulteterna, som hädanefter sannolikt icke erhålla en lika talrik freqvens som hittills; minst torde det vara skäl attinrätta en profession, som under de äldre förhållandena kunnat utan . märkbar olägenhet umbäras. Det skulle äfven strida emot förut antagen praxis och innebära en partiskhet emot rikets södra universitet att inrätta en ny profession vid Upsala akademi, utan att lemna anslag till en motsvarande i Lund. Rikets ständer synas oss således hafva goda skäl att bespara det med anslagsfordringar af alla slag vid denna riksdag redan ötver höfvan betungade statsverket detta nya embete. I jemförelse med den beredvillighet hvarmed statsutskottet tillmötesgår nästan alla anspråk från universiteten, gör det ett pinsamt intryck satt gång efter annan se våra riksdagsutskott, och med dem en majoritet af stånden, förkasta hvarje förslag, som har till syftemål att höja det intellektuella lifvet i hufvudstaden. För nägra månader sedan afslogo 3:ne stånd det inom borgareståndet väckta förslaget att till hufvudstaden förlägga ett universitet, som på sin närvarande plats icke kan uppfylla tidsandans och den fosterländska bildningens kraf; och nu har statsutskottet, genom några få rösters majoritet, äfven förkastat den inom samma stånd väckta motionen om ett obetydligt anslag till offentliga föreläsningars anordnande härstädes. I alla andra civiliserade länder anser hvarje tänkande medborgare det vara för nationen skymflligt, om dese hufvudstad i ett eller annat hänseende befinner sig, i jemförelse med andra städer af samma slag, på en lägre ståndpunkt; och man söker med ifver tillvägabringa allt, som kan leda till hufvudstadens förkofran, ej blott i materielt, utan äfven i intellektuelt hänseende. Man inser att det ligger vigt uppå att det samhälle; som vanligen i allt, säväl godt som ondt, angifver tonen och går i spetsen för landets öfriga kommuner, är i besittning af alla vilkor för en sund och kraftig utveckling af sitt inre lit och de stora resurser det innesluter. Man erkänner icke blott hufvudstadens stora inflytelse, utan man vill hafva denna inflytelse god och handlar derefter. Hos oss deremot råder hos mången, äfven bland landets folkvalda representanter, en trångbröstad afundsamhet mot hufvudstaden och en småaktig obenägenhet att göra någon den minsta uppoffring för dess bästa. sStockholm har nog fördelar ändockX, heter det, och man bör ej här koncentrera allt. Men de Sfördelars Stockholm eger. hvarmed man förmodligen afser hofvets och embetsverkens, kanske äfven riksdagens härvaro, hafva icke blitvit denna stad tilldelade såsom en gäfva af ädelmod, utan af non nädvändiahat att hör hafva an nan I