Aftonbladet – 19 augusti 1863, sida 3

Article Image
tion förordades af hrr Ödmansson, Lemchen, Henschen och Bovin. Hrr Björck och Xistier önskade förändra densamma, så att domstol må ega att döma till (icke blott pröfva om) skilnad i äktenskapet. Genom votering antogs detta sednare förslag med 37 röster emot 4. Samma utskotts memorialer och betänkanden, nir 49, rörande giftumannerätt; n:r 50, om utsträckning af tiden, inom hvilken ttderrätts 8 k. småprotokoll skola till hofrätt insändas; n:t 51, i anledning af motion om bestämmande af tid för klander emot tilloch afträdeshusesyn å kronojord; n:r 52, afstyrkande motion om giltigheten af viten, utfästa för fullgörande af enskildes aftal, samt n:r 53, likaledes afstyrkande motion, angående beräkning af bouppteckningsarfvode för fast egendom. N:r 54, i anledning af återremisser af utlåtandet n:r 42, rörande religionsfrihet, lades till handlingarne, med ogillande af samma utlåtande. Vid bordläggning af statsutskottets memorial n:r 143 uttalade hr Björck sitt ogillande af expeditionsutskottets åtgärd att ej bifoga de rörande voteringen i expropriationsfrågan i statsutskottet atgifna yttranden, men bemöttes härutinnan af hr Trägårdh, som försvarade expeditionsutskottets enhälligt beslutade åtgärd, som öfverensstämde med 59 och 73 SS regeringsformen. Plenum slutade kl. half 3. Bondeståndet. I bevillningsutskottets memorial n:r 16, 1 an ledning af ståndens skiljaktiga beslut angående allmänna bevillningen, godkändes, med vidblifvande af ståndets förut fattade beslut, utskottets samteliga förslag till voteringspropositioner. Af öfriga punkter i memorialet godkändes jemväl en del och åtskilliga andra lades till handlinarna. Vil föredragning af samma utskotts betänkande n:r 17, angående tullbestämmelserna för brä vin och spri, bifölls den i första punkten föreslagna hemställan till K. M:t, att vid utarbetandet af nytt förslag till tulltaxa äfven måtte tillses, huruvida i det nu för bränvins införtullande stadgade förfaringssätt må lämpligen kunna vidtagas sådan förändring, att varan kommer att profvas och uppmätas enligt samma grunder och på samma sätt som vid dess tillverkning eger rom. Andra punkten, om tullen å alkohol, föranledde en längre diskussion, hvarefter utskottets förslag i denna del afslogs med 74 röster mot 17, och antogs i stället afdelningens förslag om en högre tullsats. Vi återkomma i morgon till diskussionen såväl härom som de öfriga i detta plenum afgjorda betänkanden och öfvergå nu i stället till: Öfverläggningen om expeditionsutskottets uraktlåtande att ställa sig till efterrättelse ett förstärkta stalsutskottets beslut, ungående tryckning af ett nämnde utskotts protokoll. Vid bordläggning första gången afst:tsutskottets memorial n:r 143, med tillkännagifvande om utgången af åtskilliga omröstningar inom det förstärkta atatsutskortet, och deribland de förut påpekade märkvärdiga voteringarne om expropriation af jord till jernvägsbyggnaderna, anmärkte: Mengel att det ifrågavarande memorialet inkommit till ständerna i ofullständigt skick och i strid med förstärkta statsutskottets beslut, enär detta utskott beslutat att vid memorialet skalle bifogas det protokoll, som innehölle de mot uppgiften uti ifrågavarande memorial framställda anmärkningar och reservationer. — Talaren ansåg såsom något hittills okändt och oerhördt att expeditionsutskottet vägrat att till trycket befordra en dylik handling, och hvaraf följden kunde blifva att ständen skulle komma att sakna upplysningar i denna, på sätt och vis, vigtigaste statshandling vid denna riksdag. Med anledning häraf framställde talaren proposition om att ståndet mätte ingå till expeditionsutskottet med en skrifvelse, hvari detsam.na förelägges att till nästa lördag till ståndet ingifva en afskrift af det frågavarande protokollet. Rundbeck, ledamot af expeditionsutskottet, tillkännagaf att han på det bestämdaste förfäktat den åsigten, att protokollet, på grund af det förstärkta utskottets beslut borde tryckas och stänlerna delgifvas. Sedan likväl denna mening blifvit undertryckt hade han arbetat för att åtminstone en afskrift af protokollet måtte till hvardera af riksstånden utlemnas; men äfven letta hade mött motstånd hos pluraliteten. Af denna anledning ingaf talaren nu en moion, hvari äskades att expeditionsutskottet mätte gifva riksstånden del af förstärkta statsutskotprotokoll. och anhöll att denna motion måtte va till expeditionsutskottet remitterad. Svensn fann expeditionsutskottets förfarande besynnerligt och önskade att memorialet icke måtte föredragas förrän protokollet till ståndet inkommit. Paul Andersson instämde med båda de föregående talarne. Likaså Kosenberg och Medin. Per Nilsson i Espö önskade att den af Mengel våyrkade skrifvelsen måtte genast uppsättas och ;xpedieras samt de andra stånden inbjudas att örena sig i densamma. C. A. Larsson ansåg bäst, att, jemte förständiandet till expeditionsutskottet, äfven återrenittera memorialet. En sådan återremiss motsatte sig Mengel och lundbeck, emerlan den icke skall komma att eda till det önskade resultatet. Uhr yttrade, med anledning deraf att man utkt förvåning öfver ifrågavarande sak och ! unnit den besynnerlig, att han för sin delicke yckte något vara besynnerligt eller förvånande ned den nuvarande representationen; ty af den ynes man, kunna vänta allt, hvarföre talaren ckså önskade att en förändring med en annan rbetsförordning måtte inträda. : Sekreteraren upplyste att han ansåg sig icke . unna tillstyrka talmannen) att framställa provosition på en så beskaffad skrifvelse som den Mengel föreslagit, enär, enligt hr sekreterarens örmenande, grundlagen icke ålägger expedi ionsutskottet att till trycket befordra de särkilda utskottens protokoller. Sedan sckreteraren uttalat denna åsigt begärles ordet ånyo af: Mengel, som, för att icke ställa talmannen i ! n obehaglig ställning eller draga frågan under sonstitutionsutskottet, nu önskade alt man måtte åta vid hans (Mengels) framställning bero och öröfrigt remittera Rundbecks motion, hvarigenom yftemålet lika svart kunde vinnas. Diskussionen fortsattes nu en lång stund, hvarnder Svensga, Bjerkander och C A. Larsson motte sig sekreterarens åsigt. De kunde neml icke örlika sig med attanse expeditionsutsk ottet vara ompetent att uppträda som domare i wuvida ett förstärkta statsntskottets mede ering fattade beslut om protokollets tryckning kulle efterkommas eller icke. För principens kull önskade de att den ifrågasatta skrifvelsen tte beslu an man annas ger c ionsutskottet rättighet att undanhålla ståndet vilka handlingar som helst. Rundbäck önskade att man måtte låta nöja sig ned hans motion, och åtog sig, för den hänelse den icke vinner bifall, att i sin blifvande eservation mot expeditionsutskottets beslut inaga det omtvistade protokollet. Denna mening iträddes af Jonas Andersson, Lekberg och Per Nilson i Espö, hvilken sednare liksom Mengel frånrädde yrkandet om en skrifvelse. Sedan sekreteraren ytterligare uttalat sina betänkSENTENSER ST IN AEA SETT NIE SE brodern syntes merendels blifva id med detta ahbåns förfarande ävot missn

19 augusti 1863, sida 3

Thumbnail