Aftonbladet – 17 augusti 1863, sida 3

UTRIKES, DANMARK. — Generalmajoren Thestrup har på begäran blifvit eniledigad från cbefskapet för krigsministeren. Öfversten i generalstaben, che fen för artilleristaben C. C. Lundbye är utnämnd till hans efterträdare. Öfverste Lund bye har förut varit krigsminister 1556 —1859. General Thestrup har blifvit utnämnd till generalbefälbafvare i 2:dra militärdistriktet (Norra Jutland, Fyen och Slesvig), och genaerallöjtnant de Meza förflyttad från nysscämnde distrikt till 1:sta distriktet (Sjeelland och öarne). I slutet af denna eiler början af nästa månad skall en större truppstyrka sammandragas i läger vid Dannevirke. Konungen ämnar dessförinnan förlägga sitt residens till Slesvig. Konungen har afböjt inbjudningen att deltaga i furstekongressen i Frankfurt. Dagbladet? vill bevisa att ett tyskt försök att gifva verkställighet åt förbundsbeslutet af den 9 nästl. Juli icke är exekution?, utan krig. En insändare, hvars uppsats Dagbladet sätter mycket värde på, finner det mycket ofördelaktigt för Danmark om detta skulle fördraga att tyskarne helt enkelt låta Mecklenburgs och Hannovers kontingenter rycka in i Holstein, liksom till ett öfningsläger. Detta tvingar i allt fall Danm.rk att uppstälia. hela sin armå vid Eidern och beröfvar det inkomsterna från Holstein. Afven en svensk-norsk hjelpkår på Fyen, ja till och med vid Dannevirke skulle i sådant fall vara ett understöd af mycket tvifvelaktigt värde, enär den väl svårligen komme till användande, emedan det ej kunde gifvas någoa anledning för tyskarne att öfverskrida Eidern, då de derförutan kunde vinna allt hvad det ville; och en sådan hjelpkår skulie således blott påskynda den tidpunkt, då vi hade så fullkomligt uttömt alla våra penningtillgångar. att vi af utmattning måste gifva oss på nåd och onåd.? Mycket bättre anser insändaren det vara att Danmark förer krig mot Tyskland, ty det är något upplyftande och har några chancer. En telegraflinie till Skagen kommer att med snaraste anläggas. I anledning af den i tördags inaträffande tjugonde årsdagen af Köpenhamns Tivolis öppnande, har en medalj blifvit präglad, på hvars ena sida ses ett porträtt af Tivolis äldsta och bästa stöd, krigsrådet Lumbye, medan på andra sidan synes en af. bildning af den nya konsertsalen. De båda sidorna omgifvas af följande vers: Hans Toner gixde Land og By Og gjör den Gamle ung paany. Her tik Hans Navn sin Daab og Dom Og flöi saa heele Verden om. Medaljen tillhandahäålles uti Tivolis bazarbutiker, i exemplar af silfver, brons-och britannia-metall. FRANKRIKE. Till den 14 dennes var en stor revy af hufvudstadens armå och nationalgarde be stämd att hållas, men hade blifvit inställd till följd af den tryckande bettan. Den på Napoleonsdagen, den 15, vantiga diplomat uppvaktningen skulle ej heller ega rum; de som väntade att denna deg få höra någon politisk bekännelse från kejsarens läppar nefva således blifvit gäckade. La France meddelar, att erkehertig Maximilian emottagit den erbjudna mexikanska kronan, och att saken skall på följande sätt ordnas: Mexiko betater inom en termin af 10 år Frankrikes krigsomkostnader och franska privatmäns fordringar hos denna stat; en fransk ockupationshär förblifver under en viss bestämd tid i Mexiko och underhålles på dess bekostnad. — I Aca puleo väntades :10,000 man (2) franska trupper, som skulle ockupera de mexikanska hamnarne vid Stilta oceanen. Lagstifiande församlingen skall eamman kallas i början afnästkommande November. Vid en prisutdelning i Sorbonne höll unlervisningsministern ett tal, hvari han bland annat tillkännagaf, att den nyare och nyaste historien hädanefter kommer att läsas derstädes. ENGLAND. Daily Newz, en för Polen gynsamt stämd idning, vttrar, att om England afhåller sig rän att draga svärdet mot Ryssland, så är let hufvudsakligast på grund af dess missroende mot Frankrike. Att på en sång strida mot en fiende och bevaka en bundsörvandt vore en alltför tung börda för en nation. — Britiska pressen sysselsätter sig detta ögonblick mer med Mexiko än med Polen. Den begabbar den oblyga komedi, medelst hvilken franska regeringen vill inbilla Europa, att mexikanska folket godvilligt och med nöje afstått från sina reublikanska institutioner och öfvergi vit Juarez, den bäste president och ädlaste medborgare landet egt, för att kasta sig i en obekint europeisk furstes armar. De briiska tidningarne tro ej på den mexikan: ska monarkiens varaktighet och förutspå lystra öden för denna skapelse at Napojeons politik. De påpeka, att denna är riktad mot hela Amerikas sjelfständighet, och att detta inses lika klart i Washingon, som i Brasilien, Chili och Peru. Ealast Jefterson Davis och hans parti kunna på sitt fäderneslands och dess frihets bekostnad skörda några fördelar af en fransk vasallstats grannskap. Man betviflar för jfrigt icke, att England och andra stater