Aftonbladet – 17 augusti 1863, sida 3

eDet är fullkomligt sannt, sefior4, sude han högt, jag skulle ej vara i stånd att säga något annat, och minst skulle jeg vilja vilseleda en person som ni, hvilken jag så högt värderar. Clemencia har sjelf sagt mig att hon ämnar gifta sig samt tillagt stt det ej var någon hemlighet; eljest hade jag visst icke berättat det. Hon har sagt er det?4 cOch jag kan försäkra er att jag är den af hennes vänner som i denna sak först hedrades med hennes förtroende4, sade don Galo med ett förklaradt leende. Jag vill till yttermera visso berätta er alt jag redan i Cadiz beställt en emaljerad guldbrosch i filigramsarbete för att gifva henne till brölloppspresent. Men jag måste bedja er om en ynnest, sefior don George. : Don Galo tvckade. Nåväl, hvad då?4 frågade engelsmannen otåligt. Att ni ej omtalar det för Clemencia.4 cAh, räkna på min tystlåtenhet, sefior, sade sir George, som nu åter blitvit herre öfver sig sjelf och på hvars läppar åter det iekalla leendet läg, men tillåt mig också bedja er om en ynnest. Ni behöfver blott befalla; hvad önskar ni.tt SAtt ni går er väg.6 Don Galo, ovan vid den engelska rätt framheten, för alt icke kalla den något värre, betraktade sir George med förvånade blickar och satte slutligen lorgnetten för ögat. Den stackarskarlen måste vara sjuk, tänkte han, jag undrar om ej några blodiglar skulle vara bra .... PSeiior don Georget, sade han högt, jag ser att ni ej mår fullkomligt väl; vårt lands klimat är ej så helsosamt för främlingar, blodet stiger gerna åt hufvudet, Har