Aftonbladet – 17 augusti 1863, sida 3

kringgå Zielinski, hvilket dock omintetgjordes af Krysinski, som märkte det, derigenom att ban afskar vägen för dem och tvang dem till återtåg. Emellertid fingo Jankowski och Zielinski tid att åter formera sica afdelniniar, och då ett anfall af det utaf Krysinski personligen förda skyttekompaniet på fiendens venrstra flygel och ett annat under borgaren Badets befäl på ryssarnes högra flygel och i deras rygg bragte fienden i oordning, störtade sig liemännen med ropet Jesus Maria!? på fiendens center, genombröto den och fulländade ryssarneg nederlag, så att de spredo sig åt alla håll. 176 ryssar lågo på slagfältet; 44 sårade qvarlemnade de i Slawatycze, 76 togo de med sig och 30 råkade i polackarnes händer. I byte togos mer än 20 gevär, 4000 patroner och 80 patronkök. Polac karne hade liemännens mod att tacka för segern, och dagens ära tillkom Krysinski. Bland de dödade ryssarne befunno sig 16 officerare, bland dem en öfverstelöjtnant och en major. Polackarne förlorade 61 döda och 23 sårade. Om Murawiews seqvestrationer i Lithauen meddelar Journal des Debats en promemoria, som skall grunda sig på autentiska efterforskningar, och hvaraf det, såsom tidningen anwärker, visar sig, att den ryska regeringen verkligen går systematiskt till väga, för att utarma hela den civiliserade klassen i Lithauen. Att det härvid ej blott är fråga om att slå egendomarna under kronan, utan alldeles ödelägga dem, bevisas af följande fakta: Truppafdelningar eller band af raskolniker skickas till de seqvestrerade — egendomarna; alla inventarier, spannmålsförråd, vagnar, hästar och till och med de för åkerbruket mest oumbärliga dragarne bortföras och försäljas på auktion; egarens familj bortjagas, och den förödda egendomen öfverlemnas att förvaltas ät någon ryck tjenstewan eller, då det är brist på sådana till följd af de många seqvestre: ringarna, åt en simpel rysk bonde, hvilken icke sällan är angifvaren, som föranledt seqvestern. Journal des Dåebats är i besittning af en noggrann förteckning å de seqvestreringar, som försiggått till den 4 Juli i Lithauen. Af 396 personer, hvilkas egendom belagts med qvarstad, tillhöra 192 de stora jordegarnes klass, 192 lågadeln, samt borgareoch bondestånden, 8 voro fredsdomare, 15 prester, 5 läkare, 10 tjenstemän, 8 pensionerade officerare samt 13 studenter. På förteckningen stå 100 personer, hvilkas egendomar tagits i beslag för uppror med väpnad hand, 22 för delaktighet i upproret, 37 Ssåsom misstänkta att ha gynnat upproret; för 17 familjer ha egendomarna seqvestrerats derföre att deras söner öfvergått till insurgenterna; för 10 emedan de utan tillåtelse lemnat sina hem; för I emedan regeringen icke vet hvart de tagit vägen; för 12 emedan de uppläst ett manifest för bönderna, hvilket tillförsäkrar dem egande rätt?, för en person, temedan det vore bevisligt, att han gått ut nattetid4; för 3 Sderföre alt de förvarat effekter åt insurgenter4 (deribland en rock); för andra ha egerdomerna tagits i beslag, derföre att de öfver natten hyst en anhörig, som var insurgent, ja, derföre att de lå tit taga ifrån sig en häst med sadel4; för en person, derföre att han innehaft medikamenter och ett gevär; för en annan, att bans informator gått öfver till insurg: nterna?, för ett fruntimmer, derföre att hon sytt linnepersedlar; för en far, Xför det han välsignat sin son, då denne begaf sig till insurgenterna Oo. s. v. Vid 75 seqvestreringar nämnas personer, utan angifvande af nägot som kommit dem tilllast. De personer, hvilkas egendomar tagits i beslag, inkastades genast i fängelse, somliga äro redan afrättade, andra ha blifvit skickade till Si berien. ITALIEN. Ministern Mivoghetti hade öfverlåtit sin ortfölj åt Peruzzi och afrest till Bologna. bet tros att han ej kommer att återvända, utan hans portfölj öfverlemnas åt hr Sella. Markis Pepoli i Petersburg tros komma att svart återkallas och i hans ställe grefve Pasolini, som nu blifvit i ett vigtigt uppdrag afsänd till England, blifva italienskt sändebud i Petersburg. Uti Rom och Neapel har man upptäckt en ny sammansvärjning, i följd hvaraf Frans II:s sekreterare skyndsamt lemnat Rom samt dervid medtagit sin berres arkiv. Styresmannen för jernbanan från Neapel till 1soletty och från Ceprano till Rom, hr Salamanca, hade afsatt ett etort antal (mer än hundrade) jernbanstjenstemän och i deras ställe tillsatt f. d. zuaver i romerska krigsministerns fjenst. Afsättning.rne sträckte sig på linien från romerska gränsen till Capua. Italienska handelsministern har protesterat mot denna åtgärd, såsom stridande mot fördraget. Uti Italien har på sednaste tiden gjorts en mängd lyckade försök att odla bomull. SPANIEN. Regeringen har sändt 40 millioner realer till Manila. En allmän samling af understöd hade blifvit anordnad. Banken hade tecknat sig för 8000 piaster. Drottningen hade ät ministern för kolonierna öfverlemnät en summa af 25.000 piaster för dem som blifvit lidande genom jordbäfningen i Manila. Reoeringen hade föreslagit drottningen åtskilliga åtgärder för att mildra följderna af den! förfärliga olyckan. Correspondencia berättar, att under det jordbäfningen hemsökte Manila, hade på en OO OO OA OR RR ORO SE means med deras odrägliga qvinliga stolthet.