Aftonbladet – 13 augusti 1863, sida 3

EP mma ÅA ay SPORER PAN som af en härvarande köpman köptes af banken till ett pris, långt understigande deras värde i på utrikes platser, och på hvilken affär banken tigjorde en ganska betydlig förlust. Då dessutom ett förslag till bankens reorganisation, långt mera omfattande, vid denna riksdag fallit, derföre att detsamma alltför mycket ingrep i en massa andra samhällsförhållanden, för att man i på den korta tid, som blifvit till dess pröfning tillmäten, skulle kunna hinna inse om fördelarne deraf vore större än olägenheterna, så har jutskottet ansett sig böra göra något för att tillfredsställa allmänhetens fordringar på rikets ständers bank, och derföre framlagt följande förslag, hvilket i det förnämsta vore öfverensstämmande med hrr fullmäktiges åsigter samt af borgareständets samtliga medlemmar inom utskottet lifvit gilladt, och som derföre äfven af ofvannämnde talare på det lifligaste förordades. Från andra sidan invändes deremot af hrr Henschen, Staaff, Ljungberg och Sundvallsson, att om också ifrågavarande förslag ej vore direkt stridande mot grundlagens ordalydelse, detsamma i dock ingalunda vore med grundlagens mening öfij verensstämmande. Denna stadgar att banken skall styras af rikets ständer genom fullmäktige, ibland hvilka alla fyra stånden skola till lika antal vara representerade, men genom detta förslag skulle bankens styrelse till det mesta komma 1i händerna på personer, som kanske till och med ej en gån tillhörce något af dessa riksstånd. , Något borde och kunde visserligen göras till föri ändring af de tunga former, under hvilka banken för närvarande arbetar, utan att inslå på en så farlig väg. Och uttalades derjemte, synnerligast af hr Ljungberg, den åsigten att under närI varande representativa former en fullständig och ; nöjaktig porfanisation af bankstyrelsen icke vore ; möjlig. Då helt säkert fullmäktige dädanefter mindre skulle komma att sysselsätta sig med banI kens styrelse än förut, utan alltmer lemna denisamma i händerna på dessa verkställande direkI törer, som åtminston2 otvifvelaktigt skulle komma jatt utöfva ett betydligt inflytande på fullmäktiI ges beslut, så vo:e den garanti för skötandet af i rikets ständers bank. som dessa just genom ; nämnde fullmäktige afsett, betydligt försvagad. j Och å andra sidan skulle äfven lätt kunna inI träffa att fullmäktige såge sig tvungna att tilljintetgöra direktörernas beslut, hvarigenom åter i en osäkerhet i bankens styrelse. som vore för i affärernas gång ganska menlig, skul!e komma att ega rum. Den tillsyn och kontoil öfver tjenstemännen, som vore erforderlig, kunde alltför väl af hrr fullmäktige utöfvas, och man hade inI gen säkerhet för att icke det välde, som de ifråfastillda direktörerna skulle erhålla, alltför lätt unde få en karakter af nyckfullhet och despotiskhet, som ej vore tjenlig att underhålla resp i underordnade tjenstemäns intresse för verket. Dessutom kunde man ej gerna andraga att här i vore några nya rörelsegrenar, som påkallade denna nya myndighet, Att en kollegisl styrelse j vore vid bankens förvaltning af nöden, framfinge tydligt nog af understyrelsens utlåtande. j sammanhang härmed anmärktes af hr Sundvallsson, som för öfrigt kategoriskt förklarade att de skäl, som anphängarne till förslaget anfört, vore ohållbara, att det syntes nästan som om utskottet skulle velat undertrycka detta understyrelsens memorial, då utskottet ej, såsom vanigt vore, redogjort för detsamma uti sitt betänande, men fullständigt anfört fullmäktiges utlåtande, på hvilket det stödt sitt förslag. Inga löner vore för dessa verkställande direktörer bestämda, utan skulle sådant först efteråt, i förhållande till deras verksamhet, af fullmäktige bestämmas; sådant vore också ett fel i förelaget, hvarförutom man måste ihågkomma att lönerna till dessa direktörer skulle göra en ganska betydlig tillökning i tjenstemannastaten och ut gifterna för bankens färvaltning. Hr Carlen, som egentligen icke ville motsätta sig förslaget om trenne direktörers utseende, hvilket han fann kunna vara af ganska mycken nytta och mycket att föredraga framför den kollegiala formen för ärendenas behandling, fann dock ett väsentligare hinder för antagande af nu föreliggande förslag deri, att detsamma bestämmer att sådana direktörer skulle äfven utom fullmäktige få utses. Rikets ständer ha åt fulimäktige, men ej åt andra personer, öfverlemnat bankens styrelse, och härigenom beräfvas ständerna i sjelfva verket rättigheten att inverka på flera de yigtigaste ärenden. Det vere en betydlig skilnad för de underordnade tjenstemännen att subordinera under fullmäktige sjelfva eller under andra af dem utsedda personer. Talaren kunde ej finna nägot skäl att legalisera det i hans tanke beklagliga förhållande man här under diskussionen påpekat, och ville han till slutet påminna derom att om dessa verkställande direktörer valdes ur fullmäktiges krets, så innebure detta ett Gif akt! för ständerna att till fullmäktige också välja fullt kompetente personer. På dessa skäl rkades af förutnämnde talare dels afslag, delsi ikhet med den sista talaren återremiss. Dock förenade man sig slutligen om återremiss, hvilket yrkande, som vi redan i går näwnt, icke ledde till något resultat, i det ståndet med 37 röster mot 10 biföll utskottets förslag. Hr Ekman föreslog en inbjudning till riksstånden. Denna afstyrktes dock för närvarande af hrr Björek och Hierta, emedan man härigenom alltför mycket skulle binda sig vid sitt en gång fattade beslut, men begärdes af hr Sundvalseon å bordet. Bendeständet. Öfverläggningen em förändringen I bankens styrelsesätt. Mengel erinrade huruledes vid flera föregående riksdagar förslag åsyftande förändring i riksbankens styrelse och förvaltning blifvit väckta. De ha dock förkastats hufvudsakligen af det skäl, att de mer eller mindre stått i strid med 72 rege ringsformen, hvilken man mäste respektera, så länge den är gällande. Bankoutskottet hade för någon tid sedan afgifvit ett förslag i ofvannämnda syftemål, men hvilket äfven af nyssanförda skäl blef förkastadt. Det förslag som nu skulle föredragas hade samma förtjenster och samma fel som dess föregångare. I afseende på projektet att öfverlåta tillsynen öfver bankoverkets jöromål åt tre verkställande direktörer, hvilka ullmäktige skola utse inom eller utom sig, så vore äfven det stridande mot ofvannämnde grundagsstadgande. Men äfven om det så icke vore, mötte åtskilliga betänkligheter vid detsamma. Om nämnde direktörer i verkligheten skulle kunna åstadkomma åsyftad nytta, vore det absolut nödvändigt, att den tjocka boken,som kalas bankoreglementet, och hvilken är så rik på minutiösa stadganden, först måste underkastas ;n grundlig reduktion, dervid man genast skall rna emot 72 S regeringsformen. Tvifvelsutan rade utskottet vid förslagets uppgörande tagit ill föresyn Stockholms enskilda bank, der likvisst slott en verkställande direktör finnes, men som ned så stor framgång leder nämnde banks vidträckta affiser. Men 1ieglementet för denna pank har den stora förtjensten att vara ytterst nkelt, och kan äfven så vara, emedan det icke r uppgjort af något bankoutskott, som sätter in ära uti att tillskapa kontroller, hvilka mera ämrna än underiätta affärsrtörelsen. Enligt det wu föreliggande förslaget skulle bankoverkets söromål skötas af tre direktörer. Om dertill utes män, hvilka alla ega lika stor affärsskickligwet, så inträffar sannolikt ganska snart emellan lem rivalitet om makten; i gynnsammaste fall lir en af dem den styrande, men otroligt är väl al indock icke att de begge andrå snart skola råka ) 81 fejd med den förste, och otroligt är det välj sl cke heller att de tre direktörerna inbördes ockb å kunna bli oense. Om emellertid dessa med sraft och ihärdighet omfatta sitt kall, så redueras bankofullmäktiges verksamhet till en obeydligbet; men om då dessa hysa åtrå att Dbi-jtö pehålla sin makt oförminskad, så är det fara g rärdt att enigheten mellan dem och de verk I u Hllanda diraltraena Jalla 1 oe CC NH As AK DD nm AA a ef DM Am AR