Aftonbladet – 13 augusti 1863, sida 3

r många millioner riksdaler, åtnjuta de icke af -Isina principaler så pass förtrvende, att de äro r I berättigade disponera öfver några hundra riksa I daler till oförutsedda utgifter; deremot innehål: ler det förevarande förslaget att bankofullmäki tige skola bestämma de verkstallande direktö-!: rernas arfyoden, utan att utskottet ens i detta fall angifvit något maximibelopp, och sålunda i försätta fullmäktige i den obehagliga suällning att möjligen votera arfvoden till sig sjelfva, om s I några af fullmäktige blifva direktörer. På dessa t I skäl förklarade sig talaren vilja afslå första I I punkten i betänkandet, för såvidt den afsåg förI jslaget om de tre verkställande direktörerna. Per Nilsson i Espö hyste samma åsigter se n I ligen, att fastän bankofullmöktige förvalta så I eo te j t I föregående talare och ansåg de olägenheter, t I hvilka äro förbundna med förvaltningen och det Itunga i sjelfva formerna i riksbanken icke I kunna afhjelpas derigenom att man anställer tre I verkställande direktörer. . För afslag talade vidare Olof Nilsson, HeurHin, Medin, Pehr Pehrsson, Aug. Andersson och Anders Jonsson. Jonas Andersson sade sig ganska väl inse behofvet af en genomgripande förändring i banÅ kens organisation; men trodde dock att en såI dan icke kan komma till stånd med nuvarande representationssätt. Derföre ansåg talaren det också vara så mycket mindre skäl i att godj känna den partiella förändring, hvarom nu vore Ifråga och yrkade på dessa grunder afslag i I punkten. Östman var på det bestämdaste öfvertygad om att den nu föreslagna förändringens antagande skulle komma att väsendtligt uppfriska riksbanken, hvarför talaren lifligt önskade bifall till förslaget. C. ÅA. Larsson gjorde gig stora förhoppningar om den drift och nytta som skulle kunna åstadkommas genom de föreslagna bankdirektörerna, af hvilkas verksamhet talaren väntade sig allt hvad som nu fjorton kommissarier uträtta. Ehuru talaren således till alla delar gillade utskottets förslag, ville han dock ej yrka bifall, emedan så mänga andra yttrat sig emot detsamma. Som nämdt är afslogs punkten utan votering, Ridderskapot och adeln. Här förekom ingen diskussion. Bankoutskottets betänkande n:r 45, med förslag till förändrad uppställning af föreskrifterna angående bankens metalliska kassa m. m., godkändes till alla delar, utom i punkterna 5, 7 och 10, hvilka återremitterades, emedan deri förekommer om Xverkställande direktörer, hvarom frågan ännu är oatgjord. Likaledes biföllos utan anmärkning samma utskotts memorial n:r 46, tillstyrkande att 171 må ur bankoreglementet uteslutas, n:r 47, angående föreskrifterna i första artikeln af nämnde reglemente, utlåtanden n:r 48 och 49, tillstyrkande eftergift å ränta samt ett ackoridsanbud till diskontverket, memorial n:r 50, angående föreskrifterna i åttonde artikeln af bankoreglementet, och utlåtande n:r 51, tillstyrkande Mengels motion att granskningen af bankodiskontverkets räkenskaper och förvaltning hädanefter må verkställas af rikets ständers revisorer öfver stats-, bankooch riksgäldsverken. Ståndet åtskildes omkring kl. half 8. Prostesiändet. Vid fortsatt föredragving af bankoutskottets memorial n:o 44, med förslag till ändringar i bankoreglementet återremitterades 8:de punkten, der utskottet bestämmer tjenstegraderna, på yrkande af doktorerna Wensjoe, Thyselius och Nordlund. De två förre talarne anmärkte att flera tjenstemän blifvit nedflyttade i lägre grader, bland dessa kassörerna samt advokatfiskalen. Derigenom finge de mindre löner (om än icke mindre inkomster) samt deraf följande mindre: -. pensioner, hvarförutom advokatfiskalens tjenst f fordrade så stora kunskaper att den föreslagna nedflyttningen vore alldeles olämplig. Prof. fn Selander försvarade förslaget. På yrkande af dr Nordlund, kyrkoherden Wennerström och dr Wensjoe återremitterades äfven 9 och 12 punkterna, angående lönebeloppen, utan anmärkningsvärd diskussion, främst derför att man, innan lönerna be des, borde veta utgången af frågan om direktörerna och understyrelsen. I ett sammanhang föredrogos punkterna 15, 16, 17 och 23, rörande qvalifikationer för inträde och kompetens till tjenster inom bankoverket m. m. I 23:dje punkten föreslår utja skottet den lättnad för inträde som extra-In ordinarie, att dertill endast skulle fardrasid intyg om dimissionsexamen till student, hvil-a ket riksarkivarien Nordström ansåg besynner-g ligt just på en tid, då man vill att alla statensvi tjenstemän skola ega större bildning och hafva k aflagt högre kunskapsprof än hittills; och detta im ehuru kommissarierna ej anses ega så stor in-i sigt i finansiella ämnen att de äro lämpliga till verkställande direktörer, hvarför talaren önskajfi de en återgång till det gamla. Tualaren yrkade jr derför afslag å denna punkt och dermed samj m manhängande föregående punkter. På nästan jg samma skäl begärde kyrkoherden Wennerström ti och dr Wensjoe återremiss. Dr Rundgren yrkade bifall till den 13 och 16, återremiss af 17 samt afslag å 23 punkten, med bibehållande af 50 1 mom. i nu gällande reglej o! mente, hvaremot andra mom. borde lemnas öpja a tills frågan om understyrelsen blifvit afgjord. äruti instämde dr Björkman. På framställd re proposition bifölls den 15 punkten med den affdi prof. Selander föreslagna ändring i ordalagen: la uppstå ledigheter inom någon af tjenstegra-fö derna inom bankoverket ete.; 16 och 17 äterreÅhs mitterades, och mcd den 23 förhölls såsom drj!ij Rundgren föreslagit. Dr Wensjoe framställde vid 20 punkten, som be äfven återremitterades, den önskan att stindet måtte H till ledning för utskottet yttra någon mening om P: understyrelsens bibehållande, emedan det skulle! hs se underligt ut att återremittera en mängd punkfö ter, utan att säga hvarför detta skedde; men I he sedan detta af flera talare förklarats icke kunna jö: tjena till något, helst sådant helt och hället bekc rodde på frågan om de verkställande direktörerna, ansågs frågan böra förfalla. T 21 punkten föreslår utskottet atttjenstemännen skola tillsättas blott på förordnande. Härrmot yttrade sig riksarkivarien Nordström och kyrkoherden Wennerström. Då förslaget naturligtvis afser blott en öfvergångsperiod gjorde 13 punktens föreskrift att underkasta sig den ökade tjenstgöring, som af organisationen kan föranleas, tillfyllest, och kunde detta vilkor intryckas i fullmakterna, dä saken dermed vore hjelpt, utan att sätta embetsmännen på den prekära fot, som af detta förslag blefve en följd. Prof. Selander yrkade bifall. Votering begärdes och utföll med 20 röster för bifall mot 9 för afslag. För öfrigt återremitterades utan diskussion 22, 2, 25, 26, 27, 29, 30, 33, 34, 35 och 36 punkt terna, hvaremot öfriga icke särskildt nämnda punkter godkändes. Bondeständet. ge . Bankoutskottets memorial n:r 45, med förslag I as till förändring i föreskrifterna angående bankens metalliska kassa, bifölls med undantag af)få 5:te och 28:de punkterna, hvilka återremitte-Åm rades. de Samma utskotts memorial n:r 47, angåendel al föreskrifterna i 1:sta artikeln af bankoreglemenke tet, bifölls äfven utan diskussion, förutom 9:de)ur ounkten, som, på yrkande af Rosenberg och nc stman, afslogs, såsom stridande mot det be lar slut ståndet på f. m. fattat i 1:sta punkten af lil memorialet n:r 45. de r— nn it fu GÅRDAGENS AFTONPLENA. 0 äw PD