Aftonbladet – 10 augusti 1863, sida 2

af harm och sorg, för att sedan uppträda såsom om ingenting händt. Också lugnade hon sig snart och visade sig, som vi sett, vid bästa lynne i vexrlden då hon kom till sin mor. Hvad vi här beskrifvit torde synas osannolikt, till och med omöjligt; men det är endast alltför sannt. Pen allmänna tron att det onda har djupa rötter ör standom alldeles .oriktig; det onda saknar helt och hållet rötter, utan, likasom hos korallväxten och, polypen, skjuta oupphörligt nya skott upp ur ac gamla. Då verlden ser verkningar, hvars orsaker den ej känner, uttydas då alltid ocynnsajat. äfven om de ej äro det. Sålunda kunde Alegria icke hoppas att markisens långa frånvaro tillika med barnens, så mycket besynnerligare upder markisinnan de Coriegavas sjukdom, som ban var en jgon hvars samhälleställning tillät honom att sjelf råda (ver sin tid, skulle förklaras till hennes fördel, Icke allenast sanningen, utan äfven åtskilliga tillägg dertill, bekantgjordes också öfverallt. Paco Guzman, förtviflad ölver hv.d som händt, begaf sig tillbaka till Estremadura. Alegria stötte sig öfver detta bevis på aktning för heön2e och för samhället samt hörjade se sig om efter nägoa som tröstade benne öfver hans afresa. Paco fick veta det; det harmade honom väl, men inom kort frågade han ej Cerefter. Haa hede redan åvgrat sin brövsliga kärlek och markisens ädla uppförande, som ställde honom i den vackraste dager och deremot gjorde Paco3 handlingssätt så mycket afskyvärdare och föraktligare, hade kommit honom att bilygas och frånvaron hade isynnerhet afkylt ho-; nom. ; Dessutom tillhörde Paco Guzmwan en klass rr