Aftonbladet – 10 augusti 1863, sida 2

Bref från London, (Från Aftonbladets korrespondent.) ; I London den 4 Aug. ( Parlamentets prorogering till den 14 Ok-j: tober är den förflutna veckans evenement. ! Drottningens tal var aldraminst lika färglöst j! och intetsägande som vanligt och sålunda ! fullt värdigt den tilländagångna, sömniga sessionen. Drottningen, eller kanske rättare j: sagdt talet, efter att hafva anspelat på del: negociationer som äro å bane för att till PoI lens fördel gifva kraft åt wienerfördraget, j: uttrycker förhoppningar om dessa negociatioI! ners framgång, men låter ej det minsta ana ! hvad följden ken blifva, derest Ryssland ! skulle fortfara att tillbakavisa vestmakternas inblandning. Vidare beklagas det aldrig: nog beklagade och beklagliga krigeti Amerika och högtidliga försäkringar afgifvas, att i: Eneland ej kunnat finna nog tilltredsstäl-: lande skäl för ett frångående af sin neuira-! litetspolitik i afseende på samma krig. Komma j så på kapitlet grekiska konungavalet och i öfverlemnandet åt Grekland af de joniska ! öarne; ersättningsanspråk ställda till japa-is nesiska regeringen för engelska undersätare tillfogade oförrätter, samt de afbrutna diplo1: matiska förbindelserna med Brasilien, hvilka I! natuligtvis Hennes Majestät önskar så fort! som möjligt se återknutna. Underhuset er-! häller varma tacksamhetsbevis för den be-j! viljade budgeten och båda kamrarne lyck-: önskas till de af dem under sessionen vote 1: rade mesurer. BSärskildt omnämnas lagen för de nödställda arbetarnes bisprivgande, ! lagen för volontärerna, allmänna lagens re; vision samt fördraget med amerikanska l nordstaterna i slafhandelsfrågan, hvarefter Hennes Majestät lyckönskar sina undersåtare till den välmåga, i hvilken de för närvarande, d. v. s. under Hennes Majestäts styrelse befinnna sig. Detta är i största korthet innehållet af det tal, som drottningen vid parlamentets prorogeriog låtit föreläsa. Detär, såsom nämndt, ej af betydenhet att förtjena någon kommentering, och ett par engelska tidningar hafva också i stället för att fästa sig vid innebållet af detsammma tagit sig för att kriticera formen. Så har t. ex. Examiner uppvisat, att det alltigenom är uppfyldt af ologiska, floskulösa fraser, hvarföre tidningen anser önskvärdt, att man kunde en gång för alla I redigera ett formulär till dessa tal, af hvilka man ändock ej väntar sig några nya upplysningar. Spectator anmärker, att drottninen glömt att säga, det hon befinner sig i godt förhållande till de öfriga suveränerna, men drager för öfrigt lika litet någon slutsats af hvad som blifvit glömdt som af hvad som blifvit sagdt. Hvad specielt angår parlamentets arbeten under nu tilländalupoa session, hafva dessa varit så otillfredsställande att man ej med bästa vilja kan uppvisa ipom något område ett resultat af någon vigt... Både otfentligen och enskildt har men häröfver uttalat sitt ogillande och sitt missnöje. Såväl tidningarnes egna artiklar, som de till dem insända uppsatser hafva derutinnan varit samstämmiga. Weekly Times innehöll i sitt sista nummer en insänd artikel, som skarpt och grundligt kriticerade parlamentet, och DailyNews, som snarare är vänligt än fiendtligt stämd mot Palmerston-Russelska administrationen, yttrar alt sessionen varit kort och bragdlös, att hvarken oppositionen eller regeringen någonting uträttat och att man knappast eriurar sig en session så komplett utblottad på all politisk betydelse. Också, hvad har väl parlamentet uträttat? I fråga om de inre affärerna, har naturligtvis budgeten intagit det vigtigaste rummet i diskussionen, synnerligast till följd af de genom amerikanska kriget uppkomna svårigheter, under hvilka en del at den engelska industrien laborerar. Dernäst torde man i vigt böra sätta den af lordkanslern föreslagna utnämningen af en komit för kodificering af de under sekler på hvarandra hopade engelska lagar och författningar. Dessa bilda ett nästan outredligt virrvarr, ur hvilket nörvändigt måste utmönstras en massa författningar, hvilka länge-j. sedan upphört alt vara tidsenliga. Sådana l: frågor som den om anslag till inköp afi 1862 års expositionsbyggnad, eller den om ji sammanslåendet af de bäda poliskärer, hvilka, I: den ena inom och den andra utom det egentliga city, från gamla tiden i ett visst obe-1:1 roende af hvarandra öfrervakat allmänna j säkerheten, äro för obetydliga att anföras !i annorlunda än som bevis på små nederlag, Ii dem oppositionen tillfogade ministeren, hvil1. keno sednare ej lyckades genomdritva dessa :i förslag, En betydande del af sessionen har :! användts på debatterna öfver de yttre för-i hällandena, och till: hvad resultat kännerji en hvar. Den mest lifvade af dessa varji otvifvelaktigt den som egde rum i sam-1r manhang med brytningen mellan England i! och Bri silien, och af hvilken det klarligen( synes att lord ussell förfarit med en öf-1f vermodig kitslighet. Hvad deremot de-J: batterda i amerikanska och polska frågorna j! beträttar, så tjena de endast till att lemnalc prof på. detta oändliga, parlamentariska gnick-snack, som icke ieder till det ringa-1s ste resultat. Onekligen lades på denna vägll i degen de varmaste sympatier för Polen, men det behöfdes ej mer än att, såsom I I skedde, göra den Palmerston Russellska po-s litiken till dessas tolk och målsman för attith Polen skulle gå miste om alla fra. terna afe set — Constancia stödde sig met ett bord, pål: hvilket stod en karafin med vatten, iyildejs att alac nah tärda det med darrande hand I