Aftonbladet – 5 augusti 1863, sida 2

ställning med förberörda årtal, då inlärandet gemenligen sker utan någon stor svårighet. Till förtydligande af huru vid denna metod kan tillgå, må här ett exempel anföras. Lärjungen uti en af skolans lägre klasser skall t. ex., såsom hufvudårtal ovilkorligen känna, att Gustaf II Adolf land steg i Tyskland midsommartiden 1630 och att han stupade i sleget vid Lätzen den 6 November 1632. Att åter stilleståndet i Stumsdorf inträffade 1629 får han sedan inhemtaå, icke såsom ett blott minnesverk, utan såsom en slutledning af det förhållande, alt konungens uppträdande till de tyska protestanternas bistånd ej kunde ega rum förrän han fått slut på det polska kriget, hvarföre nämnda stillestånd måste fö1egå. Likaså att slagen vid Grodno och Stum närmast föregingo stilleståndet och föranledde detsatara. På likartadt sätt må han sedan leda sig till tidsbestämmelserna för t. ex. Magdeburgs förstöring och slaget vid Leipzig 1631, öfvergången öfver floden Lech och svältkriget vid Närnberg 1632, utan att egentligen inlära dithörande kronologiska uppgifter gåsom ett abstrakt tninnesverk. För öfrigt kan en nitisz och erfaren lärare använda flerfoldiga utvägar att genom förnyadt upprepande fästa 1 lärjungarnes minne sådana saker inom hvarje vetenskap, som, till fölid af sin natur, alltid i störra eller tnindre mån måste förblifva red min neslexa. Här må, iafseende på des historiska kronologien, ett af insändaren ofta begagnadt sätt anföras, som vid undervis: ningen i skolans tre lägre klasser visat sig medföra de mest tillfredsställande verknin gar. Vid slutet af somliga lektionstimihar användes en mindre stund, t. ex. 10 minuter, till en s. k. historisk täflan. Dervid tillgår på följande sätt: Samtliga lärjungerne i klassen, turvis dön ena efter den andra, få uppstå och framställa en fråga, liggande inom omfånget af klassens historiska kurs. Härvid eger ingen annan inskränkning rum, än att den ifrågakomna uppgiften antingen måste återfinnas uti den inom klassen allmänt begagnade läroboken; eller ock vid något tillfälle hafva blifvit of läraren tinder en lektion mundtligen meddelad; frågans beskaffenhet för öfrigt får helt och hållet bero af den frågandes fria val och godtycke. Hvem helst af de öfriga lärjungarne i klassen, som kan besvara den framställda frågan, eger då rätt alt göra det, men är någon i stånd dertill, får den frågande ett s. K. hedersbetyg. fnsändaren begagaar nemligen såsom lärare den metoden, att vid hvarje lektion anteckna för hvar lärjunge ett särskildt sifferbetyg öfver huru han kunnat sin lexa för dagen, då siffrorna 10 och 9 gälla för hedersbetyg, 5 och 7 för goda betyg, 5 för medelmåttigt samt 2, 1 och 0 för dåliga betyg, hvarefter vid terminens slut hvars och ens alla betyg sammanräknas, och qvoter, vid dividering med betygens antal, bildar totalbetyget för terminen. Enär vid dylika historiska täflingar bland yngre lärjungar kronologiska uppgifter naturligtvis oftast skola förekomma, utgöra de ett kraftigt verkande medel att i minnet inprägla de annars så fruktade årtalen. Emellertid stannar det icke alltid dervid, utan ofta nog ådogalägges äfven ganska märkliga prof på de ungas skarpsinnighet och omdömeslförmåga. FEnär nemligen hvar och en anser såsom något särdeles utmärkande ait vid dessa öfningar erhålla ett hedersbetyg för en framställd obesvarad fråga, samt alla till följd bäraf sträfva derefter, men att lyckas härutinnan icke faller sig så lätt bland kamrater på i allmänhet lika ståndpunkt af kunskaper, söker man ofta dels fråga om mindre biomsiändigheter, hvilka läraren vid något tillfälle räkat mera i förbigående omnämna, och som man förmodar hafva af de flesta kunnat åter förglömmas, dels begära svar på en fråga, hvilken ieke är enkel, utan bildar en sam-mansättning af flera olika frågor, dels framställa frågorna så konstigt och inveckladt som möjligt 0. 8. v. Såsom prof härå må t. ex. anföras några frågor, hvilka vid dy lika täflingar sistlidne vårtermin gjordes: Genom hvem erhöll Gustaf IV Adolf: första underrättelsen om alt vestra armen tågade på Stockholm? Hvilka voro de fem konseljpresidenter under frihetstiden, som på sätt och vis kunna anses för de verkliga regenterna? Huru gamla hafoa de sex svenska regenter blifvit från och med Gustaf Wasa, som vid sin död i uppnått den högsta lefnadsålder? Hoitka följ-Å der för svenska allmogen medförde det beslut. som fattades på en herredag, hvilken hölls 536 år innan hertig Karl Fredriks af Holsteins faster föddes? Oo. s. V. När sådana frågor, bland lärjungar af i allmänhet 12 till 14 års ålder, kunna icke allenast framställas, utan äfven, såsom verkligen skett, nöjaktigt besvaras, torde den historiska kunskapen hos dem skäligen icke böra anses såsom cen tom minneslexa. Föröfrigt må härvid märkas, det långt ifrån att finna förberörda öfoingar motbjudande, anhålla lärjungarne esomoltast derom, såsom ett synnerligt nöje, åt hvilket de gerna egna till och med fristonderna; ja fall hafva inäftat, då de begärt att äfven dertill få använda några timmar på sådana dagar, hvarunder skollof egt rum. Bland äldre lärjungar, inom de högre klasserna, torde ofvananförda öfningar belinnas mindre läropliga, men der har en an nan metod för den historiska kunskapens nräfvanda Ach afadnanda klifest mad fäördal