Aftonbladet – 28 juli 1863, sida 2

0 8 SS (Från Afionbladets korrespondent.) Köpenhamn den 23 Juli. De slesvigska ständersuppleanterna, hvilka skulle ersätta de 24 medlemmar, som så sastigt återlemnade sina fullmakter, äro aallade atv insiälla sig den 30 dennes, på hvilken dag stönderförsamlingens nästa pienum skall ega rum. Rezeringen hade först ämnat afsluta sessionen för denna gång, och ett kongl. reskript härom hade sannolikt re dan afgatt; men den lojala minoriteten, de 19 qvarblifna, ha enträget uppmanat den kongl. kommissarien att förmå regeringen inka!la suppleanterna, och hon har derföre ifvit efter. Detta är onekligen också det ätta. Det heter väl i ständerordningen, att uppleanterna skola inkallas när de deputeade af giltig anledaing förhindras att inlinna sig, och visserligen är det icke något gihigt skäl, som de 24 deputerade uppgif vit för äterlemnandet af sina fullmakter: men skälet hvarföre de utebliiva är och blir dock det, att de icke kunna infinna sig se dan de återlemnat fullmakterna, och rege ringen bör icke göra sig till domare öfver skälet hvarföre de återlemnat dessa. En annun sak är det, att någonting verkligt svårligen skall ernås genom suppleanternas rakallande; ty om de aila inställa sig blir det sennolikt blott för att gå sin väg igen första dagen; men det blir då också derigenom ytterligare konstateradt att den tyskt sinnade majoriteten skjuter ifrån sig hvarje tillfälle att behandla och antaga högst augelägna förbättringar i den civila och kriminella lagstiftningen, till utveckliag af fribet och sociala förmåner. Af de 24 afgångna voro redan 4 suppleanter, och för fyra andra utses inga suppleanter; de nu inkalla:tes antal utgör således 16. Församlingens hela antal är 43, men om alla de nu inkallade komma tillstädes, skall det säledes ändock icke bli mer än 35. Nu stadgar lagen att intet beslut kan fattas med mindre än tre fjerdedelar af. församlingens medlemmar äro närvarande, och om man ej här vågar statuera att detta vill säga 3, af de vid sessionen närvarande, men icke 34 af det antal det egentligen borde vara, följer deraf, att af de 335 närvarande alitd 33 skola vara tillstädes för att giltigt beslut skall kunna fattas. Man kan på förhand vara viss på, att när det beror af ett par medlemmar om beslut skall kunna fattas eller ej, skall ett faktiskt parti alitid förhindra hvarje beslut; man har i riksrådet sett en medlem lemna salen och sätta sig på åhörareläktaren samt derigenom förhindra en omröstning; Om alla suppleanter intinna sig, kan m:n vara vis3 på att någonting dylikt dagligen skall ske i ständertförsam hagen. Dä det hör till de allmänna politiska rät tigheterna för en representativ försa:rling att ega att granska sina medlemmars full makter, anser jag mig närmare än i mit förra bref böra visa, att ständerförsamlin gen för Slesvig verkligen icke har denna rätt i så vidsträckt mån, och att de 21 halt fullkomligt orätt i sitt påstående. Författningslagen för Slesvig af den 15 Februar: 1854 har samma valreglor som förut, i det den i sig upptagit den gamla förordningen om provinsialständerna af den 15 Maj 1834. Denne säger i sin 56:te 6, att kommissarier skall uppmana de medlemmar, ?som kunna ha något art erinra mot de af vederbörande valstyrelse godkända val att inkomma med sina invändningar, vare sig att dessa gå ut på att den valde icke eger de tiil valbarhet erforderliga egenskaper eller att eti lagligt val på en annan olagligen är förkastadt. Det följer temligen tydligt af denna punkt, att det blott är i två riktningar som ständerna kuvga göra invändningar och derefter förkasta den valde, nemligen om han ickt eger de erforderliga egenskaperna eller om han olagligen blifvit vald på en annans be kostnad, så att anmärkningar mot vallistor nas affattoiog icke berättiga gtänderaa att ogilla ett val. Men detta stär nu också mer tydliga ord i 56, som säger: ?Ständernas törsamling kan äfven fatta beslut om rät telse i vallistorna, men likväl blott till re gel för framtida val, enär de en gåag försiggångna valen icke kunna förlora sin gil tighet derföre att det kan befinnas att val rätt eller valbarhet olagligen blifvit en eller annan tillerkänd eller beröfvad.? Oakxtadi dessa tydliga och klara ord var det på grund af törmenta fel i vallistorna i Tönders valJistrikt som de 24 fordrade rättighet au ogilla radmannen Diemers val. Hade den kongl. komimissarien tillåtit dem detta, hade han handlat rakt emot lagens ord och anda För öfrigt skulle ingen rättskatiens parla mentarisk församling ha fattat ett dylikt beslut på lösa angitvelser i elt anonymt bref, uten att först låta undersöka saken, och den skulle det så mycket mindre i ifrågavarande tall, der de lojalas kandidat, hr Diemer, hade 194 röster, hvaremot slesvigholsteinarnes kandidat blott hade 132 röster, och då det antal röster, vid hvilka fel kuade ba blifvit begånget, på sin höjd uppgingo till 15, så att hr Diemer, till och med om han förlorat dessa 15 röster, icke destomiadre skulle ha biifvit vald. Men hufvudkna ten i deovna sak är den, att Fönderdistriktet förut alltid lemnat slesvigholsteinska ständerdeputerade, men denna gång skickat en dansk man och valt en dansk suppleant. Majoriteten kunde icke förlåta danskarne de sö BEAN EBES ON LITTERA FENA SE KATTER AGA PARET Ear dig. Det är sex år sedan du blef enka, är det icke så? 4 Jo, sefinor; svarade Clemencia, för hvilken denna och dylika frågor endast voro plågsamma.