Aftonbladet – 27 juli 1863, sida 2

Article Image
edt att inlåta sig på en utvexling sigter på k asen och inom gränserna af 1815 års traktater. m Jenna förklaring vidhålla vi, och min depesch hi tr denna dag skall lemna det bästa bevis på, st tt vi stå fäst vid samma riktnilg. Erter att sålunda håfva konstaterat den verks a och enda beskaffenheten af den inbjudning s i aflåtit till engelska kabinettet, vilja vi tillåta 0 ss att efter lord Russells exempel inleda deanä närkningar vi hafva att meddela hans exellens t ned några betraktelser, såsom svar på de frågor fi van framställt och ordat om i början af sin den pesch. a e Hennes britiska majestäts förste statssekrete1 are yttrar, att grundvalen för en regering unter alla förtållanden är det förtroende hon inn sifver folket, och att lagens makt öfver godtycI cets elementer bör vara grundvalen för ordning hk a f ä och stabilitet. Vi underskrifva å priori dessa srundsatser. Vi vilja blott erinra om att deras vundvikliga slutföljd är aktning för myndigheerna. Det förtroende en regering ingifver de egerade beror icke blott på rättskaftenheten af I less åsigter, utan äfven på att den öfvertygelse e ir fådände, att den jemviäl har makt att genomIrifva sin vilja. När lord Russell bekräftar, att S partiella upplopp, hemliga konspirationer och kosmopolitiska utlänningars inflytande icke känna I skaka en regering som är grundad på förtroende och aktning för lagen, så skall hsn äfven er-. känna, att hvarken förtroende elier lagliga åt-; gärder skola vara möjliga, så vidt regeringen åt en del af folket inrymmer rättigheten att annor5 städes, än hos den lagligt konstituerade myndigI heten, och med väpnadt uppror, som underblå1 ses af fiendtliga eller främmande partier, söka I den välfärd och den lycka, som enligt dess fört klaring ej kan förverkligas utan hjelp af utländI ska inspirationer. Lord Russell uppställer för oss sex artiklar som han anser vara af den beS skaffenhet, att de kunna medföra konungariket f Polen3 pacifikation. Genom att meddela oss dem, 4 har hans britiska majestäts förste statssekreterare till en del antagit de i min depesch af den 14 t April uppställda åsigter. Det är ett utbyte af t tankar, och mot detta sätt att uttrycka sig hafva s vi ingenting att invända. Jag har, i den depesch, hvarom nu är fråga, klart betecknat de ! af vår höge herre uppställda grundsatser för ett i praktiskt uppträdande, äfven-om H. M:ts afsigt,! att bringa dem till verkställighet, så snart deny.! iämpliga tiden synes vara kommen, il Genom att jemföra dessa åsigter med sina egi! na, skall lord Russe!l öfvertyga sig om att störI sta delen af de åtgärder, som han vill se vid-it tagna, redan äro dekreterade af vår höge herre eller åtminstone förberedda. Hennes britiska t majestäts statssekreterare uttalar det hopp, att genomtörandet af dessa åtgärder skulle leda till: konungariket Polens fullständiga och varaktiga pacifikation. Vi äro icke i stånd till att dela : detta hopp utan vissa förbehåll. Såsom vi betrakta saken, måste återställandet af ordning i landet under alla omständigheter gå före konun! garikets reorganisation. Detta resultat beror af ett ( j j vilkor, hvarpå vi hafva fästat henues britiska majestäts regerings uppmärksamhet och som icke blott blifvit ouppfyldt, utan hvarpå icke ens blifvit häntydt i lord Russells depesch. Vi mena det materiella bistånd och den moraliska uppmana i! tran, som de upproriska erhålla utifrån. Viveta I icke från hvilka källor de upplysningar hafva ! sitt ursprung, efter hvilka hennes britiska majestäts regering bildat sitt omdöme om sakernas tillstånd i Polen; vi måste förutsätta, att de I ej haft något opartiskt ursprung. Ja, vi finna till och med, att lord Russel uppställer en viss paritet mellan de underrättelser, som Journal de S:t Petersbourg offentliggör, enligt de under erkända regeringsagenters ansvarighet och uppsigt ! lemnade underrättelser, och de berättelser af ! alla slag som londonbladen utan något slags kritik eller garanti hemta från den revolutionära. polska pressens misstänkta organer. Det förtro--! ende man fattat till dessa organer har mer än: en gång gifvit anledning till uttalanden, som ;: oaktadt den vederläggning de erhållit af de verk-: liga tilldragelserna, bidragit till att missleda den allmänna meningen i England. På detta sätt har man, om de tappra soldater, som med hängifvenhet och sjelfförsakelse i Polen upp: fyllt sin sorgliga pligt, utspridt förtal och smädelser, som uppfyllt hela Ryssland med den djupaste harm. Hade lord Russell varit noga underrättad om hvad som sker i konun-: gariket Polen, så skulle han, likasom vi, veta, i att det beväpnade upproret öfverallt, der det sökt vinna konsistens och uppträdt under ledningen: af ett synbart öfverhufvud, städse blifvit tillin-; tetgjordt. Massorna af folket hafva hållit sig: fjerran derifrån och landtbefolkningen har visat: sin fiendtlighet mot oordningen, genom hvilken :: agitatorerna ruinera de industriella klasserna. I. Upproret håller sig blott uppe genom en terrorism sådan historien ej kan visa motstycke till. Banden rekryteras hutvudsakligen af elementer, som äro främmande för landet. De samla sig il skogarne och skingra sig vid första anfall, för att äter samlas på annat håll. Blifva de för hårdt ansatta, så gå de öfver gränserna för att på en annan punkt åter inkomma i landet. 11 politiskt hänseende är det en teatereffekt, hvar-i med man vill verka på Europa. Den utländska! ledande komitens handlingsprincip är, att för: hvad pris som helst hålla agitationen vid makt, för att städse lemna pressen ämne till berättelser, vilseleda allmänna opinionen och oroa regeringen genom att gifva anledning. och förevändning till en diplomatisk intervention, som skulle kunna föra till beväpnadt uppträdande. Häruti ligger det beväpnade upprorets alla förhoppningar, och derpå har det från början aretat. j Lord Russell torde medgifva, att under en sådan sakernas ställning skulle de åtgärder, som han förestår oss, svårligen kunpva i verkligheten tillämpas. Största delen af dessa åtgärder hafva, jag upprepar det, redan blifvit påbjudna; men ända hitintills har landets tillstånd förhindrat deras verkställande. Så länge denna sakernas ställning fortfar skola samma orsaker alstra samma verkningar. Närvaron af väpnade band, centralkomitens skräckvälde och den ögonskenliga påtryckning, som utöfvas utifrån skulle för öfrigt beröfva dessa åtgärder den lämplighet, värdighet och verkan, som vi kunde lofva oss af dem, om de frivilligt antoges. Till och med om dessa åtgärder skulle kunna sättas i verket i så vidsträckt omfång, som hennes britiska majestäts förste statssekreterare tänkt sig, förefunnes ingen utsigt att de skulle uppnå det at honom syftade ändamål, lugnets återställande ilandet. Om lord Russell med uppmärksamhet följer allt som utgår från den press, som strider för den polska revolutionen, så bör han veta, att insurgenterna begära hvarken amnesti, eller sjelfstyrelse, eller en mer eller mindre fullständig representation. Till och med konungarikets fullkomliga sjelfständighet skulle för dem endast vara ett medel för uppnåendet af det slutliga målet för deras sträfvanden. Detta mål är väldet öfver provinser, der det ofantligt öfverväande ftertalet af befolkningen är rysk till häromst eller religion. Med ett ord, de vilja ett Polen, sträckande sig till de båda hafven, hvilket oundvikligen skulle alstra ett anspråk på de polska provinser, som tillhöra andra närgränsande makter. Vi vilja icke uttala något omdöme öfver dessa sträfvanden. Det är tillräckligt att ådagalägga det de finnas och att de polska insurgenterna icke göra någon hemlighet af dem. Det slutliga resultat till hvilket de skulle leda, kan icke Ia hlifaen an Allman ——Aee)e)eeeve——— .-:Zrvvvvvvs—OOOOOO

27 juli 1863, sida 2

Thumbnail