Aftonbladet – 24 juli 1863, sida 3

vi alla delar af detta vidsträckta område. .iDen ryska berättelsen säger, att alla åtgärider vidtagits för att tillintetgöra MackieIwiez, Jezierskis och Jablonowskis kårer, men att ioga rapporter inkommit hvarken från general Czertkow eller öfverste Pabzyn, jsom operera i denna trakt. i AMERIKA. I Rörande de sednaste krigstilldragelserna Imeddelas följande något utförligare underTrättelser, än dem som förut meddelats genom telegrafen: 1 Newyork d. 6 Juli. Striden vid Gettysburg jhar ej förnyats och Gettysburg har blifvit besatt af generul Meade. Unionstrupperna hafva tagit ett stort antal fångar samt eröfrat en mängd vapen och fanor. Enligt ingångna detaljunderrättelser, rörande slaget den 3, bafva unionisterna förlorat 20,000 och rebellerna 30,000 man. Newyork den 7 Juli. Det försäkras att Lees trupper äro på återtåg till Virginien. Af rebellhären hade 15,000 man blifvit tillfångatagna. Den pontonbro, som vid Williamsport är slagen öfver Potomac, är ej förstörd, och beskyddas af de konfedererades kavalleri under Imbodens kommando. Potomac har svällt till en höjd af 6 fot öfver dess vanliga nivå, Presidenten Lincoln hade gifvit ett afslående svar på den af de konfedererade staternas vicepresident, Stephens, till honom framställda begäran om tillstånd att begifva sig till Washington, för alt göra vigtiga meddelanden. Lincoln svarade, att de underrättelser Stephens hade att meddela unioOnsregeringen kunde komma densamma tillhanda på den vanliga vägen. Enligt officiciella depescher hade Vicksburg den 4 dennes gifvit sig på nåd och onåd. Dess af 12,000 (enligt en annan uppgift 27,000) man bestående besättning, sträckte vapen och gaf sig fången, men återfick friheten sedan den gitvit sitt hedersord på att icke mera strida mot unionen. Såsom anledning till kapitu lationen uppgifves brist på proviant. Newyork den 8 Juli. Man förmodar att Lee står på Potomaes norra strand, mellan Harpers Ferry och Williamsport, samt skickat sina bagagevagnar öfver floden. Potomac har svällt så betydligt, att man ej kan slå någon flottbro öfver densamma. Sannolikt skall Leeferbjuda fienden slagtning på nåon puckt mellan Potomac och Hagerstown. seneral Meades här framrycker så hastigt som vägarnes beskaffenhet tillåter. Newyork den 9. Unionshärens förtrupp, bestående af en afdelning kavalleri, under befäl af Baltord och Kilpatvick, har framryckt till Williamsport, bvarest de den 8 stött på en öfverligsen styrka konfedererade, hvilka drefvo dem tillbaka och eröfrade 2 af deras kanoner. Under denna fäktning skall general Kilpatri vit dödad eller illa sårad. Ur n French hade med eniforcerade scher frawnryckt truppafdelning af unionsbärens avantgarde försökt att taga Wililiamsport, men blifvit till bakaslagen. Af detta sednaste telegram kan man sluta, att de fiendtliga härarne den 8 åter stodo i hvarandras omedelbara grannskap, och att det synbarligen var general Meades afsigt att genom eröfringen uf Williumsport, der en skeppsbrygga finnes, omöjliggöra Lees öfvergång öfver floden. Att den unionella förtrafven redan, ehuru med otillräckliga krafter, gjort ett försök att taga denna punkt, vittnar om stor raskhet och beslutsamhet i Meades operationer. En af Meades första åtgärder vid öfvertagandet af befälet öfver Potomacarmån var att förmå krigsministern Halleck gifva de detacherade uvionskårerna order att ila till den vigtigaste punkten af krigsteatern. General Dix med sina 10,000 man har från halfön söder om Richmond kallats till Wash-j. ington; general French, som opererade i Maryland, står redan framför Williamsport; . general Couch skulle från Harrisburg ila till Meades förstärkning, och Sedgewick skulle norrifrån anrycka mot Lee. Hafva dessa:! kårer hunnit fram före den batalj, som nu väntades, så egde Meade en ansenlig styrka af friska trupper att skicka i elden, hvilket skulle vidga utsigten till en afgörande seger på stranden af Potomac. Monitören meddelar en depesch från Mexiko, enligt hvilken Juarez med ett antal trupper skyndsamt flytt från Mexiko, iriktning ät San Luis Potosi, hvarefter Bazaine besatte Mexiko och Forey den 10 Juni höll itt intäg i staden med franska ministerresidenten och general Almonte samt hela bären, under det stadens invånare ropade lefve för kejsar Napoleon, kejsarinnan och franska interventionen, hvilket framkallade stor sensation i hela landet. Den ordonnansoflicer, som öfverförde denna depesch. öfverlemnade åt kejsaren 5 fanor och 13 standarer, som tagits i Puebla. Staden Mexikos silfvernyckel har blifvit tillsänd kejsaren genom stadens kommunalråd. General Forey rapporierar, att en liten, uti Puebla eröfrad kanon, blifvit af armån erbjuden till skänk åt den kejserliga prinsen. General Foreys depesch till franska krigsministern marskalk Randon lyder som följer: Mexiko den 10 Juni 1863. Jag har nyss, i spetsen för armån, intågat i Mexiko. Med rördt hjerta ställer jag denna depesch till eders excellens för att underrätta eder om, att denna hufvudstads hela befolkning emottagit armån med en hänförelse, som gränsar till vansinne. Frankrikes soldater hafva bokstafligen blifvit öfverhöljda af kransar och buketter, och endast den från Italien till Paris återvändande armåns 1859 kan gifva en ) j j mottagande den 14 Avg föreställning om franska truppernas entusiastiska ja mottagande i Mexiko. Jag har med generalsta-bens alla officerare varit närvarande vid ett Tel1 Deum, som hölls i denna hufvudstads praktfulla I: katedral, hvilken var uppfvllid af en oräknehg 1 menniskomassa. Sedan defilerade armån medi beundransvärd hållning framför mig, under ro-!; pet: Lefve kejsaren! Lefve kejsarinnan! Efter 1 paradmarschen har jag i regeringsbyggnaden i: mottagit myndigheterna, hvilka höllo tal tilli: mig. Detta folk I ar efter ordning, rättvisa och sann frihet. Uti mitt svar till rep terna har jag lo dem allt detta i