Aftonbladet – 21 juli 1863, sida 3

de principer hvilka inom alla hyfsade samhällen redan äro axiomatiska, utan äfven mot alla de personer, hvilka bo invid de gator, som beröra omtalade plats. Och sannerligen vore det icke rättvist att instämma till vederbörlig domstol den nämnd (troligen kyrkorådet) som begått detta dåd mot samhälligt vett, på det den mätte åläggas att åter ditplantera nya träd. Då angränsande gator genom murens fali blifvit flera alnar bredare, hvarför hvar och och en som behöfver färdas dessa gatudeJar alltid kommer alt stå i stor förbindelse hos företagets upphofsmän, var intet naturligare än att den ringa plats på brädden som behöfts för trädens konserverande, dertill användes. Hvilken föredrar väl icke en bred trottoir med träd, framför en ändå bredare utan träd? Den omtalede hsgtornshäcken kan aldrig hvarken till utseende eller i sanitärt hänseende jemföras med, ännu mindre ersätta de präktiga träd, hvilka nu ligga döda på kyrkogården! De hindrade dessutom alldeles icke häcken, Huru upphofsmännen till denna bragd skola kunna godtgöra densamma, det veta de bäst sjelfva. Under tiden hoppas vi att Stockholms publik måtte äfven vid denna trädhuggnoing (i massa) låta upphofsmännen känna sitt ogillande.