Aftonbladet – 11 juli 1863, sida 3

TEKNISK TIDNING. Innehåll: Telefoni, elektrisk telegrafering af toner. — i Nyligen snroärkt srsak vill ångpannors sprängving. — Flatinsrade postlisskärl i stallet för plauinakär) — fil, tl sprits rening utan tillsats. — Skyddsmece emot myror — Gjuten skiner — Bistygn emot rea Saljan. — Jättebampa. — Telegrafiskt vertdsspråk j Telefoni: etektrisk telegrafering af toner. Af Pu, Riis. (Böltgers Polytechnisches Notizblatt, 1863.) Up; finnätetl, lärare i naturvetenskaperna i Friedrichsdorf nära Frankfort am Main, har inför de talrikt församlede Jedamöterna af PPhysikal!ieches Vereio? i Frankfurt förevisat sina telefoniska apparater och deras verkan. Likaeom andra telegrafiska appa rater äro de dubbla, nemligen till telegrammernas afsändande och till deras mottagande. Vid tillfället befanns den afsändande apparaten i en byggnad, på 300 fots afstånd irån sällskapets auditorium, i hvilket den emolisgande apperaten var uppställd. I den förra byggnaden, hvars fönster och dörrar voro stängda, lät uppfinnaren afsjunge melodier, med svag rös, framför det atvändande apparaten, och från den mottsgande apparaten hörde sällskapet dessa melodier i sitt samlivgsram. Den afsändande apparaten är en liten kubisk Jäda at trä, med en större öppning på etta sidan och en mindre på den motsatta; den misdre öppningen är betäckt med en deröfver utspänd tenn hinna — den här använda var beredd af tonntarmen hos ett svin. En smal fjedrande platinaremsa var sed sin ena ända fästad vid I8dat, och vidrörde hinnaBs midt med den andra eller friå ändan. En anvan, men icke fjedrande, platinsremsa, var likaledes fästad med ena ändan vid lådan, och hade på den andra eller ia ändan en liten stift, som vidrörde den förra remsans fria ända. Toners fortplantning genom luften sker. som bekaut är, medelst hastigt på hvarandra följande förtälningar och förtunningar i laften — eller hvad man kasilar ljudvågor är sådana vågor träfta den pyssnämnda hinnan, så kommer den i en dallrivg, som meddelar sig åt den henne vidrörande platinatjedern, hvarvid denne än svänger si från den andra platinuremsans stift, än på ytt vidrör den. — Den mottagande apparaten år en ljudande elekiromagnet. Den vid itlfället af uppfinnaren enordvade utgjordes blott af en 10 tum lång och någor tjock sirumpsticka, instucken i en körkskrufformig lvdningstråd (en elektrisk solenoid) eom ombaf etickans midt på en sträcka af 6 tum, eller så att 2 tum vid hvardera ändan voro bara, och med dessa ändar hvilade stickan öfver en resonansbotten, på ett par stallar. Från eolenoidens ena ända går en ledningsråd till en elektrisk stapels ena pol, och rån den andra ändan går en ledningsträd ull den atsändende apparatens ena platinaremsa. Den andra platinaremsan är medelst en ledningstråd förenad med stapelns motsatta pol. En sålunda anordnad elektromagnet ger ett ljud, hvar gång ledningen mellan de begge stavelpolerna afbrytes. Följa atbrotten hvarandra långsamt, så uppsommer i den ljudande jerutråden en ef lennes längd och tjocklek beroende ton; uföljas de skyndsommare än att tråden inner afgifva nyssnämnda ton, så blir toen föränderlig: högre när afbrotten ske vastigare, lägre när de ske långsemmere. Men albrotten bestämmas här genom dallingarne bos hinnan, och dessa bero ef de lika ljudvågor, hvaraf hon träffas: följakt igen af de toner, som åstadkomma dessa slika ljudvågor. Den vid hinnan sjungna melodien framringer sålunda en motsvarande melodi bos lektromagneten. Att det är den elektriska strömmen, men cke någon ljudfortplautning genom statioernas ledningstrådar. som fortskaffar to erna, ådagslägges påtagligt om man anringar en ledande förening omedelbart ;mellan stapelns begge poler, så att den Jektriska strömmen lår tilllälle att taga lenna kortare väg, i stället för ett genomgå len långa ledningen mellan stationerna; den nottagande apparaten förblifveri sädant fell ullkomligt stum. in nyligen anmärkt orsak till årgpannors förstöring. (Dinglers Journal. 1863.) Om flott eller olja medföljer matarevattnet, så hindras derigerom de i vavnet förekommande mnena till pannsten att bibehålla sig uppsiamnade tills pannan rensas derifrån genom utblåssing. och fällas i stället till pannans botten, der le föranleda de sålunda betäckta kokytornaa pphettning ända till glödgning. Man måste lerföre tillse att fet maskinsmörja ej må inkomma i pannan gesom mata: eröret. Såsom kyddsmedel mot följderna bar man funrit sodaut i små qvantiteter användbar. Platizerade postlinskärl, i stället för platinakärl, ff Erisser, kemist vid postlinsfabriken i Berlin. (Polyt. Centralblatt ) Dylika kärl, af ökta postlin, kunna begagnas ill samma kemiska operationer som platinakörl, nen kosta mängfaldigt mindre. Platineringen ås på det sättet, att de redan till glasering ET igbrända kärlen öfverpenslas med en förg af latinasvart och terpentinolja, och insättas derfter på hetaste stället i postlinsugnen, under n bränning. Vid uttagvingen finnas de då försedda med ett glänsande plutinaöfverdrag, som sitter fullkomligt fast. Sil, till sprits rening utan tillsats. Af dr Retmer i Leipzig. (Polyt Centralblatt.) I stället för att blanda spriten med kolstybbe, an man utan nägon tillsats sila den i .egelformiga 1 af pimssten as Af Jo.