Aftonbladet – 11 juli 1863, sida 2

Ständerna hafva, enligt förut fattadt beslut, i dag börjat pröfningen af strofflagsförslaget. Det vigtigaste, som hittills under förhandlingarne förekommit, är bondeståndets beslut om dödsstraffets afskaffande. Genom detta beslut har denna riksdegs bondestånd gilvit ett nytt bevis på sin benägenhet att gå i spetsen för humanitetssträfvandena. Väl är frågens utgång ännu oviss, då adel och prester beslutat bibehålla d dsstra för denna gång — borgareståndet har icke företagit frågan derom nen h resultatet än må bliva, q dets beslut säsom ett i hög ningsvärdt tidstecken och en heder för det stånd, inom hvilket beslutet blifvit fattudt och för det land som kan uppvisa en allmoge, hos hvilken upplysning och humanitet äro så utbredda, att det är från kretsen af dess representanter, som beslut, sådana ee det itrågavarande, i främsta rummet u:tgd. Då riddarhuset uppträdde hr Olivecrona i ett längre, sskrikt anförande för dödsstraffets afskaffande. Af öfriga talare yttrade sig alla, med-undantog af en (hr CarlheimGyllensköld) för önskvärdheten af dödsstraftets afskaffande, men ansågo dock ögonblicket ännu icke vara inne för uttagande af detta steg. I presteståndet höjdes, anmärkningsvärdt nog, ingen röst som ens ifrågasatte dödsstraffets afskaffande. I sistnämnda stånd diskuterades deremot, liksom äfven på riddarhuset, mycket utförligt frågan derom huruvida dödsstraffets verkställande skulle vara offentligt eller ej Båda ständen hafva, adeln med 27 röster mot 13, presterna med 27 röster met 11, biträdt den både i det kongl. förslaget och af utskottet omfattade åsigten, att straffet skall verkställas offentligt. Första paragrafen i kapitlet om dem som svensk straffrätt underkastade äro, har varit föremål för låvgvariga förhandlingar i alla stånden. Regeringens förslag i denna del innefattade en mycket långt sträckt tillämpniog at dens. k. personalprincipen, enligt hvilken statens straffrätt sträcker sig jemväl till brott, som af dess inbyggare föröfvas utom rikets gränser. Utskottet har så tillvida modifierat stadgandet, att svensk man, fer brott gom han utom riket begått, skall här dömas blott i de fall att gerningen, der den föröfvades. är med straff belagd, eller ock innefattar brott emot Sverge. Adeln och borgareståndet ha antagit ett slags törmannen