Aftonbladet – 4 juli 1863, sida 2

Denne gaf henne i afekedets stund det löftet, att om summan Falkenstern skänkt honom förde välsignelse med sig, skulle all bans förmögenhet tillfalla hennes barn — något han äfven höll ord med, i det ban gjorde Gurli till egerinna af Birgersborg, som ban enligt Falkensterns önskan inköpte för henpes räkning. Men hvarföre talade man aldrig om ho nom ?4 frågade Mathilda. Af det enkla skälet att Falkenstern gjurt till ett vilkor, då han bjelpte honom, att han skulle sara död för den öfriga slägten, till dess han såsom rik karl kunde ätervända till fäderneslandet, hvilket han aldrig gjorde. efter som han dog ute. Här afbröts samtalet af några gäster, som inträdde i kabinettet. Brölloppsskaran var skingrad och allt åter tyst, så väl inom som utorh Birgersborgs murar. Ensamma ute på terrassen stodo de båda nu vigda makarne band i hand och blickade upp i den djuplå Augustihimmeln, der tusen stjernor skådade ner på dem. De hade stått der en lång stund tysta och liksom fruktande att med ord störa nattens heliga frid. Ändtligeo yttrade Stefan, sluande Gurlis hand fastare i sin: 4Så är du då efter så många bittra pröfningar min maka, du den endå qviana jag ilskat och som jag det oaktadt ansåg omöjigt att förena mitt öde med. Sålångtmina anker gå tillbaka har jag älskat dig med ela värman i milt bjerta; men tillika frukat dig med hela styrkan af mitt förstånd. Fruktal, upprepade Gurli och lutade mufvudet emot mannens bröst. tJa. Såsom gosse var du mig kärare än lagens ljus; men du var på samma gång