Aftonbladet – 1 juli 1863, sida 3

ST bouppteckningen blifvit till vederbörlig doritol ingifven. Hr P. A. Ribbing önskade att det skulle heta inom 1 år från det arfskiftet vunnit laga kraft. Friherre af Ugglas motsatte sig detta, emedan i lag icke finnes någon viss ti för arfskiftes förrättande och sådant ofta ej kommer i fråga. Friherre Alströmmer talade för i bifall med utsträckning af tiden till 3 är. Punkjen bifölls med denna förändring. i Beträffande rätt till utbyte af makuleradt stämj pelpapper, då sökt inteckning och lagfart ej beviljats, har utskottets förslag blifvit af borgareoch bondestånden godkändt, och inbjuder nu de öfriga stånden att detta biträda. På yrkande f hr v. Ehrenheim vidblef emellertid adeln sitt örut fattade beslut och afslogs punkten De öfriga punkterna dels biföllos dets lades till handlingarne. Ståndet åtskildes kl. !v, 12. i E Presteståndet. Föredrogs ridderskapets och adelns inbjudning, rörande ett tillägg uti ekonomiutskottets betänkande n:r 118, 3:dje punkten, i fråga om sättet för åstadkommande af en närmare gemensam tillsyn öfver elermentarläroverken, hvilken afslogs med vidblifvande af -tåndets förut fattade beslut, likasom borgareståndets inbjudning rörande samma utskotts betänkande nir 119, i fråga om upphäfvande af städernas 8. k. fredsmil. i Borgareståndets inbjudning rörande 10:de punkten af samma betänkande, blef äfvenledes afsla gen utan diskussion; men angående 17:de punkten, efter hvilken föreslagits ett tillägg, att landtmän må utan särskildt tillstånd ega rätt att såsom hittills med tillhjelp af hemmavarande barn j och lagstadde tjenare, till afsalu tillverka husslöjdsalster, uppstod deremot en långvarig och envis diskussion. Riksarkivarien Nordström, dr Sandberg, kyr-. i koherdarne Otterström och Wennerström talade för antagande af inbjudningen, som deremot bekämpades af domprostarne Sundberg och Björling, dr Rundgren och prosten Janzon hufvud-. isakligen på den grund att inbjudningen ansägs stridande mot ståndets förut fattade beslut, och emeden en fabrikseller industriidkare blott behöfde ega en jordtäppa för att kringgå författningarne om handelsoch näringsrätt. Vid slutligen verkställd votering, blef inbjudningen afslagen med 18 röster mot 17. Riksarkivarien Nordström anhöll att efterverlden måtte få veta, det han icke deltagit uti detta beslut. Derefter föredrogs bevillningsutskottets utlåtande n:r 11, i anledning af anmärkningar mot och skiljaktiga beslut i afseende å vissa delar ; : J j betänkandet n:r 7, angående stämpelafgiften, hvilket bifölls i sin helhet med undantag af 10:de mom., om tillåtelse att i vissa fall utbyta makuJeradt stämpelpapper, hvilket utan diskussion afslogs. Borgareståndet. Statsutskottets utlåtande n:r 117, med voteringspropositioner i anledning af riksståndens skiljaktiga beslut i fråga om statens jernvägsbyggnader, bifölls utan diskussion. Samma utskotts utlåtande n:r 118, i anledning af erhållna ; återremisser rörande betänkandet n:r 88, ifråga: om statsbidrag till enskilda jernvigsanläggningar, föranledde i sin sista punkt någon diskus: i sion. Frågan rörde Herrljunga—Wenersborg och Uddevalla-banan. Ridderskapet och adeln hade; bifallit hela denna bansträckning samt tilldelat : densamma ett låneunderstiöd, långt öfverstigande i hvad statsutskottet tillstyrkt. Borgareståndet hade beslutat en återremiss i samma syftning, i men presteoch bondestånden hade bifallit uti skottets betänkande. Från ridderskapet och! adeln ankom till ståndet under diskussionens: lopp en inbjudning i frågan. För ett instäm-i mande i förstnämnde stånds beslut yttrade sig; hrr Börjeson, Sandegren, Henschen, Carlen,i Hedman och Rhodin; för utskottets åsigt åter: hrr Björck och Ekholm. Genom votering som utföll med 28 röster mot 18 bitölls ofvannämnd inbjudning. hvarigenom frågans definitiva af görande således kommer att ske i förstärkt al utskott. Samma utskotts betänkande n:r 119, innehållande en voteringsproposition med anledning af: skiljaktiga beslut rövande aflöningen för utskot tets riksgäldsafdelnings sekreterare, bifölls lika-: som n:r 120, tillstyrkande anslag till Linköpings domkyrka. i En inbjudning från ridderskapet och adeln; att biträda dess beslut rörande den punkt iekonomiutskottets betänkande n:r 118, angående skolfrågan, som angår hemställan om inrättandet af en inspektion för elementarläroverken, ) och hvilken inspektion nämnde stånd velat utsträcka till och göra gemensam äfven för folk skolan och universiteten afslogs sedan hrr Hen schen och Björck yttrat sig emot samt hr Ljung; berg ensam för densamma. Ståndet åtskildes kl. 12 middagen. Bondestäntget. Till behandling förekom stalsutskottets utlå-? tande n:r 120 om ansiag till fortsatt reparation : å Linköpings domkyrka. För bifall yttrade sig Lönnberg och August Andersson, hvaremot af-: slag yrkades af Heurlin, Östman, Hedström, : Medin, Sven Nilsson, Pehr Pehrsson, Rundbäck, Uhr och Almqvist m. fl., hvilka dels ansågo det icke vara utredt i hvad mån Linköpings stad: bidrager till nämnde kyrkoreparation, dels ock att staden bör sjelf kunna underhålla kyrko-! byggnaden om densamma för ändamålet för-; sträckes med lån från statskassan. i Betänkandet afslogs, förmedelst votering, med 74 röster mot 10. Härefter biföllos följande inbjudningar: Från ridderskapet och adeln, om att ständernas blifvande hemställan till K. M:t i läroverksfrågan måtte, med afseende å den föreslagna vården och tillsynen öfver elementarläroverken och? folkskolorna, äfven komma att omfatta universiteterna. I Från borgareståndet, om den förändring i betänkandet om handelsfriheten, att den så kal-; lade fredsmilen måtte afskaffas och derigenom ? medgifvas rättighet att idka kandel å landet: hvar som helst. Afvenså hade från sammai stånd inkommit inbjudning om ett par mindre? förändringar och ett. tillägg uti redaktionen af! handelsoch näringsfrihetsbetänkandet, hvilka: äfven biföllos. Emot inbjudningen om fredsmilens afskaffande yttrade sig endast Medin, med hvilken Per Nilsi son från Kristianstads län instämde, anseende? förstnämnde talare, att städerna härmed endast; afsåge att få en tillökning i sina inkomster gei nom afgifter till staden från närmast densamma : boende handlande. Mengel fann denna invändning särdeles lång-! sökt, och tillade, att borgareståndets beslut i denna! fråga vittnade om hög grad af libera lism och för-: tjenade allt loford. (Insändt.) i Om skogsinstitutets flyttning till Leckö. ! Under denna titel har frågan om skogsläro-: verkets förflyttning från hufvudstaden blifvit af-i handlad uti Posttidningen för den 13 Mars ochi 2 Maj, men förnämligast från synpunkten af be-? farade obeqvämligheter för inrättningens lärare! och elever, äfvensom af motsedda större kostnader för staten. Då man härvid lemnat temligen i