Aftonbladet – 1 juli 1863, sida 2

tillfalla dem; men de skola aldrig kunna upptäcka hvar bevisen på att förmögenheten är deras finnas. Han tystnade, och jag böjde mig ned till honom frågande: Om hvilka papper talar pappa? Vid dessa ord slog han upp ögonen, såg mig rakt i ansigtet, mumlande: Jag vet ej af några papper. Han vände sig bort och kunde ej förmås att tala. Dessa ord hafva emellertid allt sedan hans död och den mörka qvionans uppträdande återljudit för min själ. Jag har genomsökt hela Birgersborg, för att finna de papper han talade om, men fåfängt. Jag har irågat Walter och bjudit till att utleta honom; men lika fruktlöst, och likväl är jag förvissad om, att det låg sanning i hvad han under ett tillstånd af sinnesförvirring sade. Gurli afbröts här af en hältig nysning i salongen. Madame Teverino hade genom ett påkommande nysningsanfall blitvit beröfvad nöjet att höra något vidare. Hon var helt ursinnig på sig sjelf, men fann sig och inträdde i kabinettet. Nu var det icke allenast den pekuniära fördelen, som förmådde henne antaga Gurlig anbud, utan det var utsigten att kunna finna dessa papper, om hvilka Esther talat och genom hvilka Esthers och Falkensteras dotter kunde komma i besittaiog af hans förmögenhet. Hon uppejorde med Gurli att hon och Amy i Juli månad skulle infinna sig på Birgereborg, för atttillbringa återstoden af sommaren, och der med sina musikaliska talenter förströ egarinnan at detstora herresätet. Gurli ämnade efter denna uppgörelse endast qvardröja i Paris en helt kort tid, då en ny händelse inträffade, som något för ängde hennes vistelse der. Den sista aftonen Amy uppträdde på operan i Paris hade Gurli varit der och hört henne. Gurli skulle just stiga uppför trappan till sin våning, då hon kom från operan, när en karl, slarfvigt klädd, köm inrusande i porten och frågade efter signora Teverino. Portvakten ämnade köra