egde blott en tanke, den att kunna skaffi dottern en bättre framtid, än den fadren ruinerande lefoadssätt beredde henne. Dett: gjorde att hon blef särdeles intresserad ci hon hörde att Esther var egarinna af et kapital. Önskan att komma i besittning deraf grep henne. Genom den summa Esther nu deponerade öfver, kunde Juana, om hon finge hand on den, komma i tillfälle att utföra en länge sedan uppgjord plan att resa ifrån Franciscq och rycka Amy undan faderns tyranni. Am) kunde då få tillfälle att studera och utbilde sin röst, så att hon i den för framtiden egde en guldgrufva. Alla dessa tankar korsade hvarandra aå. som blixtrar i Juanuas hufvud, under det hor började tala om sin kärlek till Esther, huru lyckliga de skulle vara om hon åter ville bo hos dem och baru mycken glädje detta skulle skänka den stackars Amy, som höll så mycket af sin kära mormor. Juana skulle vara den gällaste menniska på jorden, om Esther toge Amy under sitt beskydd. Rörd af Juanas alla vackra ord och be: vekt af sin kärlek till Amy, beslöt Esther att öfvergifva sin bostad hos mrs Ewert och flytta tillsammans med sin dotter, såsom hon kallade Juana. Juana hyrde i en aflägsen del af London en boning för dem, och några dagar d.refter lemnade Esther mrs Ewert för att flytta dit. Hon lofvade att om ett par da: gar komma tillbaka till sin gamla vän och helsa på. Degar och veckor försvunno emellertid. uten att mrs Ewert hörde något af sin skyddsling. Hon beslöt då att uppsöka hen ne i den uppgifna boningen, men fick der den underrättelsen att madame Teverino visserligen bodt der, men att hon för flera veckor sedan rest derifrån och med sin mor begifvit sig till Amerika. Pengarne som för Esthers räkning vore placerade hos en köpman i London voro yftade. Hon hade säledes återvändt till