Aftonbladet – 26 juni 1863, sida 2

TT PERSER ARR STOCEHOLM deu 26 Juni. Bref från Köpenhamn. (Från Aftonbladets korrespondent.) Köpenhamn den 21 Juni. Vi ha lefvat i minnen; det var ju redan mycket att skicka en koaungabrud till Eogland, men att en kort tid derefter skänka grekerna en drott, det är öfverväldigande, det måste man pusta på, hvila sig makligt och låta det försvunna framträda i minnets belysning. Bland dessa festliga minnen uppdyka H. M. konungens yttranden ständigt ånyo mest lifligt: Stå fast vid ditt lands författning, sträfva efter att förskaffa den erkännande och sörj för att den blir efterlefd4, så att det verkligen är sannt, att icke den unge konungen, utan den gamle var den egentliga hjelten i dessa grekiska högtidligheter, och konung Fredrik har förståit pånyttföda sitt folks kärlek på de sednaste dagarne. — Årelystnaden växer, den danska hr Sörensen har försett Eagland och Grekland med hvad de behöfde, men det är ej nog för honom; viha nu mycket omak med att få saken arrangerad med Ryssland; ty det är ju klart, att prinsessan Dagmar måste bli kejsarinna, och då prinsessan Louise, prios Kristians cemål, befinner sig i långt framskriden grossess, har man redan tänkt sig, att en lösning af polska frågan kunde ligga häri, antingen det nu må bli en prins eller en prinsessa, som till hösten välsignar Danmark med sin nyfödda ankomst; Dagmar i Petersburg och hennes yngsta bror i Werschau, kan man väl tänka sig vackrare kombinationer! — och ändå påstår man att vi ej äro framtidspolitiei! — Man känner sig här något sviker i sitt hopp, derföre att det icke blef någonting af med konung Fredriks besök i Sverge under konung Carls vistelse vid lägret. Man bar gissat på så många skäl hvarföre besöket icke gjordes; det är temligen säkert att ministeren och isynnerhet Hall ganska myeket önskat detta besök, och bland det stora flertalet af folket ser man ingenting hellre än många sammankomster mellan dessa båda konungar och vänner. Moan har påstått, att det var utrikesministerns depesch till Ryssland i den polska saken, Snedläggandet af de polska vapnen för det ryska ädelmodets skull; men det är dock icke möjligt, och ehuru det med bestämdhet försäkras vara efter ett längre samtal med det svensk-norska sändebudet, som H. M. konungen afstått från sin resa, vill jag dock hoppas och tro, att hindren ej finna sin forklaring i någon osämja mellan konungarne, vore den också aldrig så liten och tillfällig. I dessa dagar för ett år sedan var det just som Köpenhamn hade besök först af de svensk-norska studenterna och derefter af den svensk-norska konungen; det var ju ett mycket lämpligt sätt att påminna härom genom ett återbesök af vår konung på Sverges jord. En påminnelse — men en mycket fuktig — har Köpenhamn haft om studentmötet, ty likasom det den tiden var ett sådant ösande hällregn — hvem minnes ej alla de goda Guds gåtvor som lågo och flöto vid konungens middag på Fredensborg — så hade vi just på samma tid ett af de häftigaste störtregn, som någon kan minnas, hvilket till dea grad öfverväldigade och förbluffade det köpevhamnska kloakväsendet, alt rännstenarne uppsade sin tjenst, gator stodo öfversvämmade och segelbara, och inemot ett par hundra bottenvåningar förvandlades till insjöar, der familjer och bohag löto omkring. I många handelsboder stod vattnet upp öfver disken, och handlande samt fattigt folk ha lidit ofantligt stor skada. I går försiggick valmännens val af landstingsmän. Bemödandena att få geheimerådet Andree utesluten lyckades; i hans och professor H. N. Ciausens ställe — denne sistnämnde ville ej bli återvald — utsågos höjesteretsassessor A. F. Krieger och skolföreståndaren Brix. Utgången af valen ilandsorterna är ännu icke fullständigt känd; bondevännernas parti har mycket ansträngt sig att genomdrifva så måaga af sina kandidater som möjligt, för att få majoritetilandstinget, men detta skaliicke lyckas, om också partiet kanske förökar sin styrka med ett par röster. Det är mot det s. k. nationelt liberala partiet som bondevännerna föra denna strid; oberäknadt de kommunala frågorna finnes det i sjelfva verket icke någon hufvudprincipiel oenighet mellan dessa båda partier; desto mera benägen är man att kasta sig öfver oenigheterna i småsaker. Om blott icke bondevännerna föga nogräknadt förökade sin styrka med oförmågor i brist på förmågor, skulle frågan om hvilketdera paret var starkast vara af mindre betydelse. Såsom en frukt af Göteborgsmötet torde man få anse; att en komitå blifvit på inrisesministerns föranledande tillsatt, för att undersöka frågan om de i konungariket Danmark gällande längd-, ytoch rymdmätts I samt det danska myntsystemets förändring! öfverensstämmelse med det franska decimalsystemet samt att afgifva förslag till en sådan reforms verkställande. Inom universitetsverlden har det varit nåon rörelse på den sista tiden. Två natur