Aftonbladet – 15 juni 1863, sida 3

Dr Petrelli medgaf visserligen att rättigheter och skyldigheter böra stå i förhållande till hvarandra, men sättet för bådas utjemning fordrar varsamhet under öfvergångsperioden; häfdvunna förhållanden ändras ej med ett penndrag; anmärkande talaren derjemte att till städerna hör stundom kyrkojord, och att man bör akta sig att förnärma någons rätt. Riksarkiv. Nordström meddelade ytterligare några upplysningar rörande de lukrativa förmåner, som tillhöra städerna, hvilken fråga likväl icke tilihörde den förediagna punkten Hvad anginge embetsmän, så ega de redan nu rätt att idka handel, och det nya förslaget har mycket riktigt bibehållit hvad godt som finnes i det gamla. Dr Runsten erkände att förmånerna väl kunna utjemnas och alla blifva deraf materielt lika delaktige; men rörande stadsjordarne, blir nu frågan, om staden som mistat burskapet kan behålla dessa jordar, som den egt i egenskap af stad? De utgöra omkring 730 mantal, och hafva uppkommit mest genom donation af staten, för anläggande af humlegårdar c ; då nu staden blir lika med landsbygden, och grunden för donationen ej mera försännes, skola de ej då lemnas tillbaka? — Afven andra slags förmåner försvinna; Stockholm har t. ex.,tagit penningar af landsbygden under icke mindre än 27 titlar; men om ock förhållandena inom staden kunna jemnas, återstår frågan om stadens förhållande till landet; och innan det kan afgöras huru stor fördel staden haft af burskapet, är det för tidigt att upphäfva både burskap och borgarestånd; dermed bör ej brådstörtas, ty det eger för stor historisk kontinuitet för sin tillvaro, och dess idt är stor. Yrkade afslag. Votering begärdes och utföll med 20 röster för bifall mot 7 för afslag, hvaremot dr Runsten anmälde reservation. Afven om andra punkten, hvaruti utskottet föreslår att hvarje välfrejdad svensk man eller qvinna må ega rätt att idka handel, undantagande-uppbördsoch tulltjenstenän samt allmän åklagare jemte deras hustru, uppstod en längre diskussion. Dr Emanuelson ville att äfven ecklesiastike tjenstemän och skollärare skulle vara från sådan rätt uteslutne, emedan handeln visserligen skulle inrerka skadligt på t. ex. skollärarens sätt att sköta sin skola. Häruti instämde domprosten Sundberg och år Petrelli. Dr Rundgren hyste samma åsigter, och ansåg derjemte att föreskriften att hatva begått den hel. nattvarden bör bibehållas för vår kyrkas bekännare. Äfven häruti instämde domprosten Sundberg. För afslag talade prosten Sonden, som ansåg bäst att behålla det allmänna förbudet för tjenstemän att idka handel; de få ej ha två ordinarie tjenster, på det ej den ena skall blifva lidande, och samma skäl gäller utan tvifvel än mer om förening af tjenst med handelsrörelse. Riksarkivarien Nordström, doktorerna Gumaelius, Almqvist och Carlander samt prosten Palmlund yrkade på bifall. På framställd proposition antogs punktens förra del, eller den allmänna regeln oförändrad; äfvensom det sednare mom. om undantagen, an:ogs efter votering med 16 röster mot 11. 3:dje, 4:de och 5:te punkterna biföllos I: kasom den 6:te, som specielt handlar om anmälan och tillståndsbevis. Riksarkivarien ville i st. för orden och uttaga dess tillståndsbevist hafva insatt: som inför anmälandet i behörig bok eller lista. Prosten Palmlund åter ville på samma ställe insätta : och uttaga deröfver protokollsutdrag. Punkten bifölls oförändrad. Eorgareståndet, Fortsattes behandlingen af ekonomintskottets betänkande i läroverkstrågan, Utskottets hem: an, att sedan den lärda linininen och reala linienåtskiljts vissa ämnen måtte uppställas såsom hufvudämnen för hvardera linien aislogs på yrkande af hrr Alander och Hierta, som framhöllo att genom en dylik åtgärd undervisningen lätteligen förlorar den kararakter af alisidighet och harmoni scm bör utmärka densamma. Historien skulle t. ex. lätteligen komna att på den lärda linien tillbakasättss för latinet och på den reala för matematiken. Hr Widell yrkade bifall på utskottets förslag såsom i hans tanke ganska lämpligt eller åtminstone oskyldigt. Större meningsskiljaktighet föranledde följande punkt, deri utskottet afstyrker väckta möotioner derom, att från undervisningsämnena i skolan måtte uteslutas hebreiska, Mlosofi och dogmatik. Angående lämpligheten af det förstnämnde ämnets uteslutande syntes tankarne ej vara särdeles delade. De båda öfriga ämnena hade dock sina försvarare. Hrr Loven, Sommelius och Hierta, som ville afslå utskottes förslag, anförde, att man, t. ex. i Danmark borttagit filosofier; att studiet af dessa båda ämnen vid så unga år, då dessutom för studentexamens undergående så många fordringar ställas på ynglingen, nedtrycker och förtrycker; att nödvändigheten visade det man från skolan måtte borttaga några af de derstädes hopade laroämnena, så vida man icke ville på vär tids studerande ungdom se tillämpad det bekanta aliqv:d in omnibyg, pihil in toto Man kunde vara öfgertygad om att de allmänna logiska begreppen inläras lika väl under studiet af språk och matematik, och den kurs i psykologi som nu i skolan inhemtas är dessytam af ringa nytta för dem som vid univeraicetet tortsätta studierna af filosofi och fär dem som icke fortsätta med nenta studium är det af platt intet gagn. I stäl let för utskottets förslag yrkades derlöre 244 ien skrifvelse till K. M:t rikets ständer måtte anhålla, att samtliga dessa tre ämnen icke vidare måtte ingå i unåecv ningsplanen för läroverken. För utskottets förslag talade herr Dahm, Alander och Berggren. Att detta lilla pensum filosofi som i skalorna studeras gjorde sin tillbörliga nytta, det hade man allra bäst tillfälle att ikttaga vid kriaskrifningen. Och toge man åter bort dogmatiken så hade man ju vid kri stendomsundervisning en intet apnal än katekekesen att tillgå. Och sen lärobok af ett mera systematiseran.e innehåll vore nödvändig för Speliogar FÖRE tt års ålder, torde väl ingen vilja bestrida. Att för öfrigt nämna ordet dogmatik I en dylik skrifvelse vore olämpmligt då i sjelfva verket detta ord ej förekommer i Wära verkens schemata. i . Likaledes har utskottet afstyrkt hr Hiertas motion om upphörauvds ar all utanläsning i skolorna då FÅ mtotAR på nn a RR br Böj fe —— — AA kt än 2 Dm DV AA — KH rn te HX PD OB af den a. k: störkatekesen, hufvudsakligen på den grund att ständerna redan förut till K. NÄ ingått med en skrifvelse i detta ämne, ehuru denna skrifvelse ännu icke blifvit inför Xx M:t föredragen, hvarjemte utskottet att teologie professorn Toren oerh att bi vist beredande a a ärend uppdrag ge de talare som yitee? etta ärende... SamtRN ot -uue Sig härom, nemligen hr Hjerta, Ber land r 5 stel oo vums, Åland er, Witt och BergRren, o.ade utskottets åtgörande och yrkade uels återremiss, dels att med afslag å utskottets eragiällan, hr Hiertas motion måtte bifallas. nav en påminnelse om ständernas tankar i det:a hänseende skadade visserligen ej, särdeles som reaktionen härvidlag vore ganska mäktig och man möjligen utaf nämnde professor Torens förut i skrift u.talade åsigter, som städse karakteriserat honom som en af de förnämsta stats kyrkliga, skulle kunna draga den slutsatsen att håns ätgöranden i denna sak ej skulle komma att gå i alldeles samma riktning som ständernas önskningar. Punkten afslogs och hr Hiertas motlon antogs såsom ståndets beslut. Derefter kom man till utskottets afstyrkande af hr Sommelii motion om inskränkning utaf skriföfningarme inom skolan, hvilket bifölls, seåan först likväl hr Ljungberg häremot yttrat sig. Pal. åberopade sin reservation. Ansåg? dessa skrifningar vara bland det allra mest nå. 8 Ae a w —V A MO 0 OK