Aftonbladet – 15 juni 1863, sida 3

af en landstorm. Af sammansatta stats-, bevlllningsoch ekonomiutskottet: N:o 33. Afstyrker af hr C. F. von Mentzer hos ridderskapet och adeln och af Ola Olsson från Blekinge län i bondeståndet väckta motioner om drawback eller restitution af erlagå tillverkningsafgift för exporteradt bränvin. Reservation är anmäld af Jöns Pehrsson från Blekinge län. LÖRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ooh adeln. Till fortsatt behandling företogs ekonomiutskottets betänkande n:r 119, i anledning af väckta motioner om ändring i författningarne angående handelsoch näringsrätt, hvarvid man började med första afdelningens 3:dje punkt. Utskottets hemställanden biföllos med undantag af punkten 4, som medgfver handelsrätt åt omyndig med förmyndares samtycke och ansvarighet, hvilket afslogs på yrkande af friherre Armfelt och grefve C. G. Mörner. Grefve G. K. Hamilton talade för bifall. Punkten 6 föranledde votering, som utföll med 34 ja mot 16 nej, hvilka voro för ett af grefve Hamilton framstäldt förslag att något tillståndsbevis för utöfvande af handel ej vore beböfligt. Vid punkten 9 gjordes på framställning af hr Fahnehjelm den ändring att ingen inskränkning i afseende på landthandels öppnande skulle ega rum. Detta beslöts genom votering med 21 nej mot 18 ja, som röstade tör utskottets förslag, att sådan handel endast måtte tillåtas på minst en mils afstånd från stad. De grunder, som föreslagits för en blifvande förordning angående fabrikseller handtverksrörelse, utgörande sednare afdelningen af betänkandet, biföllos alla med undantag af punkten 6, motsvarande punkten 4 i förra afdelningen och medgifvande handtverksrättighet åt omyndig under enahanda vilkor som der föreskrifves. Denna punkt afslegs på yrkande af hr y. Koch. Punkten 13, angående anmälan och tillståndsbevis, föranledde votering, sor utföll med 18 ja mot 13 nej. Minonriteten önskade, i likhet med hr Fahnehjelms proposition, att intet tillståndsbevis behötde uttagas. Till det märkligaste at diskussionen skola vi återkomma i sammanhang med den öfver de 2 första redan på f. m. afgjorda punkterna. Af sammansatta bevillningslagoch ekonomi utskottets memorial n:r 3 lades 1:sta punkten, inbjudande ståndet att i likhet med borgareoch bondestånden bestämma bränvinstillverkningsafgiften att utgöra 60 öre, till handlingarne med vidblifvande af det förra beslutet. Detta skedde på yrkande af friherre R. Cederström. Punkten 2, innehållande förslag till voteringsproposition i förstärkt utskott, godkändes. Vidare biföllos utan diskussion bevillningsutskottets utlåtande n:r 10, afstyrkande prosten Tegners motion angående vissa förändringar i förordningnn om mantalsoch skattskrifningars förrättande, sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkanden n:r 10, angående ifrågasatta ändringar i fiskeristadgan, och mn:r 11, afstyrkande väckt motion om ändring i lagen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, samt statsutskottets utlåtande n:r 104, afstyrkande väckt motion om användande för annat ändamål af kronans hus än till boställen åt högre tjenstemän, samt n:r 107 och 108, äfven alstyrkande väckta motioner, det förra angående förut varande arrendatorers företrädesrätt vid förnyad utarrendering af boställshemman, det sednare angående upplåtande åt hemman inom Norrbottens län af mindre, kronan tillhöriga jordrymder derstädes. På framställning af grefve C. G. Mörner beslöts utfärdande af en inbjudning till de öfriga stånden att biträda adelns beslut angående den punkt af ekonomiutskottets betänkande n:r 118, som handlar om öfveransträngning i skolorna. Ståndet åtskildes kl. 11. Presteståndet. Ekonomiutskottets betänkande n:r 119, med förslag till ändringar i författningarne angående handelsoch närngsrätt, föredrogs. I första punkten föreslår utskottet upphäfvande af burskap för rätt att idka handel. Härvid yttrade : Riksarkivarien Nordström: Hvad vi kalla korporationsanda utgjorde den bestämmande formen i samhällslifvets alla manifestationer under medeltiden ; den var ordnad på samma sätt hos alla samhällets klasser; det var grader som skulle genomgås, förbundna med allehanda prof och deraf följande utgifter. Allt hvad förstods under ordet burskap blef beroende af denna korporarionsanda. Men här i Sverge förefanns den olikhet med andra länder, att vi ej hade de s. k. liberala yrkena — jurist, läkare c. — på skråfot, hvilket förhållande äfven förklarar den inskränkning af rättigheter att etablera ett yrke, som utmärker hela vär lagstiftning i fordna dagar. Denna rätt grundade sig antingen på ett utfördt prof, som utvisade mästarens insigt i sitt rke, för hvars bedrifvande han egde begagna ärjungar; eller på behof ar sjelfförsörjningsmedel, hvartill endast familjens medlemmar fingo användas såsom biträde. Gränsen dem emellan bestämdes skarpt, isynnerhet genom böter för ötverträdelse, eller hvad vi nu kalla bönhasjagt ; ty det låg i skråets intresse att hålla noggrann uppsigt i detta afseende. Sådan var skraväsendets karakter ur nutidens synpu Men det hade ock sina goda sidor, och ade godt i sedligt afseende. fiesällen och lärlingen åto vid istarens börd, och man såg ej såsom nu unga lärpojkar på egen hand hålla till på krogaimne. Men sådant kan ej regleras genom lagbestämmelser, utan af seden. Här är fråga blot; om rättigheten att ärligen försörja sig och sin familj genom utöfvande af ett yrke. Sednaste handelsoch handtverksordning uppställa derför åtskilliga vilkor, af hvilka dock ingenting vinnes, ty det egna intresset lärer mer än lagstadganden tvinga köpmannen att kunna räkna och skrifga C. Visserligen hafva på sednare tider flera utm mägferprof aflagts, hvilka göra en sann heder; men mästerprofven funnos äfven under skråtiden och godkändes, fastän de voro ganska måttliga, emedan utvecklingen uteblef, säsom förhållandet alltid blir, om ingenting annat än lagbudet drifver till skicklighet. Numera fordra dessutom de flesta yrken tekniska insigtet för deras utöfvarde, och sådant verkar me än la: gen. Man Kängöra en ändning: att en person släpper till rudimaterierna för ett arbeta åt mästaren, som skall utföra arbetet och förderfva. det om han ej är skicklig. Detta kan nog sä gas såsom id, men erfarenheten visar, att oj i d försörjaren i våra dagar arbetar v DessåvilIi kor nt gällande handelsordjing äro endast reministenstr från skråsystemet, och verka till mera skada än gagn liksom allt halft. Utskottet föreslär nu borttagande at dessa vilkor för drifvande af yrke, men vill ändock at; 1 man skall ammiäla sig och nthodia magttra) Dh tens tillstånd Gertidl. Anm är nödig för den 8 sommunält okininged, men icke tillmåndsbeviet, som alltid medför kostnad. Om hvar och en 1, har räd att idka ew yrke och ärligen försörja sig. hvarföre då begära tillåtelse dertill? land del q fordna klagomålen var äfven det öfver köstnaden för erhållande al byrskap; hvad man nulo födka et OCK midföra kostnad; det är så t des Glycn här remisc n Hygla t den sunda princip, hvitxen genomgår betänkank det: det är den naturliga utvecklingen, som på k kallar tta steg fråmåt från de gaml atadgån-a ena, hvilka göra ett tvärstreck öfver rättighe-ö ÅA mlj.dSA DM BU (BON FI vt AA DN Ks AS Kn AE AK AA ON Ft te KL re ten att lefva. Poktr Petrelli ansåg, att genom burskapets upphäfvande skulle borgerskapet upphöra attla vara borgare, och alla kommunens medlemmar s få samma förmåner (jordlotter t. ex.) som bor-å gerskapet förut egt. Men då skulle väl ock de skyldigheter, som älegat borgerskapet på grund