Aftonbladet – 10 juni 1863, sida 3

satt åsigt voro grefve Fr. v. Rosen, hrr v. Koch och v. Klingenstjerna samt grefve C. G. Mörner. Vid anställd votering afslogs punkten med 43 ne mot 15 ja. Ståndet åtskildes klockan 3 och sammanträder åter i afton. Frosieståndet. I detta plenum föredrogs ekonomiutskottets be: tänkande n:o 118, i anledning af väckta motioner rörande undervisningen i elementarlärover ken och dermed sammanhängande ämnen; och blef dervid utskottets afstyrkande å tvenne mo: tioner af grefve Björnstjerna och Jonas Anders: son bifallet på yrkande af doktorerna Emanuelsson och Säve. Likaledes biföllos utan diskussion utskottets af. styrkande yttranden angående hr Sommelii förslager rörande läroverkens indelning samt: att alla Sverges städer skola ega elementarläroverk. Rörande utskottets hemställan om aflåtande af en skrifvelse till K. M:t, att så måtte anordnas, att lärjungarnes antal i allmänhet ej må öfver skrida 400 vid ett elementarläroverk, uppstod deremot en diskussion, hvarunder för afslag yttrade sig prostarne Sonden och Palmlund samt doktorerna Gumeelius, Runsten och Sandberg. Der. emot försvarades utskottets förslag af biskop Björk, kyrkoherden Wennerström, professorerna Agardh och Carlsson, doktorerna Almqvist och äve. Vid anställd votering blef utskottets förslag förkastadt med 24 röster mot 16. Hvad utskottet, likaledes i eniighet med hr Sommelii motion hemställt, att i allmänhet ej mer än 30 lärjungar må på en gång af en lärare undervisas, blef ock efter någon diskussion, på frkande af doktor Runsten, domprosten Sunderg (som förklarade sig ämna afslå allt i detta betänkande, för att möjligen få ett slut på experimenterandet i skolväsendet och på det ändringar i 1859 års skolstadga ej må vidtagas förr än behofvet visat dem vara af nöden), riksarkivarien Nordström, domprosten Björling och biskop Björk, afslaget genom votering med 25 röster mot 14. Prosten Sondån, doktor Sandberg och professor Carlsson talade för bifall. Tredje punkten, rörande uppflyttning af de klassiska språkens studium så, att latinläsning börjas i 5:te och grekiskan i 6:te klassen, föranledde en långvarig diskussion, derunder blott en enda talare, professor Agardh, uppträdde till försvar för utskottets åsigt, hvilken deremot rönte en ganska hård medfart af alla öfrige talare. De voro: prosten Palmlund, doktorerne Säve, Tyselius, professor Carlsson, doktor Collen, biskop Hultman, dektor Landgren och riksarkivarien Nordström. På framställd proposition blef punkten afslagen Bergareständet. Ståndet har fortsatt behandlingen af bevillningsutskottets betänkande n:r 9 angående allmänna bevillningen med dertill hörande författningsförslag ifrån Art. II B. Bevillning för inkomst af kapital eller arbete. I S 4, 6:te mom., slutet, angående fiskerierna, uteslöts orden annan samt enligt bevillnings stadgans andra 8 punkten 2 på förslag af hr Swartz. Stadgandet, att arrendatorer af sådan kronan tillhörig fast egendom, för hvilken bevillning ej enl. 8 2 utgöres, skola erlägga bevillning för den inkomst de af dessa arrenden åtnjuta, bifölls genom votering med 26 ja mot 19 nej, som voro för återremiss. Beslutet föregicks af en ganska liflig diskussion under hvilken a slag yrkades af hrr Carlen och Schenström, som ansågo detta stadgande vara alltför obilligt och för nämnde klass betu ngande. Hr Henschen yrkade återremiss och hr Witt, med hvilken hr Börjeson instämde, ansåg arrendatorernas ställning närmast kunna med boställsinnehafvarnes jemföras, hvar. före talaren också yrkade att mom. måtte utgå, samt i 2 mom. 6 efter ordet lifstidsstädja in: sättas ordet arrende. För bifall yttrade sig hri Swartz, Lindeström och Alander. Vid 8 7 mom. 2 yrkade hr Lundberg, att från löntagares inkomst, som af bevillning skulle träffas, ej såsom utskottet föreslagit skulle få undantagas inkomst af boställe hvarföre fastighetsbevillning redan blifvit påförd m. m, Hrr Bovin och Exholm yrk de bifall till paragrafen, hvilket också blef ståndets beslut. Vid föredragning af S 8, innehållande att bevillning för en inkomst understigande 400 rdr ej skall erläggas samt att 300 rdr äro från bevill ning fria vid en inkomst ej öfverstigande 1800 rdr, hvilken 8 förklarades genom beslutet i S 6 redan bifallen, anhöll hr Lindeström, med hänvisning till sin reservation, att få till protokollet antecknadt det han ej gillade detta utskottets förslag. Hrr Swartz och Henschen instämde. Man ansåg nemligen att sednare delen af S, angående förhållandet då man och hustru drifva särskilda yrken, borde hafva kunnat undergå någon förändring i den af hr Lindeström i reservationen angitna syftning. I 9, ansåg hr Renström att ett nytt moment borde införas, att bolag som bedrifver fabriksrörelse skulle erlägga bevillning dels der styrelsen som Uppköper rudimatierna o. s. v., finnes, dels der sjelfva fabriken är belägen. Hr Swartz åberopade den i sin reservation uttryckta mening 1 denna sak. S återremitterades. Vid S 18, yrkade hr Carlen en förändring hvarigenom ej, såsom nu är fallet, gåfvobret genom karteringar o. s. v., i sjelfva verket blefve drygare beskattadt än testamente. Hr Börjeson instämde. S bifölls. Genom ståndets bifall till utskottets beslut i 15, att någon förändring i nu gällande stadganden om bevillaing för bankrörelse i allmänhet ej må ega rum, ansågs ett å bordet hvilände ekonomiutskottets betänkande, afstyrkande en af Per Persson väckt motion; angående användande för statens räkning at den, 10 procent öfverstigande,-enskilda banker på sin rörelse tillkommande vinst, med bifall besvarad. Vid föredragning af 23, der utskottet tillstyrkt att nuvarande stadgande om bevillning å karaktersfullmakter måtte upphäfvas, upp: stod en ganska liflig diskussion. Herrar Beronius, Widell, Ljungberg, Ekholm, Alander, Rydin och Hierta yrkade att, med afslag härå, ståndet måtte besluta det denne bevillning måtte qvarstå. Meddelandet af karaktersfullmakter vore en utväxt på ett oriktigt befordringssystem. Det tjenar att underhålla denna titelejuka som Vore så vanlig här i Sverge. Detta vore en verklig öfverfiödsskatt och vore. det t. ex. enligt hr Ljungbergs åsigt mera rationelt att lägga skatt på ett dylikt improduktift föremål än på ett produktift t. ex. en näring. Dessutom fästes uppmärksamheten Meltin tatt Les knn00 Eee 5 Sebndaantdin date