Aftonbladet – 6 juni 1863, sida 3

han icke hoppades något derutaf, och ansåg den nämnda grundsatsen i sin tillämpning orättvis. För bifall talade doktor Rundgren. För öfrigt yppade sig om hrr Olivecronas och Gahns motioner, angående frihet från bevillning för akademiers m. fl. fastigheter å landet samt för officerares byggnader i mötesplatser jemte enskildes kyrkor och bönehus, mycket olika meningar. Sedan diskussionen omsider förklarats slutad, anställdes först votering om paragrafen i dess helhet borde återremitteras eller dess särskilda punkter tagas i öfvervägande, hvarvid den sednare åsigten segrade med 23 röster mot 10. Likaledes genom votering antogs derefter det af dr Sondån föreslagna tillägg i författningen med 21 röster mot 10. Vidare beslöts att hr Olivecronas motion skulle afgöras i sammanhang med 7 8, hvaremot hr Gahvs motion bifölls i enlighet med frih. Rappes reservation, eller att frihet från bevillning må beviljas endast regementens och officerskårers vid mötesplatser för begagnande under mötena uppförda byggnader; Utskottets öfriga hemställanden i denna paragraf biföllas I sammanhang med 6 S, der utskottet föreslår att fisken må såsom annan fastighet taxeras, föredrogs utskottets afstyrkande rörande ett af dr Runsten föreslaget tillägg i Bevillningsstadgan i fråga om hvad med behållen inkomst af arbete bör förstås. Efter någon stunds diskussion antogs medelst votering utskottets förslag i båda delarne med 18 röster mot 9; samt rörande af prosten Sonden föreslaget uteslutande af sista mom. af paragrafen i förslaget till Stadga segrade äfven utskottets beslut genom votering med 17 röster mot 8. Eorgarestånidet, Tillkännagafs att till suppleanter i sjölagsutskottet vore utsedde hrr S. Trägård och Hammar. Till direktionsledamot vid lånekontoret i Malmö var handlanden Bager vald samt till dess suppleant handlanden Kock. r Wallenberg föreslog en inbjudning till ridderskapet och adeln att biträda ståndets beslut i afseende på användningen af bankovinsten. Hr Muren förordade den, hr Björck åter ansåg densamma icke vara af nöden. Ståndet vLiföll hr Wallenbergs förslag. Vid fortsatt föredragning af sjette hufvudtiteln från och med punkten 51 afslogs utskottet förslag i 54:de punkten, avgående anslag till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen, och hr Björcks reservation som tillstyrker en mindre summa, antogs såsom ståndets beslut i denna del. Vid 59:de punkten, angående anslag till skrifmaterialier m. m., återremitterades slutmeningen rörande sjelfva anslagssumman, hvilken man önskade bestämma till mera likhet med hvad i K. M:ts proposition föreslagits. Hvad utskottet i öfrigt under denna hufvudtitel föreslagit beviljades utan diskussion. Derefter förekom statsutskottets betänkande n:r 100, angående regleringen af utgifterna under sjunde hufvudtiteln. Vid 1:sta punkten, angående förhöjning af anslaget till gratifikationer åt expeditionens extra ordinarie tjenstemän, uttalade sig hrr Ljungberg och Björck om dessa tjenstemäns ställning samt den embetsmannabildning som man genom när. varande arbetssätt hos dem kunde påräkna. Hr Ljungberg, som framhöll att detta sätt att med gratifikationer belöna dessa extra tjenstemän stäl!de dem i allt för stort beroende samt ej vore synnerligen egnadt att underhålla deras sjelfständighetskänsla, ansåg att man borde mindre in som nu vore fallet, t. ex. endast 2:ne månader om året, sysselsätta dem med renskrifning och för öfrigt lemna dem tillfälle att användas I vigtigare sysselsättningar. Hr Björck uttryckte den åsigten, att som det vore staten ovärdigt att atan någon siags ersättning mottaga frukterna af sina medborgares tid och arbete, så borde ckså denna renskrifning af staten betalas. Den som dessa extra tjenstemän endast skul!e med krifning sysselstttas, ansåg talaren böra utst as till ett år, och ansåg talaren denna tid på intet vis vara så illa använd, emedan detta onekligen vore det rätta sättet att göra den med förhållandena oinvigde bekant med de första elementerna af de kunskaper som erfordras för n det resp. verkets tjensteman. För öfrigt utalade sig talaren för ett slags latitudssystem i afseende på aflöningen inom åtminstone de lägre jenstegraderna, med högre aflöning, efter vissa ärs ljenst såsom förhållandet är inom skolstaten. 5:te punkten, tillstyrkande en löneförhöjnin g it de 5 tldsta kammarskrifvarne i kammarkolegium af 600 rdr, gaf anledning ti!l diskussion. Hr Björck och med honom hrr Loven, Henschen och Lindström yrkade i enlighet med den ifgifna reservationen att som vilkor för åtnjuande af denna lönförhöjning skulle föreskrifvas att dessa tjenstemän icke tillika finge innehafva någon annan tjenst uti rikets embetsverk. Detta yrkande motiverades med skäl, hemtade så väl från riktigheten af en sådan princip som från de Praktiska svårigheter, som medföljde skötande af flera tjenster på en gång. Man anförde till och med att detta skulle kunna blifva till hinder för staten att tillegna sig framstående förmågor samt att med sådana besätta le högre och vigtigare platserna. Embetsmän lägre grader, der flera tjenster få förenas och sålunda gifva innehafvaren en icke obetydlig inkomst, skulle nemligen vara föga hugade att atbyta denna inkomst mot den mindre, som åtföljer en högre tjenst, med hvilken ej en annan får förenas. I följd häraf skulle ofta inträffat att man saknat lämpliga sökande till sålana jemförelsevis vigtigare platser. Häremot nvändes af hr Carln, att detta påstående tarfvar bevis, som icke blifvit anförda, och trodde talaren att ett sådant förhållande vore ytterst sällsynt. Lika med hr Ljungberg yrkade talaren bifall till utskottets förslag. Ville man förhindra dessa tjenstemän från att sköta äfven en innan tjenst, då skulle åtminstone lönerna bestimmas långt högre. Men äfven ur principiel synpunkt ansåg den förste talaren detta yrkande vara högst oberättigadt. För embetsmannabildningen i allmänhet måste det vara af mycken vigt att de nya eleverna icke blifva nsidigt utvecklade, hvilket nödvändigt skulle ke genom tjenstgöring inom endast ett enda vf statens verk. För de egenskaper som äro nödvändiga hos dem som bexläda de högre platserna nom administrationen vore det af högsta vigt tt dessa ha fått tillegna sig det allmännare veande som erhålles genom att blicka in i flera vf våra embetsverk med deras olika arbetsordlingar o. 8. v. endast derigenom kunde man ega len vidsträckta öfverblick utaf det hela som för le styrande är så mycket af nöden. Med nyss. vämnda talare instämde likaledes hrr Ridderstad och Bovin samt yrkade bifall till utskottets förJag. Punkten afslogs och hr Björecks reservation intogs genom votering som utföll med 30 nej not 2 ja. 4 Punkten om anslaget till jordeboksverkets fortsång återremitterades på yrkande af hrr Lallertedt, Henschen, och Witt. . Vid punkten 13 om löneförhöjningen till kamnarskrifvare i statskontoret fattades ett lika belut med det som sked le vid 5:te punkten. Hrr Carlen och Ljungberg reserverade sig. Vid frågan om anslaget till ön S:t Bartelemy rrkades återremiss af hrr Lindström och Ljungerg. Punkten bifölls.