Aftonbladet – 6 juni 1863, sida 3

klaring sade Amy, ber jag att ni utan ovilja tänker på den som alltid skall bibehålla minnet af er i sin själ.,, Amy var aktris. Hennes lydiga ansigte lämpade sig lätt efter hennes ord, och gjorde äsyftad verkan. tMan kan icke tänka på er med ovilja, försäkrude Allon, artig ; men om ni verkligen har någon välvilja för mig så uppfyll en enda bön?4 Allon fattade Amys hand. tMonsieur, om det står i min förmåga så ... Ni har under denna högsinta förklaring segt att ni känt afond mot min hustru och att denna förledt er till de handlingar dem vi nu ogillar. Hvem uppväckte denna af und mot henne hos er? Amy drog undan sin band, reste sig ha stigt och stammade med väl spelad förlägenhet: sAh, monsieur, jag hoppades attniskulle skona mig från dessa frågor. Mitt aflägsnande härifrån hade bort äga er allt.4 Amy skyndade ut från paviljongen och Allen gaf åt hennes ord och uppförande den för hans egenkärlek mest smickrande uttydning. Förgäfves sökte han under återstoden af dagen att få träffa henne. Allon visste egentligen icke hvarför han önskade det; men det föreföll honom som om han skulle haft ganska mycket att säga henne. Dagen derpå kl. 12 middagen skulle Amy resa. Alion hede beslutat att till häst följa henne ett stycke. Mellan honom och Gurli växlades icke ett ord. Allon hade fått annat att tänka på än sin hustru. Modren undvek han lika sorgfälligt, och Mathilda med sitt goda hjerta ansåg sig derför pligtig att sällskapa med syster Beata. Gurli ver sysselsatt med att skrifva bref. Om aftonen företogo de flesta en prome nad. Allon, Stefan och de tre spelande herrarne deltogo ej deruti, emedan ett spel