Aftonbladet – 4 juni 1863, sida 3

dagen då Allon reste efter Gurli till Erikstorp och förde henne derifrån. vilka följder hade icke den händelsen fört med sig. Det var i anledning af den som Gurli påskyndade deras förlofning och äfven deras förening. cJag hade bort gifva hennes känsla tid att slå djupare rötter, att mogna innan jag med min otålighet påyrkade vår förening, jag hade då icke som nu beböft förtäras af dessa tvifvel som göra mig lifvet till ett helvete, tänkte Allon. tJag hade bort gifva mig tid att pröfva och granska hans karakter och mitt eget bjerta, innan jag i hans händer ötverlemnade mitt lif, tänkte Gurli, jag bade då ej skapat mig ett öde som jag saknar förmåga att rätt uppfatta och bära. Icke ett ord vexlades dem emellan under hela hemfärden. Gurli fruktade ett samtal fullt af bitterhet och derföre teg hon. Allon var under inflytande af så stridiga känslor att han saknade all lust att bryta tystnaden. Klockan sex på aftonen stannade vagnen på Birgersborgs gård. Allon räckte sin hustru handen med de orden: Jag väntar att du om en stund blir synlig i salongen. Du skall icke behöfva vänta förgäfvest, svarade Gurli. Huru Gurli använde den timma hon förblef på sina rum är hennes hemlighet. Då hon inträdde till sina gäster föreföll hennes ansigte mildare än eljest. Allon stod vid ett af fönsterna och trummade otåligt på fönsterposten. . Redan för en halftimma sedan väntade han att Gurli skulle komna, och kände sig retad öfver att hon dröfde så länge. Han