Aftonbladet – 4 juni 1863, sida 3

Punkten 6, som afstyrker ett af sistnämnde motionär väckt förslag om förhöjning af det nu varande gratifikationsanslaget till extraordinarie dtjenstemän och vaktbetjening inom kammarkollegium från 1500 till 2500 rdr, bifpUts på anhållan at grefve C. G. Mörner, sedan hr Charpentier yrkat afslag. Vid punkten 13, tillstyrkande en likadan löneförhöjning åt de fem äldste kammarskrifvarne i statskontoret som i kammarkollegium, talade frih. Stjernstedt för afslag på samma grund som vid 5:te punkten, men förslaget bifölls på hemställan af frih. af Ugglas. Punkten 14 tillstyrker att det för stämpelpappersomkostnader uppförda förslagsanslag 105,000 rdr måtte till 164, rdr förhöjas. Grefve C.G. Mörner ville att den gamla beräkningen skulle: bibehållas; frih. af Ugglas talade för bifall, som äfven blef ståndets beslut. I punkten 21 hemställer utskottet om en skrifvelse till K. M:t med anhållan om att vid nästa riksdag få mottaga ett fullständigt förslag såväl till definitift ordnande af generaltullstyrelsen och den vid tullverket anställda tjenstemannaoch bevakningspersonal, som ock till reglering af aflöningskostnaderna för hela denna förvaltning. Afslag på grund af det beslut, som adeln fattat vid frågan om revision af tulltaxan, påyrkades af hrr J. F. Fåhreus och v. Koch samt frih. J. W. Stjernstedt. Grefve C. G. Mörner talade för återremiss. Punkten afslogs. . i punkten 24 tillstyrkes, att fortfarande måtte utgå ett reservationsanslag af 75,000 rdr för skogsinstitutet, lägre skogsskolor samt öfrige till skogsstaten hörande tjenstemäns aflöning. Grefve Mörner yttrade sig för återremiss och frih. Gripenstedt för bifall, hvilket sednare blef ståndets eslut. Punkten 26 hemställer att anslaget till ersättning åt postverket för ökad kostnad i följd af postskjutslegans ökande för 3 år 210,000 rdr, i enlighet med K. M:ts proposition, måtte, enär det hittills icke behöft användas, till riksgäldskontoret öfverlemnas. Denna punkt återremitterades på yrkande af frih. af Ugglas och hr v. Koch såsom beroende på det beslut ständerna kunna fatta angäende Carl Anders Larssons sednaste motion om ersättning för den förhöjning i skjutslegan, som kunde blifva en följd af posthemmans befrielse från skjutsskyldigheten. Alla öfriga punkter i betänkandet biföllos utan diskussion. Derefter påbörjades behahdlingen af bevillningsutskottets betänkande t:r 9, angående all. männa bevillningen, hvarmed cnligt fattadt beslut i ett sammanhang skulle företagas ekonomiutskottets betänkande n:r 59, hittills uppskjutet. Fem punkter genomgingos och biföllos; den sista af dem bestämmande den personliga skyddsafgiftens bibehållande vid dess nuvarande belopp af 40 öre för man och 20 öre för qvinna. Någon diskussion förekom icke utom vid punkten 3, afstyrkande grefve M. Hamiltons motion att den direkta bevillningen af kapitaler icke vidare skulle utgöras. otionären uppträdde till försvar för sitt förslag men gjorde intet särskildt yrkande, enär en återremiss af denna punkt skulle ovilkorligen medföra en återremiss af hela betänkandet, som berodde på densamna, och utskottets tid ej medgåfve en förnyad behandling. För bifall talade hrr v. Ehrenheim, v. Koch och Stuart. Ståndet åtskildes kl. y, 9. Presteståndet. Fortsatte och afslutade behandlingen af sjette hufvudtiteln, efter vidlyftiga och långvariga diskussioner, af hvilka dock ingen egde något synnerligt intresse; och blefvo dervid utskottets samtliga återstående hemställanden bifallna, med undantag af den 29:de punkten, i fråga om 2000 rårs anslag till arfvode åt en trädgårdsingeniör, der striden måste slitas genom votering som utföll med 15 röster för bifall och 15 för afslag; genom den förseglade sedeln blef punkten afslagen. Vid. 42:dra punkten, der utskottet i sin helhet afstyrker tvenne motionärers framställningar till hästafvelns förbättring och hvartill ståndet lemnade bifall, inträffade det egna förhållandet att vice talmannen först gjorde proposition på bifall ifråga om de af motionärerna äskade anslagssummor, och derefter angående en af den ena motionären föreslagen skrifvelse till K. M:t, då utskottets förslag för andra gången bifölls genom votering med 21 röster mot 9. Borgareständet. Behandlingen af statsutskottets utlåtande n:o 99, angående regleringen af sjette hufvudtiteln fortsattes från och med 18:de till och med 50:de punkten: 18:de punkten, i hvilken föreslås ett anslag af 109,000 rår till boningshus m. m. vid Ultuna landtbruksinstitut afslogs med 22 röster mot 14. Hr Björek yrkade afslag med hänvisande till sin reservation och åberopade de redan högst betydliga anslag som vid denna riksdag voro beviljade, hvarigenom statens tillgångar voro alltför strängt medtagna. Hr Ekholm instämde. en vallsson, Henschen och Bovin yrkade ifall. Å 19:de punkten (a), tillstyrkande ett räntefritt Jån till Alnarps landtbruksinstitut af 30,000 rdr, yrkade hr Alander afslag. Hrr Ödmansson, Sommelius, Hedman och Björck yrkade bifall. Punkten bifölls. I samma punkt (d), tillstyrkande ett anslag af 18,000 rdr åt Alnarps landtbruksinstitut, yrkade hrr Ödmansson, Sommelius och Hedman den förändring att anslaget i enlighet med hr Troils reservation måtte höjas till 36,000 rår. Bifall å punkten förordades af hrr Lemchen, Tjungberp, Alander, Björck och Carln. Förslaget bifölls med 26 ja mot 11 nej. Punkten 23, afstyrkande hr Alanders motion om inrättande af ett landtbruksinstitut i Skaraborgs län, bifölls utan votering. Hr Alander framförde sin tacksamhet för det erkännande utskottet gifvit hans motion och beklagade endast att medel ej funnits tillräckliga för det dermed afsedda ändamålet. Hr Carlen lofordade likaledes motionen, den han önskat ett annat öde. Hr Björck talade för bifall till utskottets förslag. Punkten 26, tillstyrkande ett anslag af 45,500 rår, för inrättande af en agrikultur-kemisk försöksanstalt vid landtbruksakademiens experimentalfält, blef likaledes föremål för diskussion och derpå följande votering. Afslag å punkten påyrkades,. af hrr Henschen, Sommelius, Björck, Gahn, Odmansson och Carlen. De flesta af dessa talare uttryckte den åsigt att mera gagn gjorde ett dylikt anslag om man lemnade detsamma åt landtbruksinstituterne för befrämjande af undervisningen i just dessa ämnen derstädes. För bifall yttrade sig hrr Ekman, Lemchen, Ljungberg, Rydin, Muren och Alander. Punkten af