Aftonbladet – 4 juni 1863, sida 3

först efter votering, som utföll med 29 ja mot 8 nej. Hrr Odmansson, Sommelius, Henschen, och Rydin ville afslå punkten. Hr Gaht sr kade återremiss, men hrr Alander. Ekman, Carlen, Ljungberg och Lemchen bifall å aensamma. Punkten 33, tillstyrkande ett anslag af 10,000 rdr till införskaffande af goda afvelsdjur bifölls och höjdes anslaget till 30,000 rdr. 36:te punkten, som upptager det årliga anslaget för iandtbruksakademien till 4,400 rår, återremitterades. Vid 43:dje punkten 1 mom, angående anslaen till teknologiska institutet, yrkade hr Björck, beropande sig på sin afgifna reservation, att föreständarens lön måtte till 5000 rdr nedsättas, men fria boningsrum honom beviljas. Hrr Rydin och Renström voro af samma åsigt som hr Björck. För bifall åter talade hrr Gahn, Ekman, Ljungberg, Alander och Henschen. Punkten bifölls med 18 röster mot 12. Vid föredragning af punkten 45, deri afstyrkes väckta motioner om anslag till inrättande af tekniska skolor i städerna Jönköping, Upsala, Wisby, Carlskrona och Carlshamn, uppträdde de respektive motionärerne hrr Lemchen, Henschen, Eneqvist och Witt och framhöllo det berättigade i motionerna samt uttalade sina åsigter om vigten och nyttan af anläggning af sådana läroanstalter ismåstäderna. Hr Henschen yrkade återremiss. Hr Carlen instämde med de föregående talarne samt protesterade 1not det centralisationssystem som ville draga allting till hufvudstaden. För bifall till utskottets afstyrkande talade hrr Ljungberg, Renström, Björk och Ekman. Punkten bifölls. Vid punkten 48, som afstyrker af hr Eneqvist motioneradt anslag, stort 500 rdr, för en lärare i ångmaskinlära vid Wisby navigationsskola, uppträdde motionären och yrkade återremiss. Billigt vore väl om en så obetydlig önskan från Gotland uppfylldes, då det i ganska betydlig del får bidraga till de anslag hvarmed andra delar af riket i riklig män hugnats. Punkten bifölls. Punkten 50, hvarest afstyrkes den kongl. propositionen om Fahlu bergsskolas förflyttning till Stockholm gaf anledning till en längre diskussion, hvarunder hr Beronius ifrigt försvarade bergsskolans qvarblifvande i Falun. En bergsskolas lämpligaste plats vore väl i en bergslag, der grufbrytning m. m. kunde få praktiskt inhemtas. Hr Witt var af samma åsigt och yttrade att derest fråga vore om att förflytta densamma till en af våra större jerngrufvor, då, men icke eljest, skulle han vilja biträda förslaget om flyttning. Hr Björck trodde visserligen att bergsskolans lämpligaste plats vore i Stockholm, men hade dock icke blifvit öfvertygad om mnödvändigheten af dess sammanslående med-teknologiska institutet, hvarförutom talaren ansett statens tillgångar alltför mycket anlitade för att. medifva ett anslag så stort (100,000 rdr) som till ifrågavarande ändamål kunde:-behöfvas och ännu mindre kunde komma i fråga att bifalla det i kongl. propositionen alternativt framställda större anslaget (200,000 rdr) till skolans reorganisation i Falun. Hr Muren, som ansåg att utskottet borde hafva beviljat något af de begärda anslagen, syntes dock för öfrigt hysa den åsigt att skolan borde till Stockholm förflyttas. De som varmast talade för denna flyttning voro hrr Gahn och Ekman, som för den skull yrkade återremiss. De flesta auktoriteter hade tillstyrkt den. jernhandteringen, som för vårt land vore det vigtigaste, hade man ej vid Falun tillfälle till nåon praktisk undervisning, utan resor måste öretagas till jernbruken. Genom sammanslagning med teknologiska institutet finge man ett i allo fullständigt läroverk och den s. k. bergsexarcen i Upsala gjordes obehöflig. Brukssocieteten hade dessutom gjort en sådan flyttning4ill ett vilkor för sitt ganska betydliga bidrag till bergsskolan. Med dessa talare instämde hr Sundin. Med hr Beronius åter förenade sig hr Henschen. Voteringen utföll med 12 ja mot 9 nej, hvarigenom utskottets afstyrkande utlåtande var bifallet. Ståndet afbröt vid denna punkt föredragninningen. Alla här ofvan ej omnämnda punkter af betänkandet biföllos utan diskussion. Ståndet åtskildes klockan 3,1 f. m. Bondeständet fortsatte handläggningen af sjette hufvudtiteln, omfattande anslagen till civildepartementet, med genomgående af punkterna 21—42. Utskottets förslag i 33:dje punkten, om ett årligt anslag af 10,000 rdr för inköp af goda afvelsdjur af utmärktare boskapsracer, förändrades på yrkande af Mengel, understödd af C. A. Larsson, Lönnberg och Jöns Persson m. fl., derhän att man beslöt att den för nästa statsregleringsperiod bestämda summan, 30,000 rår, må på en gång utgå, för att derigenom underlätta inköpandet af dylik boskap: Gustaf Johansson förordade en i 40:de punkten afstyrkt motion af Medin om understöd för hvitbetsodlingen i riket, den talaren trodde med tiden komma att lemna lysande resultater; men han blef dock ensam om denna åsigt och ständet beslöt i enlighet med utskottet att Medins motion måtte lemnas utan afseende. Deremot rönte en af hr Alander väckt, men likaledes af utskottet afstyrkt motion, om understöd för odling af humle, rätt mycket afseende och förordades af C. A. Larsson, Mengel, Svenssån, Gustaf Johansson, Nyqvist och Almqvist. Lekberg, Matts Persson, Jonas Andersson, Lönnberg, Jöns Persson och Henrik Hansson yttrade sig deremot för bifall till utskottets förslag, som äfven blef godkändt med 36 röster mot 22. Vid föredragning af 42:dra punkten, hvilken afstyrker en af Paul Andersson väckt motion, om anläggande af ett stuteri i Jemtland, för uppfödande af goda hästar utaf den inom nämnde län befintliga race, yrkade motionären återremiss, och understöddes deri af Nyqvist och Almqvist; men vid voteringen bifölls utskottets förslag med 41 ja mot 11 nej. Öfriga af de föredragna punkterna godkändes utan diskussion. Hrr Guilletmot Weylandts årsberättelse. Vi ha haft nöjet få del af den berättelse,