Aftonbladet – 16 maj 1863, sida 2

val agrikultiur, som kemi, genom hvilke lärares gemensamma åtgärder agrikulturke TY miska försök torde kunna åtminstone till er PI börjän verkställas.s Härvid förbisåg doch statsrådet två vigtiga omständigheter, nem) ligen dels att de otvan antydda lärarnes tid redar är i och för de blifvande landtbrukarnes undervisning fult upptagen, och dels att äfven till de försök, som möjligen af de förra skulle kunna utföras, jemväl fordras medel, för hvars anskaffsnde statsrådet icke föreslog någon utväg. Då civilministern visade så ringa intresse för saken, blef det nästan en naturlig följd I deraf attiförsta rummet statsutskottet skulle göra sammaledes. Visserligen framställdes af några motionärer vid 1859 års riksdag behofvet at sådana försöksanstalter äfven vid Ultuna och Alnarp; visserligen erkände statsutskottet i sitt betänkande att dylika anstalter ?måste hafva ett fördelaktigt inflytande på jordbruksnäringens förkofran och utvecklingt — men tnsåg dock tvifvelaktigt huruvida det kunde vara nödigt och lämpligt att flera såduna (anstalter) på en gång organiserades.4 Hvaruti dessa betänkligheter egentligen bestodo anfördes icke, men erkändes dock vara af mincre vigt om medel till oinskränkt belopp funnes härför att tillgå4, ty då borde än flera dylika anstalter till jordbrukets utveckling inrättas, enär deras gagnelighet vore öfver allt tvifvel. Men då utskottet Sjemväl måste tillse att statsverket ej ollt för mycket tages i anspråk för ett ändamål och dertill kom att de af K. M:t äskade för höjningar uti de ordinarie anslagen till jordbrukets befrämjande för de nästkommande tre åren uppgingo till ett sammanlagdt belopp af — 80,700 rdr; eå afstyrkle utskottet de äskade anslagen till föreöksanstalter vid Ultuna och Alnarp, hvaremot det för en dy lik vid landtbruksakademiens experimentälegendom förordades. Vi vilja härvid endast erinra derom att utskottet kort tid förut, utan vidare betänklighet för ett annat ändamål, (landtoch sjöförsvaret) förordat anslag, uppgående till nära två tredjedelar af samtliga statsinkomsterna. Derefter gick det an alt, då frågan gällde befrämjandet af landets hufvudnäring, orda om brist på medel Still oinskränkt belopp. Men icke nog härmed. Från det håll der i regeln den största nitälskan för landtbrukets utveckling borde kunna påräknas, mötte det ofvanomlörmälda förslaget ett kompakt motstånd. Mot utskottets förslag reserverade sig icke mindre än åtta ledamöter, tillhöriga bondeståndet, företrädda af två borgare och i spetsen för alla dessa rådman Björck, hvars märkl:ga yttrande ådagalägger ett uppenbart misskännande af naturvetenskapernas och isynnerhet agrikulturkemiens inflytande på landtbrukets utveckliog. Om — yttrar hr Björek i sin reservation — jordbruket i vårt land verkligen skulle befinna sig på den. låga ståndpunkt, alt idgarne deraf icke förmå att sjelfva utfinna de metoder som bäst egna sig för tillämpning af vetensk: pens allmänt kända läror, torde det ej heller kunna antagas att de allmänna äkttagelser, som vid några få agrikulturkemiska försöksstationer kunna göras, skola erhålla någon allmänpare tillämpning vid de oändligt vexlande förhållanden som vid ce särskilda jordbruken förekomma. Det vill derföre synas, att en mera allmänt spridd insigt erfordras, innan någon nytta kan uppstå af sådana anstalter, och att dessa i den mån en sådan insigt förefinnes skola till erforderligt, -betydligt antal framträda, utan någon åtgärd å statens sida, eller fastbelire att de blifva ötverflödiga i samma stund de blifva användbara. Men huru är det väl tänkbart att en inrättning kan blifva öfverflödig i samma stund den blir användbar? Eler är det troligt att just sådana institutioner, hvilka äro af beskaffenhet att aldrig kunna lemna direkt vinst, detta oakttadt ej blottskulle anläggas, utan äfven framgent bekostas och på köpet till erforderligt betydligt antal af enskilda personer, i ett land eå fattigt på mecenater som Sverge? En annan reservant, som framhöll olämpighen af att inrätta en försöksanstoit vid andtbruksakademiens experimentalegendom, ned hänsyn till dess inskränkta området, insåg åter Ultuna dertill mera lämpligt, såom varande Sen vidsträcktare egendom. Aven häri låg en oriktig uppfattning äfsaen. Till en välordnad försöksanstalt erordras alldeles icke ovilkorligen någon stor :gendom, lika litet som det är oundvikligt tt hvarje kemiskt experiment nödvändigt kall utföras i stor skala. Skulle, såsom reervanten föreställde sig, en stor egendom nslås till en agrikulturkemisk försöksanstalt, å blef den säkra följden deraf icke blott ögst betydliga, utan äfven öfverflödigt dryga ostnader. Efter vid!yftigt ordande inom de respekive stånden — dervid en mängd yttranden, särdeles i borgareoch bondestånden, aftåfvos, vittnande om mycken vrångsinthet rot det vetenskapliga jordbruket och dess tveckling — gick landtbruksakademien miste m anslag tll sin försöksanstalt, hvaremot Il en sådan vid Ultuna anslag beviljades. jenna försöksanstalt är nu fullt organiserad teren väluttänktplan. Detliderintettvifvel tt den skall lemna för vårt landtbruk gansa upplysande resultater, men omfånget för ess verksamhet är så stort, föremålen för agrikulturkemiska undersökningarne äro j talrika, och den ena undersökningen framingar så oafobrutet andra och flera underkvingar, att bebofvet af än flera dylika pstalter skall med hvarje dag blifva allt era påfallande. Då sistförsamlade ständer vägrade anslag I den agrikulturkemiska försöksanstaltens d landtbruksakademiens experimentalegenmm, förklarade sig åtskilliga hushållningsskaper villiga aft dertill för ett par år mna understöd, en åtgärd som onekligen nebär ett bevis på en sädan anstalts bådej damålsenligtet och behöflighet äfven vidlaf ssanförda ställe. tet Lapdtbruksakademien ansåg sig emellertid sk; de befogad och förpligtad -t: i sitt under; pre tförliden Juni månad till Ko.gl. Maj:t afna memorial i fråga om allmänna äteärsär r till landthraketa ach dithäranda näsn lån OO gt AA